Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fängelse för den som röjer information om jobbet

I dag kan du tvingas betala dyra skadestånd om du utnyttjar en företagshemlighet från din arbetsplats. Men enligt ett nytt lagförslag ska det också bli straffbart att röja information. Ett förslag som upprör Unionen.
Lina Björk Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT
Fängelse för att ha tagit med sig eller fört ut information om sin arbetsgivare? Ja, det kan faktiskt bli verklighet om lagförslaget går igenom. Lars Pehrson/SvD/TT

– Vi är rädda att det här kommer att skapa en stor inlåsningseffekt för våra medlemmar. Man kanske inte vågar byta arbetsgivare eller starta eget för det är oklart vilken kunskap man får ta med sig, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Många av Unionens medlemmar jobbar i branscher där det förekommer företagshemligheter. Nästan alla näringsidkare har saker som behöver skyddas av affärsmässiga skäl. Det kan vara högteknologisk information, ritningar, modeller, eller kundlistor. Arbetsgivarna är också måna om att försvara den här kunskapen, så lagen om företagshemligheter används flitigt i dag.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

– Vi har sett att den är typen av tvister ökar. Redan i dag är skyddet för arbetsgivarna starkt och det är inte ovanligt att vi företräder medlemmar som blir stämda på stora skadeståndsbelopp. Det vanligaste scenariot är en säljare som påstås ha tagit med sig kundregister till en konkurrent, säger Lena Isenstam.

Trots det tillsatte regeringen en utredare för att titta på om lagen om företagshemligheter behöver ändras. Det har sin bakgrund i ett nytt EU-direktiv, vars syfte är att göra skyddet för den här typen av frågor detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Men i lagförslaget föreslås också, utan bakgrund i direktivet, ett utökat straff för anställda som tar med sig eller för ut information om sin arbetsgivare. Skulle förslaget gå igenom riskerar den anställde fängelse i upp till två år om brottet anses lindrigt. Skulle det vara av allvarligare karaktär kan fängelsestraffet utökas till sex år.

Läs mer: Sade upp sig och startade eget - får betala 4 miljoner

– Vi ser inga positiva effekter av att göra det här agerandet brottsligt. Redan i dag finns det en stor skrämseleffekt i att arbetstagare får betala miljonbelopp om de röjer sin arbetsgivares hemligheter. Din kunskap, färdighet och kompetens måste du få förfoga över. Men blir du osäker på vad du har arbetat upp för kunskap och vad som är knutet till din arbetsgivare, och dessutom blir straffad om du hamnar på fel sida, så är risken stor att du inte vågar utnyttja dina färdigheter när du byter jobb, säger Lena Isenstam.

I det nya lagförslaget föreslås också skadeståndsansvar om du av oaktsamhet råkar röja en hemlighet på ditt företag. Och förutom källkoder, IT-system och andra mer definierbara företagshemligheter ska nu även olika typer av sammanställningar utgöra en företagshemlighet.

Information om missförhållanden, eller brott utgör dock inga hemligheter. Inte heller arbetstagares personliga erfarenheter eller färdigheter, vill utredarna klargöra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.