Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba bättre med rätt ljus på hemmakontoret

En keps, tillräckligt med ljus och lite kunskap. Det är ungefär vad som krävs för att få till ett bra ljus när du jobbar hemifrån. Men få vet vad som faktiskt är bra ljus, visar ny forskning.
Publicerad
Flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Illustration: Jens Magnusson

En bra arbetsställning och en tyst miljö. Det är nog vad många strävar efter, både på kontoret och när vi sitter hemma och jobbar. Att även ljuset påverkar hur vi mår under arbetsdagen är inte lika välkänt.

– För de flesta är bra ljus detsamma som mycket ljus, men det finns så många fler aspekter, säger Hillevi Hemphälä vid Lunds universitet.

Hon är en av få i världen som gör fältstudier kring synergonomi, som lite förenklat betyder att man undersöker hur ljusmiljön påverkar människors hälsa i deras naturliga miljöer.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

Trots att forskningsområdet är relativt nytt har man kunnat belägga att fel belysning kan leda till problem med ögonen i form av ögontrötthet, gruskänsla och torrhet. Det kan också göra att vi presterar sämre och får problem med spänningar och smärta i nacke, axlar och skuldror.

I en alldeles ny studie har Hillevi Hemphälä sett att bländning är ett mycket vanligt problem på arbetsplatser i dag. På 75 procent av de 200 arbetsplatser som ingick i studien, främst kontor, utsattes arbetstagarna för risk eller hög risk för bländning.

– Det vanligaste felet är att man slänger upp LED-panelplattor i taket på många kontor i dag. Det skapar kontraster mot det mörka taket och leder till bländning, säger Hillevi Hemphälä.

På runt 30 procent av arbetsplatserna i studien uppmättes flimmer.

– Det är inget vi själva kan se, men ett stimuli som hjärnan måste sortera bort, vilket stjäl energi och kan leda till huvudvärk, säger Hillevi Hemphälä.

Just flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Det är ett problem eftersom flimret alltså inte går att se med blotta ögat och eftersom de flesta av oss inte har kunskap om vad bländning innebär, vilket framkom i studien.

– För många är bländning detsamma som att titta in i helljuset på en bil. Men definitionen av bländning är egentligen att man har en för stark ljuskälla i sitt synfält, säger Hillevi Hemphälä.

Ett enkelt knep för att ta reda på om du är utsatt för bländning är att göra ”kepstestet”: om det känns skönare att ha en keps eller att sätta händerna ovanför ögonen är du troligen bländad.

Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning

Som en del av forskningsstudien har hon i samarbete med företagshälsovården tagit fram ett verktyg – det första i världen – för att bedöma den visuella miljön, The Visual Ergonomics Risk Assessment Method (VERAM). I den ingår alla aspekter av ljusmiljön, från dagsljusinsläpp, flimmer, bländning och belysningsstyrka till hälsopåverkan.

Hillevi Hemphälä tycker att det är problematiskt att det finns en EU-standard som Arbetsmiljöverket hänvisar till (om både belysningsstyrka, bländning och flimmer), men att det fram tills nu inte funnits något verktyg för att utvärdera ljuset, och hur det påverkar hälsan.

– Om man inte kan bedöma ljusmiljön går det ju inte heller att följa några riktlinjer. Det tycker jag resultaten från vår studie är ett bra exempel på, säger Hillevi Hemphälä.

Samtidigt konstaterar hon:

– Det är egentligen bara kunskap som krävs. Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning.

Text: Kerstin Karlsson

LJUSA TIPS FÖR HEMMAKONTORET

  • Tänd upp så mycket det går för att inte bli trött. Du kan mäta ljusstyrkan med appen Ljus från Arbetsmiljöverket.
  • Sitt nära ett fönster där du kan följa årstid, väder och tid på dygnet. Placera skärmen vinkelrätt mot fönstret, så att ljuset kommer in från sidan.
  • Undvik bländning. Har du infällda LED-lampor i taket kan du rikta en bordslampa mot taket för att jämna ut kontraster.
  • Undvik flimmer. Rikta din mobilkamera (med kameraläge på) mot lampan på 1–2 decimeters avstånd. Om kraftiga mörka linjer vandrar i sidled över mobil skärmen handlar det sannolikt om flimmer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält