Ledarskap

Så behåller du bra medarbetare

Det är ofta svårt att behålla duktig personal. Men genom att undvika några vanliga misstag kan du få talangerna att stanna kvar och trivas. Så här slutar du att skrämma iväg bra medarbetare.

Publicerad 11 januari 2017, kl 12:15

Undvik de här misstagen för att få duktiga medarbetare att stanna, så slipper du böna och be dem att vara kvar. Colourbox

Utbrändhet, burnout, är dessvärre ett välbekant ord för de flesta av oss. Nu finns det också ett snarlikt ord, brownout (vilket kan översättas med att tappa sugen eller förlora gnistan) som betecknar vad som händer när anställda tröttnar och börjar se sig om efter ett nytt jobb. Ordet är myntat av den Chicagobaserade ledarskapskonsulten, Michael Kibler, som länge studerat fenomenet.

Till skillnad från burnout handlar brownout inte om en uppenbar kris utan om att sakta tappa gnistan och slockna. Förloppet kan liknas vid en döende stjärna som långsamt bleknar bort på himlen. Och det är vad som händer när en lysande medarbetare tappar sugen och i tysthet funderar på att söka sig vidare, menar Michael Kibler i en artikel på LinkedIn.

Men det behöver inte gå så långt. Knepet med att behålla bra personal är att upptäcka och undvika några förödande fallgropar som kan leda till brownout.

Här är misstagen som du ska undvika, enligt Michael Kibler:

Skrota dumma regler. Visst måste det finnas regler på en arbetsplats men rensa bort de som är självklara eller övernitiska. När kreativa människor känner sig övervakade och misstrodda kommer de snart att söka sig någon annanstans.

Läs mer: Chefer vill ha de anställda på kontoret

Kräv mer av de lata. Säg ifrån när någon medarbetare ligger på latsidan och presterar dåligt. Annars spiller det över på hela arbetsgruppen. Det spelar ingen roll hur bra medlemmarna i ett band spelar om en av dem inte kan hålla takten. Publiken kommer mest att höra den som spelar sämst. Samma sak gäller för ett företag.

Snåla inte med beröm. Alla gillar uppmuntran och högpresterande människor är inget undantag. Även de som är motiverade behöver få höra att de gör en bra insats. Men tänk på att samma sorts uppskattning kanske inte funkar för alla. Ta reda på vilken sorts feedback dina medarbetare behöver för att må bra.

Läs mer: Så ger och tar du feedback

Visa engagemang. Mer än hälften av alla som byter jobb gör det på grund av att relationen till chefen är dålig. En ledare som inte bryr sig kommer alltid att ha en hög personalomsättning. Visa i stället mänsklighet och bry dig om dina medarbetare, fira deras framgångar och stöd dem i svåra perioder.

Läs mer: Respektfulla chefer? Ja, tack!

Ge sammanhang. Det kan tyckas effektivt att snabbt dela ut arbetsuppgifter utan alltför mycket prat. Men det är ett misstag att inte involvera dina medarbetare i en större helhet och berätta om företagets mål, syften och strategier. Människor tappar lätt sugen om de känner sig utestängda och inte ser den långsiktig meningen i vad de gör.

Läs mer: Målstyrning gör jobbet enklare

Se upp för mördande tristess. Om dina medarbetare inte har roligt på jobbet – ja, då gör du något fel som chef. Hur ska människor kunna ge sitt allt om de inte har kul? Dessutom fungerar humor, glädje och lek som ett vaccin mot brownout – det vill säga att tappa sugen. Exempelvis satsar Google medvetet på lekfulla aktiviteter för att de anställda ska trivas. Egentligen är det enkelt: Om det är kul på jobbet presterar vi bättre och vill inte byta arbetsplats.

Läs mer: Tråkigt på jobbet kan leda till ohälsa

Gertrud Dahlberg
[email protected]

Ledarskap

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.

Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02

Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory. — Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory. — Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019.

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet.

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.