Sedan december förra året är Lars Arrhenius ny Diskrimineringsombudsman, DO. DO:s uppgift är bland annat att driva diskrimineringsärenden i domstol och se till att företag gör årliga lönekartläggningar. I en intervju med Kollega lovar Lars Arrhenius krafttag mot diskriminering och anser att DO de senaste åren inte drivit tillräckligt många ärenden till domstol.
– Jag vill att DO riktar in sig på att få en bättre balans mellan att utreda de individärenden som kommer in och den övriga verksamheten. Min tanke är att vi framöver ska driva fler ärenden till domstol. Jag vill också se fler tillsynsbeslut när det gäller lönekartläggningar utan att för den skull tappa det främjande och förebyggande arbetet.
DO har möjlighet att anmäla arbetsgivare som struntar i lönekartläggningar till Nämnden mot diskriminering. Hittills är det väldigt få ärenden som har anmälts dit. Varför?
– Det stämmer och min tanke är att vi ska se över tillsynen och orsaken till att vi inte har varit aktiva i att ta ärenden dit. I den utredning som just nu ser över DO:s verksamhet finns också förslag till fler sanktionsmöjligheter och det gäller även i förslaget till lönetransparensdirektiv. Jag vill gärna ha fler rättsmedel och fler sanktionsmöjligheter. Det ska vara avskräckande för arbetsgivare att bryta mot diskrimineringslagen och i vårt remissyttrande till EU-kommissionens förslag ställde vi oss positiva till fler sanktionsmöjligheter.
Varför struntar så många arbetsgivare i lönekartläggningar?
– Det finns säkert flera förklaringar. Men om vi inte utövar någon tillsyn och saknar påtryckningsmöjligheter blir det lätt så. Många arbetsgivare har dessutom uppfattningen att det är krångligt att göra lönekartläggningar.
Vad tycker du om Unionens förslag att reglera lönekartläggningar via kollektivavtalen?
– Jag har inte satt mig in i exakt hur förslaget ser ut. Men jag kan tänka mig att förslaget har uppstått genom att DO som myndighet inte har utövat tillräcklig tillsyn. Jag tycker att det är viktigt att kraven på aktiva åtgärder är tydliga och att vi håller samman alla diskrimineringsfrågor i en myndighet. Men vi behöver fler påtryckningsmedel och skarpare sanktioner. Utan dem finns en risk att arbetsgivare inte bryr sig så mycket.
I förslaget till direktiv föreslås att den som förlorar inte ska behöva betala motpartens rättegångskostnader. Hur viktig är den delen av förslaget?
– Rättegångskostnader är ofta det som hindrar individer från att driva processer. Det gäller tyvärr också för antidiskrimineringsbyråer. Så jag tycker att det är ett bra förslag.
Läs mer:
