Annons
  • Foto: Colourbox

Jobb i tid och otid

Publicerad 15 december 2016, kl 10:20

Snart är det ett sekel sedan åtta timmars arbetsdag blev lag. I dag har det dock tillkommit en rad nya begrepp som mertid, flextid, jourtid – och vi jobbar alltmer övertid.

Tid är det som man mäter med en klocka

/Albert Einstein

Stämpelurens tid är ännu inte förbi, även om den gamla varianten med tidskort har försvunnit från många arbetsplatser. I stället kommer det nya mer raffinerade sätt att hålla koll på anställda. En Kollega-läsare berättar om sin svärmor som vägrade låta hemtjänsten klistra upp en streckkod på hennes ytterdörr för att logga hemtjänstpersonalen:

– Hon sa nej med motiveringen att hon inte vill ha ett medeltida stämpelur på sin dörr och förkunnade att hon vägrar agera tidsstudieman åt kommunen.

Övertid, mertid, flextid och beredskapstid - HÄR reder vi ut begreppen!

 

På Liljeholmens ljusfabrik AB i Oskarshamn har man en plastbrikett, en tagg, som man håller framför en datorskärm för att registrera sin ankomst och hemgång.

– Vi har flera terminaler och alla måste stämpla in, både tjänstemän och fabriksarbetare. För oss handlar det om brandsäkerhet också, händer det en olycka vill vi ha koll på vilka som befinner sig på området, säger Agneta Tjernström, företagets ekonomichef.

Personalen på Billerud-Korsnäs har stämplat tid sedan urminnes tider även om man bytt till nyare teknik i flera omgångar. Numera stämplar man in via sina företagskort - ett identifikationskort som även fungerar som tid- och inpasseringskort.

– Jag upplever inga konstigheter med stämpelsystemet. Tvärtom ser jag en fördel i att vi får koll på att vi håller oss till arbetstidreglerna, säger Ulrika Gustafsson, ordförande i Unionenklubben på Billerud-Korsnäs i Gävle.

– Det finns väl alltid någon enstaka som är missnöjd över att man måste stämpla. När det för något år sedan av säkerhetsskäl infördes in- och utpasseringskort var det däremot en del som ansåg att det var integritetskränkande.

Jobbar man hemifrån, eller utför arbetsuppgifter utanför företaget, går det att lägga in tid via datorn. Vid lunch behöver man inte stämpla ut om man håller sig till en timmes rast. Men på Billerud-Korsnäs finns också möjlighet att flexa kring lunchen – då krävs in- och utstämpling.

– Reglerna ska gälla lika för alla på alla nivåer i företaget, men om vd:n stämplar vet jag inte, för han sitter inte i Gävle, säger Ulrika Gustafsson.

Tid är pengar

/Benjamin Franklin

Arbetsgivarna har visserligen alltid varit ivriga att kontrollera den arbetade tiden, men inte alltid varit lika angelägna om att klocka den. På 1800-talet förbjöd till och med vissa fabriksägare i England sina anställda att ha klockor – de ville själva ha monopol på arbetstiden.

När man i England 1833 sänkte arbetstiden till 12 timmar per dygn för barn mellan 13 och 18 år, blev det ett himla liv på arbetsgivarna. De hävdade att fabrikerna skulle gå omkull om inte barnen fortsatte jobba 72-timmarsvecka, som sina vuxna kollegor. I Sverige kunde anställda över 14 år tvingas arbeta 12-timmarspass utan rast, även nattetid.

Först 1919 kom en provisorisk lag om åtta timmars arbetsdag. Vi har alltså jobbat åttatimmarsdagar i snart hundra år, även om veckoarbetstiden sjönk på 1970-talet när femdagarsveckan infördes.

I dag förväntas många anställda jobba längre än åtta timmar om dagen. Medan arbetstiden i flertalet länder i västvärlden konstant har sjunkit sedan 1980-talet, så ökar den i stället i Sverige.

– Övertid är tänkt att vara undantag, men det har blivit norm. Det ligger i arbetskulturen att jobba över. Genom att göra det bekräftar man också normen, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.

Två av tre arbetar regelbundet över, trots att det egentligen är tänkt som något att ta till som nödlösning när något oförutsett inträffar. Totalt arbetade vi 4,6 miljoner timmar övertid under en genomsnittlig vecka år 2015, enligt en undersökning gjord av TCO. Vilket enligt centralorganisationen motsvarar 150 000 nya heltidsjobb.

Ur led är tiden

/William Shakespeare

Det kan vara knepigt att exakt veta hur mycket övertid vi jobbar eftersom många anställda har avtalat bort sin övertidsersättning. På Unionen räknar man med att fyra av tio medlemmar har bytt sin övertid, mot till exempel en extra semestervecka.

