Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävs på skadestånd för stöld

En avskedad säljledare på en stor matvarukedja krävs på skadestånd för stöld. Enligt Unionen saknar arbetsgivaren bevis och kräver att avskedet ogiltigförklaras.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Matkedjan har raderat övervakningsfilmen från den påstådda stölden. Fredrik Sandberg/TT

I början av oktober förra året försvann två värdepåsar innehållandes kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholmstrakten till ett sammanlagt värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stöld och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen, som är medlem i Unionen, hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och att han brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa.

Säljledaren själv förnekar brott samt att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna. Enligt Unionen saknas det grund för avsked och tidigare i år stämde man arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd.

Läs mer: Sparkad för stöld – Unionen stämmer matkedja

Nu har arbetsgivarsidan genom Svensk Handel svarat med att stämma sin tidigare medarbetare. Man kräver att mannen betalar tillbaka de 90 000 kronorna som saknas.

Polisanmälan som matkedjan gjorde lades ner och stölden har därför aldrig prövats i domstol. I stället blir det alltså upp till Arbetsdomstolen att avgöra om säljledaren gjort sig skyldig till stöld av värdepåsarna eller inte.

Enligt Unionen finns allvarliga brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte vart någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Bevisbördan vilar på arbetsgivaren och kraven för det som bolaget påstår är högt ställda, enligt Björn Alquist.

– Det är samma beviskrav som i ett brottsmål i tingsrätten, det man påstår ska vara styrkt utom rimligt tvivel. Det här målet hade varit mycket enklare om det funnits en tingsrättsdom. Den delen kommer att bli svår för bolaget, säger han.

Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att säljledaren inte gjort sig skyldig till stöld vill arbetsgivaren att domstolen slår fast att han brutit mot bolagets rutiner för hantering av kontanter, vilket lett till att pengarna försvunnit. Bland annat ska han ha brustit genom att inte ha med sig en kollega när dagskassorna skulle läggas i kassaskåpet och att ha markerat värdepåsen som hämtad i det digitala kassasystemet trots att värdetransportbolaget inte hämtat påsen.

– Medlemmen medger att han på grund av stress råkat skicka iväg samtliga dagskassor i det digitala kassasystemet. Men arbetsgivaren måste nu visa att gjort han varit grovt oaktsamt, vilket vi förnekar, säger Björn Alquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen