Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

Att skaffa lägenhet där solen nästan alltid värmer behöver inte vara krångligt. Särskilt inte inom EU. Det krävs bara lite planering och eftertanke.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox.com
Vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv Colourbox.com

Tidigare var det mest pensionärer och höginkomsttagare som köpte bostad i solen. I dag kan köparen vara nästan vem som helst. Småbarnsfamiljerna är en målgrupp som ökar, men den vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv men känner att pensionärstillvaron inte är alltför avlägsen.

För några år sedan var det mycket populärt att köpa bostad i Turkiet och Thailand, men intresset har svalnat på grund av det oroliga världsläget. I stället lockar Portugal med sina förmånliga skatteregler. Men inget klår Spanien. Under 2016 gjordes 3 607 svenska köp i Spanien, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan.

– Inget land slår undan benen på Spanien. Svenskar har en relation med Spanien som går långt tillbaka, många känner sig hemma här. Visst lockar klimatet, men värme kan du få på flera håll i Sydeuropa. Sedan finns ju vi och andra svenska mäklare här, det påverkar också efterfrågan, säger Daniel Nilsson, vd på Fastighetsbyrån Utland.

Läs mer: Jobba utomlands - så funkar det

Det finns flera anledningar till att just Spanien är populärt. Efter finanskrisen 2008 sjönk bostadspriserna. Visserligen har de börjat stiga, men det går att få rätt mycket bostad för pengarna. Kommunikationerna har också blivit bättre. Flyg går varje dag från de flesta stora städer i Sverige och biljetterna behöver inte kosta en förmögenhet.

– Det är därför vi ser många köpare som fortfarande jobbar eller har barn hemma. Det är ganska enkelt att åka hit över en långhelg eller ett lov för en rimlig peng. Du kan nyttja bostaden på ett annat sätt än tidigare, säger Daniel Nilsson.

Är det då krångligt att köpa bostad i ett annat land? Det behöver det inte vara, även om lagar och regler skiljer sig mellan olika länder. Att inte kunna språket ökar riskerna för missförstånd och fel. Det går att sköta affärerna utan mäklare, men du behöver ta hjälp av ett juridiskt ombud.

– Nu talar jag förstås i egen sak, men jag skulle ändå rekommendera att ta hjälp av en svensk mäklare som helst etablerat sig lokalt. Då har du hjälp före, under och även efter köpet. Alla affärer går tyvärr inte smärtfritt.

Daniel Nilssons främsta råd till den som vill köpa bostad utomlands är att låta processen ta sin tid. Ta reda på allt du kan om landet eller det område du är intresserad av. Nästa steg är att fundera på vad du vill med ditt boende och vilka behov du har.

– Ibland kan önskelistorna vara långa. Ta redan i det här skedet hjälp av en mäklare för att prioritera så att drömmen också matchar plånboken, säger Daniel Nilsson.

Han rekommenderar också att man begränsar sig till en handfull objekt innan man reser ner för att buda. Chansen att du hittar något ökar och du spar tid och pengar.

Det finns olika sätt att finansiera sitt bostadsköp utomlands. Vanligast är att belåna sitt hus eller lägenhet hemma, men Daniel Nilsson rekommenderar att man försöker låna på den bostad man planerar köpa. Handpenningen är normalt som i Sverige, 10 procent. Den egna insatsen brukar hamna på 40–50 procent. Och utöver köpeskillingen tillkommer nästan alltid andra avgifter och skatter på minst 10 procent.

Kan du fortfarande inte bestämma dig för om du ska välja den där röda stugan i Sverige eller en bungalow på Kanarieholmarna så kanske det här argumentet hjälper dig att fatta beslut:

– En sommarstuga hemma kräver underhåll; gräsmattor måste klippas, fasader målas. Med lägenhet i Spanien spolar du bara av kaklet och sedan är du klar för att gå ner till stranden, säger Daniel Nilsson.

Tänk på det här

  • Låt processen ta tid. Var noggrann när du väljer land eller område. Titta på Hemnet, mäklarnas egna hemsidor, ländernas turistinformationer och så vidare. Jämför områden, bara några mil längre bort kan priserna vara betydligt lägre.
  • Vad ska du ha bostaden till? Vill du kunna distansarbeta därifrån? Då är det viktigt med bra internetuppkoppling. Ta hjälp av mäklare innan du reser för att bena ut behoven och stryka på önskelistan. Plånboken ska ju också hålla för affären.
  • Välj ut max fem objekt redan på hemmaplan som du sedan åker och tittar på.
  • Hyr ett hus i den stad där du fundera på att köpa, så får du riktigt känna efter.
  • Räkna på resekostnaderna. Har du råd att åka dit ofta så att du kan få större användning av ditt boende? Vad kostar flygbiljetterna? Oftast får du bättre pris om du köper biljetterna lång tid i förväg.
  • Ta hjälp av en mäklare som kan landets lagar och regler. Och språket såklart. En extra fördel är det om mäklaren är lokalt förankrad. Då får du hjälp med hela affären på plats, från början till slut.
  • Räkna alltid med extra kostnader i form av skatter och andra avgifter. Minst 10 procent utöver köpeskillingen.
  • Funderar du på att köpa nyproducerat? Kolla upp att byggfirman erbjuder bankgarantier, utöver att den följer lagar och har licenser och bygglov. Vill du distansarbeta från ditt utlandsboende är det viktigt att internetuppkopplingen är bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Sjuka tvingas till soc – Maria, 51, får bo i föräldrarnas källare

En av sex som vänder sig till socialtjänsten för sin försörjning är sjukskrivna med läkarintyg. Nästan 25 000 människor. En grupp som bara vuxit sedan 2010. En av dem är Maria Dahlin som bor i föräldrarnas källare. Varje månad går hon till kommunkontoret för att söka pengar till hyra och mat.
Sandra Lund Publicerad 2 mars 2026, kl 06:30
Maria Dahlin sitter i en säng i ett vitt källarrum. Framför henne står en uppfälld laptop. Hennes kläder hänger på en stång bredvid sängen.
– Jag får inte sjukersättning eftersom Försäkringskassan anser att det finns mer vård att ge. Men jag får ingen vård. Jag har vänt mig till ett annat EU-land som erbjuder godkänd vård av Sverige. Men Försäkringskassan har nekat mig den med motiveringen att jag inte blivit erbjuden den vården i Sverige. Jag vet inte hur många moment 22 jag varit i, säger Maria Dahlin från sitt ”krypin”. Foto: Anders G. Warne

Maria Dahlin är 51 år, har en oavslutad forskarutbildning i nationalekonomi i grunden och bor nu i källaren till föräldrarnas hus i Bromma, ett av Stockholms mest välbärgade områden.

– Om jag inte hade fått bo här så hade jag bokstavligen hamnat på gatan, som sjuk.

Efter ett ryggmärgsprov fick hon ett läckage av ryggmärgsvätska, som inte går över. Läckaget skapar ett lågt tryck i hjärnan, som ger ständig svår huvudvärk, hjärntrötthet och allmän trötthet. 

Förutom när hon ligger raklång. 

Men hon nekades sjukersättning. Försäkringskassan ansåg visserligen att hennes arbetsförmåga är nedsatt. Men inte stadigvarande, eftersom ”det finns en möjlighet att ditt hälsotillstånd kan förändras” och att vården borde göra mer.

Det här är sjukersättning

Den som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som kommer att finnas kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller arbeta alls resten av arbetslivet kan söka sjukersättning från Försäkringskassan.

Kallades förut för förtids- eller sjukpension.

Till en början kunde hon leva på sparpengar, och fick bo gratis hos föräldrarna. Att gå till socialtjänsten fanns inte på kartan. Hon väntade ju bara på rätt vård.

Nu har det gått mer än fyra år.

Maria Dahlin ligger ner i sin säng och läser utan kuddar
Här ligger Maria Dahlin en större del av dygnet. Utan kuddar, raklång blir nacken omedelbart bättre och efter ett tag även huvudvärken. Just nu är hon fascinerad av berättelserna i "En mirakelsamling från 1400-talets Stockholm". På väggen har hon satt upp en normalfördelningskurva med standardavvikelser för att påminna om en påbörjad doktorandutbildning i nationalekonomi.

