Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad 27 oktober 2020, kl 07:30
magneticmcc / Colourbox
Facken står fast vid kravet på tre procents löneökningar - trots coronakrisen. Samtidigt visar Kollegas undersökning att många kan tänka sig att tillfälligt sänka sin lön. magneticmcc / Colourbox

Årets avtalsrörelse har präglats av pandemin. Förra veckan ratade facken medlarnas (de opartiska ordförandena) förslag på 4,5 procents löneökningar på 29 månader. Budet var för lågt, med tanke på att ekonomin är på gång att återhämta sig, enligt facken. Arbetsgivarsidan accepterade, men ansåg att det var på gränsen till vad företagen klarar av. Nästa vecka går avtalsrörelsen in i slutskedet med målet att förhandlingarna ska vara avslutade senast den 31 oktober.

Inför årets avtalsrörelse har Kollega låtit Novus undersöka vad Sveriges tjänstemän tycker är den viktigaste frågan. Nästan hälften av de tillfrågade anser att lönen är viktigast i fackets förhandlingar med motparten.

Samtidigt visar undersökningen att en majoritet av medlemmarna kan tänka sig sänkt lön – i alla fall om sänkningen är tillfällig och om det egna jobbet står på spel.

Marie-Louise Frennesson är delprojektledare på Hitachi ABB Power Grids i Ludvika. Hon hör till dem som skulle kunna tänka sig att sänka sin lön för att behålla jobbet om hon hade jobbat på ett företag som drabbats av pandemin.

– Rent personligen: ja. En sänkt lön ger ju lägre skatt, så det kanske inte blir så stora skillnader i plånboken. Men som facklig företrädare tycker jag att man måste kräva att få lika mycket inbetalt till pensionen som tidigare. Där kan man annars förlora stora pengar, säger hon.

Även Michael Ekfeldt, 58 år och förpackningsspecialist på Ica, skulle kunna tänka sig att tillfälligt sänka sin lön.

– Det är en svår fråga. Men ja, jag skulle nog tänka på mig själv i det läget: i min ålder är det bättre att ha jobbet kvar, det skulle vara tufft att söka nytt.

Kollegas undersökning visar också att arbetstidsförkortning inte är en lika het fråga som lönen. Runt 20 procent anger att det är avtalsrörelsens viktigaste fråga. Trots det svarar en klar majoritet att de skulle kunna tänka sig att avstå löneökningar för att i stället få kortare arbetstid.

Marie-Louise Frennesson är dock inte särskilt förtjust i den idén.


Marie-Louise Frennesson tjänar 46 000 kronor i månaden efter snart 40 år i arbetslivet och säger att hon är nöjd med att kunna försörja sig. Foto: Lars Dahlström

– Jag tror varken att företaget eller de anställda skulle vilja det. För företaget blir det en innestående kostnad, och många av oss är redan i dag dåliga på att plocka ut vår ledighet, säger hon.

Under pandemin blev frågan om kompetensutveckling aktuell. Det avspeglar sig dock inte i Kollegas undersökning. Bara en tiondel anger att den frågan är avtalsrörelsens viktigaste.

Kollega har också frågat hur nöjda tjänstemännen är med sina löner. Hälften svarar att de är nöjda eller ganska nöjda med sin lön, medan bara en knapp fjärdedel, 23 procent, är mer eller mindre missnöjda.

Anders Kåwe, ingenjör och klubbordförande för Unionen på Ericsson i Kista, hör till den nöjda skaran.

– Jag är nöjd med det jag har och tycker att jag har allt jag behöver. En ökad lön är dessutom oftast kopplad till ökat ansvar och mer jobb och det är det kanske inte värt, säger han.

Skulle du bli lyckligare av 10 000 mer i månaden?
– Lite kanske. Ingen tackar nej till mer pengar, men jag har inget stort behov av dem. Det som driver människor på Ericsson är i huvudsak ett intresse för jobbet, inte pengar.

Läs mer: Svagt samband mellan lön och prestation

Michael Ekfeldt resonerar på ett liknande sätt. Han säger att han i stort sett är nöjd med sin lön – inte minst för att den ger honom möjligheten att ha en värdefull fritid – och att trivseln på jobbet är lika viktig som lönen. Michael Ekfeldt är bland annat inblandad i att Ica kan fakturera leverantörer för vissa avvikelser.


Michael Ekfeldt är förpackningsspecialist på Ica. Lönen är viktig, inte minst för att den gör det möjligt att ha en värdefull fritid, tycker han. Foto: Svante Örnberg 

– Det är bara jag som har den rollen och det är ett viktigt jobb för företaget. Det är trevligt att känna så. Jag jobbar mest med långsiktiga projekt, det passar mig bra i den här fasen i livet – 58 år gammal vill han, som han säger, ”fasa ut det stressiga”.

