Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Experten blev en katastrof som chef

När teamets främsta medarbetare utnämndes till chef visade han sig vara helt ointresserad av att leda andra. Ledarskapsexperten Charlotta Wikström tipsar om hur ska man tänka när någon inte fungerar i sin ledarroll.
Ola Rennstam Publicerad 16 januari 2023, kl 14:00
Chef sitter isolerad i en glasbur där medarbetarna inte kan nå honom.
Många gör misstaget att befordra sin bästa specialist till chef. Att vara expert gör inte automatiskt personen till ett chefsämne. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla [email protected]

FRÅGA: Mitt företag har ett 40-tal anställda. I ett av teamen har det jobbat en medarbetare som alltid varit ett par snäpp vassare än de övriga, han har varit den som alla frågat om hjälp i komplicerade ärenden och hans kompetens har även värdesatt av våra kunder.

Han har länge velat kliva upp i en ledarroll men jag har varit motsträvig eftersom han tillfört gruppen – och bolaget – så mycket. Men när det för ett halvår sedan uppstod en ledig tjänst fick han den, mest för att inte förlora honom till en konkurrent som ryckte i honom. Nu har det dock visat sig att han inte alls fungerar som chef, han verkar inte intresserad av att leda andra. Jag tycks ha misstagit mig på hans ledarskapsegenskaper och nu har det börjat uppstå missnöje. Hur ska jag göra?
 

SVAR: Du tycks ha begått det klassiska misstaget att befordra din bästa specialist. Och du är inte ensam. Talangbrist leder till att många inte är tillräckligt noggranna med att matcha personlighet, drivkrafter och förväntningar med den nya rollen i samband med rekryteringar. Dagens ledare måste ha ett brinnande intresse för att utveckla andra snarare än sig själv.

Detta kan vara en väg framåt:

Gör en noggrann problemanalys genom individuella samtal. Det räcker inte med att några medarbetare har klagat. Vad exakt är det som de inte är nöjda med och varför? Ibland kan det vara en tongivande person som driver ”klagomuren” framför sig på felaktiga grunder. Förhåll dig neutral med inställningen att situationen ska lösas och att alla har ett ansvar att hjälpa till. Häng inte ut chefen.

Ge chefen feedback. Var tydlig med att du vill att han ska lyckas, är beredd att stödja honom men att det måste till en tydlig förändring. Klargör vad du förväntar dig, vilka beteenden du vill se mer av och vilka beteenden du inte vill se. Förklara de negativa konsekvenserna för organisationen. Feedbacksamtalet blir jobbigt så förbered dig väl och kom ihåg att det är beteenden – inte personlighet – som ska förändras.
Säkerställ att han verkligen
vill ändra sig.

Ge chefen en rejäl chans att ändra sig. Jag har sett många dåliga chefer utvecklas genom bra coachning och regelbunden uppföljning. Om det inte fungerar måste du våga flytta på honom. Fundera ut en reträttplats. Ibland kan chefer som hamnat i fel roll uppleva det som en befrielse att få ta ett kliv åt sidan.

Det kan komma mycket gott ur den här situationen. Du kommer lära dig saker som du har nytta av i framtiden, framför allt att vara noggrann med rekryteringar, både interna och externa. Vi har inte råd att slarva.

Charlotta Wikström

GÖR: Senior Advisor på Stardust Consulting.

ÅLDER: 64 år.

KÄND FÖR: Har skrivit bestsellern Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Com Hem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Läs fler frågor till Chef & Karriärs mentorer:

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory