Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inget fängelse för röjda hemligheter

Skulle du utnyttja en företagshemlighet från din arbetsplats kan du få betala dyra skadestånd. Men du kommer inte att kunna dömas till fängelse. I dag gick regeringen på Unionens linje och sade nej till ett lagförslag som föreslog just detta.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Regeringen gick inte vidare med förslaget om att utöka straffet till fängelse för anställda som för ut information om sin arbetsgivare. Colourbox.com

Många av Unionens medlemmar jobbar i branscher där det förekommer företagshemligheter. Nästan alla näringsidkare har saker som behöver skyddas av affärsmässiga skäl. Det kan vara högteknologisk information, ritningar, modeller eller kundlistor. Arbetsgivarna är också måna om att försvara den här kunskapen, så lagen om företagshemligheter används flitigt i dag.

Läs också: Fängelse för den som röjer information om jobbet

Men trots att tvisterna om företagshemligheter ökar och arbetstagare stäms på höga belopp tillsatte regeringen en utredare för att titta på om lagen om var för tandlös. Det har sin bakgrund i ett nytt EU-direktiv, vars syfte är att göra skyddet för den här typen av frågor detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Men i lagförslaget föreslogs också, utan bakgrund i direktivet, ett utökat straff för anställda som tar med sig eller för ut information om sin arbetsgivare: fängelse i upp till två år om brottet anses lindrigt, eller upp till sex år om brottet anses allvarligt.

I dag fattade regeringen dock ett beslut i motsatt riktning och valde att inte gå vidare med förslaget om ytterligare straffrättsligt ansvar för fler brott än de som finns i dag. Man gick bland annat på Unionens linje som i sitt remissvar till utredningen tryckte på medlemmarnas trygghet och den eventuella inlåsningseffekt ett sådant förslag skulle ha.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen