Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen som presenterades i dag. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.
David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg / TT
Las-utredningen föreslår bland annat att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Fredrik Sandberg / TT

I dag, måndag, presenterades las-utredningen formellt. Det mesta av innehållet var dock känt eftersom SVT kommit över utredningen för en vecka sedan.

Utredaren föreslår att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska kunna undanta fem personer från listan. Ett fackförbund ska inte heller kunna begära att flera driftsenheter slås ihop när turordningslistan sammanställs. Det innebär att turordningskretsarna blir mindre.

Dessutom ska det bli billigare att säga upp personer som arbetsgivaren inte anser sköter sitt jobb. I dag får en person behålla sitt jobb tills en domstol avgjort om det var rätt eller fel att säga upp personen. Utredningen föreslår att uppsägningen i stället ska gälla omedelbart. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns saklig grund för att säga upp personen får arbetsgivaren betala skadestånd som motsvarar minst åtta månadslöner. Det är två månadslöner mer än i dag. Om domstolen kommer fram till att uppsägningen var riktig behöver arbetsgivaren inte betala någonting.

Läs mer: Så funkar las

Utredningen vill också skärpa arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling. Alla arbetsgivare ska se till att medarbetare med minst sex månaders anställningstid får kompetensutveckling. Som kompetensutveckling räknas all utbildning som ger kompetens som är relevant i arbetslivet. Insatserna ska vara relevanta för företaget en person jobbar för. Det handlar alltså inte om utbildning som gör att man kan byta jobb.

En arbetsgivare som inte vidareutbildar sina medarbetare ska betala skadestånd. Den som har varit anställd kortare än fem år får motsvarande två månadslöner i skadestånd. Den som har längre anställningstid än så får tre månadslöner.

Utredningen vill också se bättre skydd för personer med vikariat. Efter nio månaders visstidsanställning ska en person ha företräde till en tillsvidareanställning. I dag gäller tolv månaders anställningstid.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Utredaren anser att förslagen gör det lättare för företagen att behålla nödvändig kompetens vid uppsägningar och minskar kostnaden vid uppsägningar där det finns saklig grund. Det innebär i sin tur att arbetsgivare blir mer benägna att rekrytera, enligt utredaren. Anställningstiden får mindre betydelse för anställningsskyddet och kompetens ökad betydelse. Utredaren anser dock att det även i fortsättningen finns skydd mot godtyckliga uppsägningar.

Utredningen har tidigare fått omfattande kritik från både fackligt och politiskt håll. Kritikerna anser att förslagen gynnar arbetsgivare mer än anställda. I dag kritiserade även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), utredningen.

Till Dagens Nyheter säger hon att utredningen inte lever upp till direktiven.

– Jag kan konstatera att den inte lever upp till kravet på att balans mellan parterna ska upprätthållas. Det var en viktig del av både överenskommelsen i januariavtalet och i de direktiv som vi har gett utredningen. Där lever utredningen inte upp till det kravet. Det är en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel.

Den bedömningen gör även tjänstemannaorganisationen TCO.

– Anställningsskyddet för den enskilde skulle försvagas och godtyckliga uppsägningar bli vardag. Det ger varken fler eller bättre jobb utan bara en ökad otrygghet för alla arbetstagare i Sverige. För mig är det helt otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag, säger Therese Svanström, ordförande i TCO, i ett pressmeddelande.

Regeringens samarbetspartier, Centerpartiet och Liberalerna, anser dock att flera av utredningens förslag är bra.

– I grunden finns det ingen anställningstrygghet om det inte finns några jobb. Genom att modernisera arbetsrätten ger vi många fler personer chansen att anställas som annars inte hade fått något jobb allas, säger Anders W Jonssson (C), vikarierande partiledare, i ett pressmeddelande.

Även Liberalerna är positiva. Partiledaren Nyamko Sabuni anser, till skillnad från Eva Nordmark, att utredaren följt direktiven. På en pressträff betonade hon dessutom att direktiven är en del av januariavtalet.

Politikerna har dock lovat att utredningens förslag inte ska bli lag om fack och arbetsgivare lyckas förhandla fram en egen lösning av hur arbetsrätten ska ändras. De förhandlingarna inleddes förra året och fortsätter efter sommaren.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Svenskt Näringsliv anser visserligen att utredningen innehåller en del bra förslag men tror att den partsgemensamma lösningen blir bättre. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, säger på organisationens hemsida att möjligheten till undantag från turordningslistan bör stå i proportion till företagets storlek och att förslaget om kompetensutveckling är krångligt och dyrt.

Martin Linder, ordförande för Unionen, kommenterar utredningen på Twitter och kallar den ”irrelevant”:

”Att lagstifta om kompetensutveckling över huvudet på parterna leder möjligtvis till fler tvister och skadestånd, men knappast till så mycket mer kompetensutveckling. Det är ett stort problem med den statliga utredningen – för begränsad, ganska irrelevant, adresserar fel frågor.”

Även LO vill lösa frågan via förhandlingar. På en pressträff sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att utredningens förslag ”sammantaget är ett skitförslag”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.