Foto: Anders G. Warne

I januari tog hon sig till kommunkontoret i Bromma för att söka ekonomiskt bistånd, det som förr hette socialbidrag –  samhällets yttersta skyddsnät.

Nu har hon fått det i två månader, och skrivit ett hyreskontrakt med föräldrarna som i sin tur gör vad de kan för att behålla sitt hus.

Maria Dahlin är inte ensam.

Allt fler sjuka människor, med läkarintyg, vältras över på kommunerna. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Kollega granskat. 

25 000 sjuka får gå till socialtjänsten

Närmare 25 000 sjukskrivna med läkarintyg får vända sig till socialtjänsten. Antingen för att de nekats sjukersättning. Eller för att de inte klarar sig på den ersättning de får.

När myndigheten började mäta ”försörjningshinder” hos de som beviljats bistånd 2010 var 7 procent sjuka. 

Sedan dess har gruppen bara växt. 2024 var de 15 procent. Närmare var sjätte person.

Maria Dahlin blickar ut ur i bild. Hon bär en beige stickad tröja.
– Är det så här välfärd ser ut? Jag kan inte tänkta mig att det finns någon politiker som vill att vi ska ha det så här, säger Maria Dahlin som nu är tillbaka i i sitt barndomsrum i föräldrarnas källare. Foto: Anders G. Warne

För att få bidrag gås allt igenom, varje månad: Har du pengar på banken? Har någon swishat dig? Äger du en cykel?

– Det enda jag har är min gammelmosters ring. Den har jag inte fått av mig flera på år. Vi får se om de klipper upp den, säger Maria Dahlin.

Per Sternbeck är sekreterare på Equal Stockholm, en förening som stöttar socialt utsatta. 

Han hjälper Maria att ta sig vidare i byråkratins digitala korridorer. Nu väntar två överklaganden på prövning i förvaltningsrätt .

Vanligt folk faller igenom

Tidigare var det främst människor med livslångt utanförskap som vände sig till föreningen, säger han.

– Nu kommer allt flera som varit välfungerande, ofta högpresterande. De har blivit sjuka eller varit med om en olycka och når den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det är ”vanligt folk” som bara faller rätt igenom.

Hur tolkar du utvecklingen? 

– Som en 30 års urholkning av våra välfärdssystem. Hålen är nu så stora i det så kallade nätet att människor mycket lätt, och mycket snabbt faller igenom. 

Han tycker sig också se att myndigheter ”tar rygg på varandra”. Säger Försäkringskassan att man är arbetsför, gör socialtjänsten samma bedömning.

Politiska skruvar påverkar också. 

Han nämner att regeringens sänkning av aktivitetsstödet börjat märkas. Att människor som har stödet nu behöver vända sig till soc.

Han säger att de flesta som vänder sig till föreningen först uppger ett problem, när sedan förtroendet finns dyker helt andra upp. Fram träder en bild där allt blivit en snabb ond spiral. 

Fattigdom är en jävligt farlig sjukdom

För den som riskerar sin bostad, och varit i den sitsen ett längre tag, kommer stressjukdomar som i sin tur kan dra igång ett missbruk eller att man slutar öppna post. Så blir det skulder.

– Ekonomi är en mycket underskattad faktor när det gäller psykisk ohälsa. Den finns inte som diagnoskod, men fattigdom är en jävligt farlig sjukdom. 

Andreas Stomby är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin och distriktsläkare vid en vårdcentral på Råslätt i Jönköping. 

Han möter ofta människor som befinner sig i spiralen, och är den som ska bedöma dem medicinskt.

Svåra bedömningar för läkare

De har ofta har komplexa utmaningar och ska ställas mot en arbetsmarknad, som han ser ställa allt högre krav på snabbhet, produktivitet och eget ansvar. Oavsett yrke.

Krav som enligt Andreas Stomby gör det svårt för en del av befolkningen.

Bedömningen för läkaren blir därför ofta knepig.  

– När Försäkringskassan läser intyget ser de ”nackvärk”. Bakom värken, som kanske ska leda till fyra veckors sjukskrivning enligt riktlinjen kan det finns så mycket mer. På det stora hela kan individen inte utföra arbete. Här hamnar vi i svårigheter när vi ska samverka med Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.