– Rent materiellt brukar det vara en dålig deal. Jobbar man 100 timmar över per år så är det värt mer än två och en halv veckas extra semester, säger Daniel Gullstrand.

– Men vi upplever ändå att de flesta som avtalat bort övertiden är nöjda. Det visar att det ligger annat än rent materiella värden i potten också. Friheten att kunna flexa, att själv bestämma när och var man utför jobbet värderas väldigt högt.

De anställda som har avtalat bort sin övertidsersättning jobbar över i högre utsträckning än andra, visar Unionens undersökningar.

– Hade vi styrts enbart av ekonomiska incitament hade det ju varit tvärtom, det vill säga att de som får betalt det jobbar mer övertid, säger Daniel Gullstrand.

En annan orsak till den dolda övertiden är att man inom en del branscher, till exempel handeln, har många deltidsanställningar, vilket innebär att den extra tid som jobbas först och främst räknas som mertid (se faktaruta).

Dessutom är det si och så med hur övertiden dokumenteras. All arbetad tid journalförs inte – möjligtvis finns det en rädsla för att bli stämplad som att ha lågt arbetstempo, underprestera. Det kan bero på att arbetsgivare ibland har en orealistisk förväntan på vad som är en rimlig arbetsinsats.

– Det är inte rimligt att jobba 45 timmar i veckan om man har kommit överens om 37,5. Därför är det viktigt att hålla koll på övertiden. Unionen vill att arbetstiden ska journalföras på något sätt och vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Daniel Gullstrand.

Vi reder ut begreppen!

  • Arbetstid Ordinarie arbetstid är enligt arbetstidslagen högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara höst 48 timmar i veckan i genomsnitt under fyra månader. Det går att avtala bort lagen, men kollektivavtalet får inte innebära sämre villkor än EU:s arbetstidsdirektiv.

    Ordinarie arbetstid för de flesta kollektivavtal är 40 timmar, men det förekommer också kortare veckoarbetstid.

    Alla anställda ska ha minst elva timmars vila (sammanhängande ledighet) varje dygn och minst 36 timmars sammanhängande veckovila utan beredskapstid varje vecka.

    Arbetstidslagen säger också att du får jobba högst fem timmar i sträck utan rast.


     

  • Flextid Innebär vanligtvis att du har rätt att välja när du börjar och slutar jobba, inom ramen för fastlagda tider. För att du ska ha rätt att flexa behövs ett lokalt avtal eller att det finns en arbetsgivarutfästelse om flextid.

    Flextid innebär inte att du alltid har rätt att vara ledig under den fastställda flextiden – din chef har rätt att förlägga arbete, till exempel möten, under den tiden. Då får du i stället vara ledig under annan tid inom den bestämda tiden. Arbetsgivaren måste dock meddela minst två veckor i förväg om ditt schema ska ändras och kan inte tvinga dig att använda flextid för att ersätta övertid.

    Hur stort flextidssaldot (plus och minus) får vara och om det gäller per vecka eller per månad, ska framgå i ett lokalt avtal.

    Överskott kan bara tas ut inom flextidsramen – du kan alltså inte ta en dag ledigt om du har åtta timmar på pluskontot, utan får sprida ut genom att gå tidigare eller komma senare.

    Byter du jobb kan arbetsgivaren ge dig löneavdrag motsvarande minussaldot – har du i stället plussaldo bör du få betalt.


     

  • Övertid Som övertid räknas all arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid vid heltidsarbete. Det ska vara ett extraordinärt inslag och får maximalt tas ut med 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad och högst 200 timmar per kalenderår enligt lag. I nästan alla Unionens kollektivavtal finns en gräns på 150 timmars övertid per kalenderår.


     

  • Mertid Är du deltidsanställd och jobbar extra utöver dina ordinarie timmar får du mertid upp till en heltid. Är din ordinarie arbetstid exempelvis 30 timmar i veckan, jobbar du mertid upp till 40 timmar (om det är den normala veckoarbetstiden). Den tid du jobbar därefter är övertid (”överskjutande mertid” heter det i avtalen).

    Mertid ska vara beordrad i förväg eller godkänd i efterhand och får under ett kalenderår högst uppgå till 200 timmar. Av dessa får högst 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad vara övertid. Avvikelser genom kollektivavtal kan förekomma.

    Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal. Saknas kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om mertidsersättning.


     

  • Jourtid innebär att du befinner dig på din arbetsplats (hemmet kan räknas som arbetsplats) och väntar på att jobba om det behövs. Jourtid är ovanligt inom Unionens avtalsområden och får bara tillämpas om det är absolut nödvändigt för företagets verksamhet. Den får normalt tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor och med högst 50 timmar per kalendermånad.

