Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inget fängelse för röjda hemligheter

Skulle du utnyttja en företagshemlighet från din arbetsplats kan du få betala dyra skadestånd. Men du kommer inte att kunna dömas till fängelse. I dag gick regeringen på Unionens linje och sade nej till ett lagförslag som föreslog just detta.
Lina Björk Publicerad 12 februari 2018, kl 14:34
Colourbox.com
Regeringen gick inte vidare med förslaget om att utöka straffet till fängelse för anställda som för ut information om sin arbetsgivare. Colourbox.com

Många av Unionens medlemmar jobbar i branscher där det förekommer företagshemligheter. Nästan alla näringsidkare har saker som behöver skyddas av affärsmässiga skäl. Det kan vara högteknologisk information, ritningar, modeller eller kundlistor. Arbetsgivarna är också måna om att försvara den här kunskapen, så lagen om företagshemligheter används flitigt i dag.

Läs också: Fängelse för den som röjer information om jobbet

Men trots att tvisterna om företagshemligheter ökar och arbetstagare stäms på höga belopp tillsatte regeringen en utredare för att titta på om lagen om var för tandlös. Det har sin bakgrund i ett nytt EU-direktiv, vars syfte är att göra skyddet för den här typen av frågor detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Men i lagförslaget föreslogs också, utan bakgrund i direktivet, ett utökat straff för anställda som tar med sig eller för ut information om sin arbetsgivare: fängelse i upp till två år om brottet anses lindrigt, eller upp till sex år om brottet anses allvarligt.

I dag fattade regeringen dock ett beslut i motsatt riktning och valde att inte gå vidare med förslaget om ytterligare straffrättsligt ansvar för fler brott än de som finns i dag. Man gick bland annat på Unionens linje som i sitt remissvar till utredningen tryckte på medlemmarnas trygghet och den eventuella inlåsningseffekt ett sådant förslag skulle ha.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.