Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Låg nivå på experternas utlåtanden vid arbetsskador

Experternas utlåtanden i fall som rör arbetsskador är ofta undermåliga. Det framgår i en ny studie.
- Många höll bedrövligt låg nivå, säger Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin på Göteborgs universitet och en av författarna till rapporten.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2014, kl 13:36

Att en domstol tar in en sakkunnig kan ha stor betydelse för den försäkrade i ett arbetsskademål. Studien, som ingår i ett forskningsprojekt som AFA Försäkring har finansierat, har undersökt i vilken utsträckning kammarrätterna använder sig av externa experter, när de väljs och vilken roll de spelar för rättsutfallet. Man har sammanlagt tittat på 153 ärenden mellan 2005 och 2009.

- Vi såg skillnader både mellan domstolar och olika typer av sjukdomar. Jönköpings och Stockholms kammarrätter använder sig i högre grad av experter än Göteborgs. Vi kunde också se att män oftare fick sakkunniga i sina ärenden jämfört med kvinnor, samt att man sällan tar in experter när det handlade om psykisk sjukdom, säger Kjell Torén.

Av de externa experter som har uttalat sig i ärendena var majoriteten professorer. Näst vanligast var docenter. Men ett antal hade också ingen eller väldigt liten forskningsutbildning. Sammanlagt var 20 män och 8 kvinnor.

- Det var förvånande att det fanns personer med väldigt liten forskningsutbildning eftersom domstolssakkunniga skriver ett expertutlåtande som ska vägleda domstolen i ärendet. Det är viktigt både för den enskilde och för rättssäkerheten, säger Kjell Thorén.

Kvaliteten på intygen de sakkunniga skrev var också varierande. Sammanlagt baserade endast tre experter sina utlåtanden på en litteratursökning. 35 procent refererade till vetenskapliga artiklar, några skrivna på 1940-talet, 9 procent citerade en lärobok och 50 procent baserade intyget på sin egna kliniska erfarenhet.

- I många fall blev jag rent förskräckt. Man refererar till gammal vetenskap och skriver rena grodor i utlåtandena. Visst fanns det goda exempel också men många höll också bedrövligt låg nivå.

Risken med undermåliga utlåtanden är flera. Men framför allt kan det betyda att du som är berättigad till ersättning inte får det.

- Det finns nog ingen universallösning, men en början är att utbilda de sakkunniga och ställa specifika krav på dem. Domstolarna måste också bli mer transparenta i processen kring vilka de väljer som experter och varför, säger Kjell Torén.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."