Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Malin bytte kontor och kollegor mot hem och familj

Före corona jobbade Malin Höglund Nilsson, teamledare på Nobia, nästan aldrig hemifrån. I början var hon skeptisk, men det gick bättre än hon befarat.
Publicerad 2 juni 2020, kl 12:59
Beatrice Graalheim
Malin Höglund Nilsson sitter ofta i vardagsrummet och jobbar. Övriga i familjen – Jocke, Linn och Alice – sitter på olika ställen i huset. Men till måltiderna brukar de samlas. Beatrice Graalheim

Hemma hos familjen Höglund Nilsson i Sollentuna utanför Stockholm pågår intensiv aktivitet. Det är en vanlig arbets- och skoldag men hela familjen befinner sig på samma adress, fast på olika ställen i huset. Tonårsdöttrarna Alice och Linn pluggar online på sina rum, i vardagsrummet sitter Malin och uppe på loftet sitter hennes man Jocke och arbetar.

För familjen är situationen med hemarbete ovan men nu har det varit så i tio veckor och de har vant sig.  

– Det går bättre än vad jag hade trott, medger Malin Höglund Nilsson, som till vardags är teamledare på digitala avdelningen på kökstillverkaren Nobia.

Avdelningen består av 20 medarbetare som sitter i ett öppet landskap. Malin beskriver blandade reaktioner när nyheten om hemarbete kommunicerades ut. Hon själv var ganska skeptisk.  

– Vi är ju vana vid ett dagligt brus då folk ställer frågor, pratar och bollar idéer över skrivborden. Vi har många möten, fikar tillsammans och har after work-träffar. Vårt arbete, och speciellt min roll, bygger ju till stor del på sociala kontakter.  

För att kommunicera med varandra använder teamet appen Slack som Malin tycker fungerar väldigt bra. Hon har också infört avstämning varje morgon. Där får alla berätta om tre saker de har arbetat med under gårdagen och tre saker de ska arbeta med under dagen.

– Avstämningsmötena är kanon – inte minst socialt men även för att man ska vara informerad om vad som händer och vad man jobbar med. Då vet vi också att vi fokuserar på rätt saker.

Malin tycker att det viktigaste vid distansarbete är att man är supertydlig, ja ibland till och med övertydlig.

– Det är för att man inte kan se varandra och avläsa kroppsspråk eller ansiktsuttryck.

Den tydlighet vi nu utvecklat, kommer jag ta med mig framöver.

Fast alla arbetar hemma hinner de även med socialt umgänge – digitalt såklart. Varannan vecka fikar man via mötesprogrammet Teams.

– Då märker jag att många är trötta på att sitta hemma och jobba. Men de flesta verkar ändå må bra känns det som. Flera medarbetare tycker att det blivit bättre, de är mer fokuserade, mindre stressade och hinner med mer, speciellt de som har lång resväg till och från jobbet.

För att pausa från hemmets fyra väggar har familjen olika aktiviteter.

– Jag brukar springa regelbundet och så har jag laddat ner en gympa-app eftersom jag tidigare gick till gymmet. Det kändes lite fånigt i början att gympa hemma men nu har jag vant mig. Jocke brukar pausa genom att gå ut på golfbanan. Och tjejerna brukar träffa sina kompisar utomhus.

Ergonomin kan ibland vara besvärlig vid hemarbete men det märker Malin inte av.

– I alla fall inte än så länge. Jag brukar växla min arbetsplats mellan soffan och skrivbordet. Och när jag har möten stänger jag vanligtvis av kameran och går runt och pratar.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

Hon försöker att följa ett schema varje dag.

– I början kunde jag sitta i pyjamas och jobba men det gör jag inte längre, jag tyckte att det blev för sunkigt. Nu försöker vi alla hålla rutiner som om det vore en vanlig arbetsdag. Vi samlas till lunch och middag och däremellan arbetar var och en med sitt. Då tröttnar vi inte på varandra, skrattar Malin men tillägger att hon saknar sina kollegor och alla vardagsintryck.

– Jag är nog för social som människa för att tycka att den här situationen är ultimat och jag saknar hela biten med att ingå i ett sammanhang i samhället. Det känns inte riktigt som om jag gör det nu.

Eftersom alla i familjen Höglund Nilsson arbetar på olika ställen i huset stör man inte varandra nämnvärt.

– Ibland hör jag min mans kollegor. Jocke använder inte alltid lurar och då hörs alla röster, det känns lite skumt men annars funkar det bra.

Familjen Höglund Nilssons tonårsdöttrar Alice 18 och Linn 17 är något mindre positiva till hemarbete. Alice skrattar.

– Jag har lärt mig namnen på alla mammas kollegor nu. Våra möten krockar ofta och vi hör varandra i bakgrunden trots att jag sitter i eget rum. Vill jag prata helt ostört får jag gå ut och gå eller sätta mig i parken. 

Även Linn tycker att studier på egen hand kan vara ganska besvärligt.

– Det sämsta är nog att det sätter mycket mer press på mig att jag faktiskt måste jobba under lektionerna och det är lättare att bli distraherad hemma.

Men visst finns det även fördelar fastslår tjejerna.

– Vi får sova längre. Jag sparar mycket tid när jag slipper göra mig i ordning på morgonen och ta mig mellan hemmet och skolan varje dag, berättar Alice.

– Ja, man kan nästan börja lektionen i sängen, tillägger Linn.

Men trots detta är ingen av dem vidare sugen på att fortsätta med distansstudier i framtiden.

– Jag saknar att träffa kompisar och att ha en skola att gå till. I början var det lite spännande och kul att arbeta hemma. Men nu märker jag, efter att ha varit hemma så länge, hur viktig och bra skolan faktiskt är, avslutar Linn.

Mamma Malin tror att framtidens arbete till stor del kommer att ske hemifrån.

– Om några år kommer närvaro på kontoret vara lika gammalmodigt som stämpelklockan. Bara för att man är åtta timmar på plats betyder ju inte att man är mer effektiv än om man jobbar fokuserat sex timmar hemifrån.

Text: Katarina Markiewicz

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först