Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

Många får ont i kroppen av att jobba hemifrån. Men det går att undvika. Det finns flera tips på hur du kan undvika smärta och besvär av hemarbete.
– Allt fler söker hjälp för besvär med rygg, axlar och nacke, säger fysioterapeuten Anna Åberg.
Oscar Broström Publicerad 25 februari 2021, kl 14:32
Shutterstock/privat.
Ont av att jobba hemifrån? Fysioterapeuten har tips och råd för att undvika och lindra smärta. Shutterstock/privat.

Att jobba hemma har nog alla olika åsikter om. Det kan upplevas som skönt eller påfrestande, göra en mer eller mindre effektiv och mer eller mindre kreativ.

Vad många säkert är ense om är att det inte är särskilt bra för ens ergonomi.

Vi har pratat med fysioterapeuten Anna Åberg, som berättar att allt fler uppsöker sjukgymnast för problem och besvär till följd av att jobba hemifrån.

– Vi har sett ett ökat tryck. Allt fler söker hjälp för besvär med rygg, axlar och nacke. Och det kommer från arbetssituationen. Många tycker att det är skönt att jobba hemma, men vissa upplever i stället ökad stress och den sätter sig i muskulaturen.

Rätt och fel när du jobbar hemma

Lyckligtvis finns det sätt att förebygga problemen, som framför allt uppstår i rygg och nacke. Här kommer några tips.

Växla position

Även om du sitter med bra hållning, som avlastar rygg, nacke, axlar och så vidare, är det aldrig bra att sitta eller stå i samma position för länge.

– Vi behöver variera oss, säger Anna Åberg. Det underlättar om du har en bra arbetsplats, gärna med höj- och sänkbart bord och stor skärm. Har man inte det måste man försöka variera sig på andra sätt och se till att man har en stol med bra stöd för svanken. Vi brukar också prata om aktivt sittande, där du aktiverar musklerna. Till exempel att sitta på en pilatesboll.

Ta pauser

Gå och hämta en kopp kaffe, ta en kort promenad, ställ dig upp och rör på axlar, armar och ben. Oavsett om du är på jobbet eller hemma är det viktigt med pauserna.

– Det här är egentligen det viktigaste. Vi pratar ofta om att ta avbrott. Gärna en gång i halvtimmen. Ta pauser, kom upp, veva igång axlarna, gör knäböj och syresätt musklerna. Du tjänar extremt mycket på det.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma 

Undvik laptop

Att ständigt sitta med laptop gör att huvud och nacke blir hängande, vilket blir en påfrestning för kroppen. Anna Åberg säger att blicken ska vara hög, med nacken bara lätt lutandes nedåt. Helst krävs alltså att få hem rätt utrustning – ett ansvar som ligger på arbetsgivaren.

Läs mer: Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

– Jag uppfattar att det har blivit klart bättre under senaste månaderna, jämfört med förra året. Många får hemskickat bord, stolar och utrustning eller får premier för att köpa hem. Vi har fått ett klart ökat tryck från personer som jobbar hemma och det här är ett ansvar som arbetsgivaren måste ta.

Vad är det största misstaget en gör vid hemmajobb?
– Det är att jobba statiskt för långa stunder i samma position. Det är absolut det värsta.

När Anna Åberg gästade TV4:s Nyhetsmorgon visade hon rörelseövningar du kan göra under dagen, för att få igång blodcirkulation och stretcha ansträngda muskelgrupper.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.