Annons
Annons

Kan jobbet göra dig frisk?

Publicerad 16 april 2015, kl 16:33

Sambandet mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivningar är nu vetenskapligt fastställt. Det visar den kunskapsöversikt som forskningsrådet Forte presenterar i dag. Men det som är riskfaktorer för psykisk ohälsa kan omvänt utgöra friskfaktorer – och bidra till psykisk hälsa i arbetslivet.

Det är ofta jobbet som orsakar de stressreaktioner och ångestsyndrom som visar sig i sjukskrivningsstatistiken. I dag utgör frånvaro på grund av psykiska diagnoser hela 40 procent av alla sjukskrivningar. Men jobbet skulle också kunna spela en mycket större roll både i att förebygga och rehabilitera den som drabbats av psykisk ohälsa.

Det visar Fortes rapport, som är en kunskapsöversikt utifrån en systematisk genomgång av internationell vetenskaplig litteratur på området och som publicerats 2000-2014.

Genom ett gott ledarskap som upplevs rättvist, stödjande och inkluderande kan chefer bidra till att höja det psykiska välbefinnandet bland de anställda; som också behöver känna att de har kontroll över sitt eget arbete, att det finns en balans mellan ansträngning och belöning, att man jobbar mot tydliga mål och att man kan känna sig trygg i sin anställning. Det är vad som i rapporten kallas ”friskfaktorer” i arbetslivet.

Här är 11 friskfaktorer!

Typiska riskfaktorer, å andra sidan, är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara receptet på stressrelaterad ohälsa. 

För att komma tillbaka i arbete efter en till exempel stressrelaterad sjukskrivning måste arbetsgivaren och arbetsplatsen i övrigt involveras. Det står utom allt tvivel, skriver rapportförfattarna. I övrigt går det inte att slå fast vilken åtgärd som är den mest effektiva för återgång till arbete, och inte heller vilken som är den ekonomiskt mest kostnadseffektiva. Men utan att arbetsplatsen involveras blir det väldigt svårt att komma tillbaka för den som blivit sjuk av jobbet.

Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, och därtill oftare en längre period. Men när män och kvinnor utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika mellan könen, enligt rapporten.

Forte konstaterar att forskningen på området är sparsam, trots att det är ett samhällsproblem som berör många människor på många arbetsplatser. Men den kunskap som finns borde användas mer av hälso- och sjukvård, arbetsgivare, arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling och politiker, skriver rapportförfattarna.   

Psykisk ohälsa

Begreppet psykisk ohälsa används allt oftare i debatten. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar - i dag utgör de nästan varannan. I går aviserade regeringen en prioritering på arbetslivsforskning i psykisk ohälsa, i vårproppen. Kvinnor drabbas oftare än män av psykisk ohälsa. 

Men vad menas med psykisk ohälsa? Det är inte lätt att säga. Gränsen mellan vardagens påfrestningar och psykisk sjukdom är ofta flytande. Ett begrepp som ofta används i internationell vetenskaplig litteratur är Common Mental Disorder, CMD.

CMD omfattar diagnoser som depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.

Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    Studie: Trafiklärare löper stor risk för svår covid-19

    Trafiklärare är en av yrkesgrupperna som löper störst risk att drabbas av svår covid-19, visar en ny studie. För en del trafiklärare kom resultatet av studien som en överraskning.

  • Läs även...

    Chef med psykisk ohälsa

    Att visa sina svagheter inför medarbetarna kan stärka ledarskapet. Det menar Linnea Björnstam, chef på Finansförbundet, som tagit sig igenom både utmattning och depressioner – och valt att vara öppen med sin problematik.

  • Läs även...

    Hon berättade för chefen om sin psykiska ohälsa

    Nathalie Agnekil har tidigare inte vågat berätta på jobbet varför hon så ofta var borta. En dag bestämde hon sig för att lägga korten på bordet och berätta för chefen om sin psykiska ohälsa.

  • Läs även...

    Chefen kan också må psykiskt dåligt

    Vågar du som chef berätta om dina egna upplevelser av utbrändhet och depression? Eller håller du det hemligt av oro för att du skulle framstå som svag?

  • Läs även...

    Corona skapar psykisk ohälsa

    Lågkonjunkturer och kriser brukar normalt vara bra för folkhälsan. Men inget är normalt med corona. Nu ökar i stället den psykiska ohälsan.

  • Läs även...

    Mer träning är inte alltid bättre

    Tuffare träning är inte svaret på hur sjuktalen ska minska. Ibland räcker det att få folk att resa sig från skrivbordsstolen. På frågan hur skrivbordspotatisarna ska förmås att röra sig mer, står experterna dock ganska svarslösa.

  • Läs även...

    Lågfrekvent buller skadar hälsan

    Lågfrekvent buller märks först när fläktsystemet stängs av, men stör både hälsa och arbetsförmåga. Och bakgrundsljuden finns även på hemmakontoret.

  • Läs även...

    EU vill stoppa jobbmejl efter arbetstid

    Anställda ska inte behöva svara på jobbmejl efter arbetstid. EU-parlamentet föreslår en lag som ska skydda europeiska arbetstagare från att ständigt vara tillgängliga för sina arbetsgivare.

  • Läs även...

    Hög tid för chefen att skärpa sig

    Skomakarens barn går i trasiga skor, lyder ett ordspråk som jag tror passar på många chefers läge nu. Chefer som lägger mycket fokus på medarbetarnas arbetsmiljö men glömmer sin egen.