    Ska arbetsgivaren införa schemalagd jourtid behöver det först förhandlas med facket. Jourtid ska fördelas så att den inte belastar någon enskild oskäligt mycket. Anställda ska i god tid i förväg få information om när de ska gå på jourtid.

    Ersättning och regelverket runt jourtid kan variera mellan olika kollektiv- och anställningsavtal. Den tid du faktiskt arbetat under jourtiden ska räknas som övertid och ska ge övertidsersättning. Om du inte utför något arbete ersätts tiden normalt per timme - hur mycket beror på vilken dag och tid på dygnet som du har jour. Jourtiden är normalt semestergrundande och ersättningen behandlas som semesterlönegrundande rörlig lön.


     

  • Beredskaptjänst betyder att du förbinder dig att vara tillgänglig för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen inom en viss tidsram. Du kan också komma överens med din arbetsgivare om att jobba hemifrån eller från annan plats. För att arbetsgivaren ska kunna schemalägga beredskap, behöver detta först förhandlas det med facket.

    Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte belastar enskilda oskäligt mycket och du ska informeras i god tid i förväg. Beredskap räknas inte som arbetstid utom när det gäller veckovilan, vilket innebär att du ska vara arbetsfri och beredskapsfri minst 36 timmar varje sjudagarsperiod. Det kan finnas avvikelser från detta i kollektivavtal.

    Du ska ha beredskapsersättning för den tid då du håller dig tillgänglig men inte jobbar (hur mycket framgår av ditt avtal). Blir du kontaktad för arbete under beredskapen har du rätt till övertidsersättning de timmar du arbetar – praxis är minst tre timmar, oavsett om arbetet tagit kortare tid. Du har dessutom rätt till ersättning för eventuella resekostnader till och från arbetsplatsen.


     

  • Obekväm arbetstid Här avses kvällar, nätter och helger. Begreppet förekommer dock inte i Unionens kollektivavtal, där man i stället skriver förskjuten arbetstid. Arbetsgivaren har rätt att förskjuta arbetstid och förlägga hela eller delar av den till obekväma arbetstider. Mellan 00.00 och 05.00 är det normalt inte tillåtet att arbeta, men genom kollektivavtal kan det finnas undantag.

    Du bör få information om att du ska jobba obekväm arbetstid senast två veckor i förväg samt få veta hur länge arbetstiden kommer att vara förskjuten. Ibland kan kollektiv- eller anställningsavtal begränsa möjligheten att förskjuta arbetstid.

    Obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid, som arbetsgivaren kan beordra för akuta, oplanerade händelser. Övertiden kan visserligen vara förlagd till obekväm arbetstid, men då arbetar du utöver din ordinarie arbetstid och får normalt enbart övertidsersättning.

    Ersättningen för obekväm arbetstid kan variera beroende på vilket kollektivavtal som tillämpas. Om det saknas kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för arbete på obekväm arbetstid, såvida du inte själv avtalat om det.

 

 

 

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Fyra av tio har bytt bort sin övertid

    Ungefär fyra av tio Unionenmedlemmar har bytt bort sin övertidsersättning mot extra semester. Det är dessa tidsbytare som jobbar mest övertid, men sammanlagt jobbade tjänstemännen i Sverige 1,5 miljoner timmar över varje vecka i fjol visar nya siffror.

  • Läs även...

    Nytt kollektivavtal för gymanställda

    Nu träder det nya avtalet för Unionens gymanställda medlemmar i kraft. Och det är efterlängtat ­- Kollega har tidigare avslöjat de usla arbetsvillkor som ofta gäller i branschen.

  • Läs även...

    Rätt till lön när du mejlar efter jobbet

    Oregelbundna arbetstider, restid utan ersättning, krav på tillgänglighet dygnet om och semester på andra tider än under sommaren. Allt fler tvingas att jobba på obekväma arbetstider. Men nu har Unionen och Almega kommit överens om ett beredskapsavtal som ger ersättning för jobbsamtal och mejl.

  • Läs även...

    Övertid motsvarande 16 400 tjänster

    Nästan 660 000 timmar i veckan. Så mycket övertid jobbas bland Unionens medlemmar. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.

  • Läs även...

    ”Företag är underbemannade”

    Unionens medlemmar jobbar nästan 660 000 timmars övertid i veckan. Underbemannade organisationer, brist på inflytande och en företagskultur som gör det svårt att tacka nej till extra uppgifter. De är några av orsakerna till att vi jobbar så mycket övertid, tror Unionens förbundsordförande Martin Linder.

  • Läs även...

    Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

    Med över tio timmars övertid per vecka sa kroppen till slut ifrån. I dag har Maria Ergül startat eget och har en annan inställning till både arbetstid och vad hon mår bra av på jobbet.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.