Han säger också att den som hamnat i bistånd från socialtjänsten ofta har en väldigt lång väg tillbaka till arbetsmarknaden.

Maria Dahlins händer håller i en inbjudan till hennes examen på UCLA.
Hon är utbildad nationalekonom på University of California i Los Angeles, och arbetade som forskningsassistent. Därefter flyttade hon till London för att doktorera. – Jag kämpade så för att komma in på universitet, säger Maria Dahlin. Foto: Anders G. Warne

I Maria Dahlins avslag från Försäkringskassan står att hon ska ”pröva sig fram till en arbetsförmåga i ett anpassat arbete”. 

Hon får också ett välkomstbrev från Arbetsförmedlingen.

Vågar inte ifrågasätta

Ett krav från socialtjänsten var att skriva in sig där. Nu ska hon söka ett till fem jobb i månaden för att få bistånd. 

– Jag vågar inte ifrågasätta, men tänker att varje arbetsgivare ser någon helt oduglig i mig. Jag vill verkligen jobba med det jag kämpade så hårt för, men jag fungerar ju inte. 

Enligt en sömnstudie från Akademiska sjukhuset, som finns med i hennes läkarintyg, somnar hon inom tre minuter vid varje tupplurtest.

Från källaren i Bromma sköter hon nu myndighetskontakter. Hon har sin diagnos, och borde få mer vård enligt Försäkringskassan. 

 

En bok om att leva med smärta
Maria Dahlin beskriver smärtan som att "leva i en tortyrcell". – Jag måste bara ut ur den här kroppen, så känns det. Men om jag aldrig blir hjälpt måste jag ju lära mig att leva så här. Foto: Anders G. Warne

I Tyskland finns en specialistbehandling, godkänd av Försäkringskassan. 

Men myndigheten har nekat henne den, eftersom hon inte har erbjudits motsvarande vård i Sverige.

Den behandlingen hjälper ungefär hälften. Risken finns alltså att det inte blir bättre. 35 000 euro kostar den.

– Mitt absolut sista steg är crowdfounding. Men det är väldigt pinsamt. Särskilt när jag vet att det kanske inte hjälper.

Ekonomiskt bistånd – så funkar försörjningsstöd

Består av två delar: försörjningsstöd och stöd till livsföringen i övrigt. 

Försörjningsstöd ska täcka löpande utgifter som livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, telefon, boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 

I livsföringen i övrigt ingår annat nödvändigt som barnomsorg, läkarvård, medicin och tandvård.

Det är kommunen som betalar ut stödet. 

Regeringen vill införa ett tak.

Per Sternbeck från Equal Stockholm säger att han aldrig kan bedöma någon medicinskt. Men att alla som kommer har luntor med intyg och dokumentation, från år av deras liv.

– Att det talas om överutnyttjande av systemet och att man skulle leva gott på försörjningsstöd, särskilt från regeringshåll, har jag inte sett ett dyft av. Det är extremt provocerande.

Det värsta är när vänner börjar ifrågasätta

Maria Dahlin återkommer ofta till att hon är rädd att inte bli trodd, ”det syns ju inte att jag är sjuk”.

– Misstron från myndigheter är en sak. Men det värsta är att jag märker hur vänner börjar ifrågasätta. En vän hörde av sig häromdagen när jag hade jag så ont att jag låg i fosterställning. Hon sa att jag skulle skaffa jobb. 

Kollega har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som i skrivande stund inte återkommit. 

Så många får bistånd

  • 161 000 individer år 2024. Det är en liten minskning jämfört med året innan, vilket följer ett mönster. Färre får stöd sedan flera år tillbaka.
  • Den vanligaste personen är ensamstående man utan barn, född i Sverige.
  • Den vanligaste orsaken är arbetslöshet, sedan kommer sociala skäl och sedan sjuka. Fler män finns i de två första grupperna, fler kvinnor bland de sjuka.
  • 10,8 miljarder betalades ut.

Statistik för 2025 är färdig först till hösten.
Källor: Socialstyrelsen