– När man är yngre är det mer stress, det är saker som ska göras på en gång, så är det inte alls i den här rollen. Det som jag jobbar med är det inte så stressigt.

Kollegas undersökning visar också att det är svårt att vara helt rättvis när lönerna på ett företag sätts. Bara 4 procent av de anställda tycker att lönesättningen på företaget är mycket rättvis. Ytterligare 34 procent anser att den är ganska rättvis. En lika stor andel menar att det förhåller sig tvärtom.

När det gäller den egna lönen tycks man dock något oftare anse att den motsvarar den egna prestationen. 44 procent instämmer i alla fall helt eller i hög utsträckning i detta. 28 procent tycker i stället att deras lön borde vara högre eller lägre i förhållande till det utförda arbetet.

På Hitachi har det varit en facklig utmaning att se till att också ”de gamla trotjänarna” får en bra löneutveckling. Eftersom det råder brist på ingenjörer tävlar företaget om att locka dem till sig, vilket gör att nyanställda kan komma in på förhållandevis höga löner.

– Det finns en bra koppling mellan prestation och lön här. Men för dem som kommit in för lågt på den tiden när det inte fanns konkurrens om de anställda är det svårt att få upp lönen. Då kan man välja: antingen är man, som jag, hyfsat nöjd. Eller så kan man få en kompetensutvecklingsplan och ta sig an nya uppgifter vilket gör att man får mer vid lönerevisionerna, säger Marie-Louise Frennesson.

Ett sätt att skapa rättvisare löner är att ha koll på vad kollegorna tjänar. Undersökningen visar dock att det är ovanligt. En majoritet svarar att de inte vet hur mycket kollegorna har i lön – men också att de flesta skulle vilja veta det.

När Anders Kåwe började på Ericsson på 1980-talet pratade han och kollegorna aldrig lön. Den oskrivna regeln var att lönen var hemlig och inget att diskutera.

– Jag minns att vi rekryterade en kvinna från dåvarande Televerket. Där hade de lönelistorna på anslagstavlan och hon förstod inte varför vi inte kunde göra så på Ericsson. Folk bara skrattade.

Men tiderna förändras. När Anders Kåwe blev klubbordförande märkte han tydligt att medlemmarna inte längre tycker att det är så känsligt att prata lön med varandra.

– Det har förändrats de senaste åren. Jag märker att många i 30-årsåldern har väldigt bra koll på vad de närmaste kollegorna tjänar.

På Ica verkar det dock fortfarande vara ett känsligt ämne. Enligt Michael Ekfeldt pratar de anställda inte löner med varandra.

– Jag tror inte att det skulle skada med öppna löner. Om man lyfter de här frågorna så kan det bli mer rättvisa löner. Det är bra om felaktigheter kommer upp till ytan, säger han.

Läs mer: Så påverkar pandemin din lön

Så tycker tjänstemännen

Vad tycker du är viktigast att få till i ditt nästa kollektivavtal?

  • Höjd lön 47 %
  • Arbetstidsförkortning 19 %
  • Kompetensutveckling 11 %
  • Ökad avsättning till flexpension 10 %
  • Bättre arbetsmiljö 5 %
  • Mer jämställda arbetsplatser 3 %
  • Inget av ovanstående 2 %
  • Vet ej 3 %

Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökning i år för att behålla jobbet under coronapandemin?

  • Ja, om jag kompenseras nästa år 43 %
  • Ja, oavsett om jag kompenseras 35 %
  • Nej 16 %
  • Vet ej 6 %

Skulle du kunna tänka dig att sänka din lön för att behålla jobbet?

  • Ja, om sänkningen är tillfällig 53 %
  • Ja, även om det är en permanent sänkning 5 %
  • Nej 38 %
  • Vet ej 4 %

Hur nöjd eller missnöjd är du med din lön?

  • Mycket nöjd 7 %
  • Ganska nöjd 43 %
  • Varken nöjd eller missnöjd 27 %
  • Ganska missnöjd 18 %
  • Mycket missnöjd 5 %
  • Vet ej 0 %

Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökningar i utbyte mot kortare arbetstid?

  • Ja, absolut 32 %
  • Ja, kanske 43 %
  • Nej 24 %
  • Vet ej 2 %

Undersökningen gjordes av Novus, på uppdrag av Kollega, i augusti 2020 och omfattad 1 250 intervjuade.

Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.