Annons
Annons
  • Många chefer tror att de får fram det bästa ur medarbetarna genom att locka med större lönepåslag. Men forskning visar att det är helt andra saker som får oss att prestera. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Svagt samband mellan lön och prestation

Publicerad 27 oktober 2020, kl 07:31

Det är svårt att motivera anställda enbart med lönen. En chef som vill att medarbetarna ska jobba bra bör fokusera på arbetsmiljön – och se till att löneprocessen blir rättvis. Det visar forskning från Stockholms universitet.

De flesta privatanställda tjänstemän har individuell lönesättning. Tanken är att skillnader i lön och påslag ska baseras på medarbetarnas prestationer. De medarbetare som presterar bäst får lite extra för att de ska fortsätta jobba bra, medan medarbetare som presterat sämre får mindre – och en sporre att jobba hårdare.

Men den chef som tror att det räcker med att fördela lönepotten för att motivera de anställda tror fel, enligt Magnus Sverke, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Under flera år har han och hans kollegor forskat om hur lön, motivation och prestation hänger ihop.

– Det finns ett samband mellan lön och prestation men det är ganska svagt, och det finns andra faktorer som är viktigare, säger han.

Exempel på sådana är arbetsbelastning, återkoppling på arbetet, hur arbetsgruppen fungerar och hur ledarskapet ser ut. Om arbetsmiljön brister har en arbetsgivare med andra ord liten, eller ingen möjlighet, att få medarbetarna att prestera enbart med hjälp av lönen.

Läs mer: Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

För att lönen överhuvudtaget ska fungera som motiverande kraft krävs dessutom att löneprocessen uppfattas som rättvis av medarbetarna. En väsentlig del i det är att chefer och medarbetare är överens om vad i arbetet som ska ge lönepåslag.

– Jag brukar göra jämförelsen med två personer som arbetar på ett äldreboende. Den ena av dem inleder varje arbetsdag med att bädda sängar och fixa till så att det blir snyggt, den andra pratar med de äldre. Båda kommer tycka att de gör ett lika bra jobb. Först när alla på en arbetsplats har förståelse och acceptans för vad arbetsplatsen är till för blir det lättare att använda lönen som motivator. Då kan lönen vara en integrerad del av styrningen, säger Magnus Sverke.

Han betonar vikten av att de lönesättande cheferna inte ser lönesamtalen som ett nödvändigt ont, utan som en formalisering av det arbete som pågått hela året. En chef som är delaktig i medarbetarnas jobbvardag vet vilket arbete de utför, hur de utför det och har en pågående dialog kring arbetet.

– Om chefen ser lönesamtalet som en årligen återkommande plåga blir det förmodligen ingen bra process. Tänker man i stället att det är en del av det arbete man ska göra som chef året runt – styra beteenden åt rätt håll, ha en dialog med medarbetarna, ge feedback, påminna om vad som är centralt i arbetet – blir löneprocessen ett naturligt avslut på året.

Som chef måste man integrera lönesättningen i det övriga arbetet, menar Sverke. Det handlar om lagom arbetsbelastning, tydliga mål, trivsel. Om att främja de faktorer som främjar prestation.

På många arbetsplatser är löneskillnaderna relativt små – och skillnaden i lönepåslag ganska liten. Trots det kan även små skillnader orsaka missnöje om det inte är tydligt varför man har fått en viss lön.

– Lönen har ett otroligt symbolvärde. Den fungerar som ett tecken på att man har blivit sedd, att chefen har uppmärksammat vad man har gjort under året. Får man mindre än genomsnittet eller mindre än de närmaste kollegorna kan det ha dramatisk betydelse, till och med som avmotivering.

­– Chefer tror ibland att den som får ett högre lönepåslag ska bli extra motiverad att fortsätta prestera och att den som får mindre ska få en sporre att prestera bättre till nästa år, men det är inte alls säkert att det blir så, säger Magnus Sverke.

Lönerna i 7 vanliga Unionenyrken

  • Systemanalytiker och IT-arkitekt – 51 200 kr
  • Civilingenjör – 46 200 kr
  • Mjukvaru- och systemutvecklare – 45 600 kr
  • Inköpare och upphandlare – 43 500 kr
  • Företagssäljare – 42 500 kr
  • Drift-, support- och nätverkstekniker – 36 500 kr
  • Ekonomiassistent – 31 200 kr
SCB, snittlöner, 2019
David Österberg
David Österberg
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Lön – känsligt ämne för många

    Att vi är intresserade av andras löner betyder inte att vi är bekväma med att tala om vår egen lön. Prata lön är känsligt både för dem som tjänar mycket och dem som tjänar lite.

  • Läs även...

    AI skapar större löneskillnader

    Artificiell intelligens (AI) kommer förmodligen inte leda till lägre löner eller färre jobb. Däremot kommer lönegapet att öka när många yrken ersätts av robotar och algoritmer.

  • Läs även...

    Löneskillnaderna minskar tolfte året i rad

    Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Förra året var skillnaden 9,9 procent. Men risken finns att coronapandemin ökar klyftan.

  • Läs även...

    7 tips inför lönesamtalet

    Sedan fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om lönenivån är det nu dags för övriga branscher. Därefter sätts lönerna lokalt ute på företagen. Men i år kan lönesamtalen bli annorlunda då många av oss jobbat på distans. Här är sju tips på vad du ska tänka på.

  • Läs även...

    Byt jobb ofta – lär dig mer

    Det livslånga lärandet har sina fördelar. De som byter jobb ofta upplever att de lär sig mer på jobbet, visar forskning.

  • Läs även...

    Här är jobben där man skiljer sig mest

    Hoppas du att ditt äktenskap ska hålla? Då kan det vara klokt att tänka på yrkesvalet, både vad gäller dig och din partner.