Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

”Många gubbar tycker att hockey är för män”

Hockeyspelaren och sportchefen Erika Grahm är väl insatt i jämställdhetsproblemen inom hockeyn. Trots de stora löneskillnaderna mellan damer och herrar menar hon att det först och främst är attityderna som behöver förändras.
Petra Rendik Publicerad
Pernilla Wahlman/TT
Erika Grahm är spelare i Brynäs och sportchef för hockeyföreningens flick- och damverksamhet. Pernilla Wahlman/TT

Erika Grahm räknas trots sina 29 år redan till veteranerna inom damhockeyn med över 200 A-landskamper och 13 säsonger i SDHL-klubben Modo hockey. Sedan ett drygt år tillbaka huserar hon i Gävleklubben Brynäs. Erika är heltidsanställd och kombinerar rollerna som aktiv spelare på 25 procent och sportchef för föreningens tjej- och damverksamhet resten av tiden.

Att hockeyn har jämställdhetsproblem vet Erika om någon. Så de enorma löneskillnaderna mellan damer och herrar förvånar inte alls. Men att se siffrorna 121 000 mot 5 500 svart på vitt betyder ändå något, det är ett bevis på att verkligheten är skev.

Läs mer: Stora löneskillnader i hockeyn

– Jag tror att statistiken ändå kan få andra som inte är lika insatta att haja till, säger Erika Grahm.

Bara sju procent kan försörja sig helt på sin sport, resten pluggar eller jobbar dagtid för att kunna träna och spela match, oftast på kvällar och helger. Dagarna blir oändliga och återhämtningen som idrottare på elitnivå behöver, blir lidanden. Det leder till att många slutar med hockeyn fast de skulle ha många bra år kvar att ge.

När Erika spelade i Modo tog hon tjänstledigt ett år från sitt jobb för att spela hockey på heltid. Med facit i hand blev det inte så roligt som hon hade hoppats på.

– Eftersom damerna ofta får träna på kvällarna blev dagarna långa och rent ekonomiskt gick det runt precis. Det hade inta varit hållbart i längden. För att det här ska fungera behöver man en hyfsad ersättning och andra träningstider så att hockey blir mer av ett yrke.

Löneskillnaderna till trots vill Erika Grahm ändå börja i en annan ände när det kommer till vad som behöver göras för att tjejer ska ha en sportslig chans att utvecklas som hockeyspelare.

Innan man pratar pengar måste klubbar och hockeyförbundet arbeta med acceptans, attityder och synsätt på damhockeyn. Tjejer jämförs med killar på ett sätt som inte sker inom andra idrotter. En damskidåkares styrka eller snabbhet ställs sällan mot en herråkares, enligt Erika.

– Hockey är en manlig bransch och det finns många gubbar som tycker att hockey är för män. Men det är 2020 och idrott ska vara för alla, oavsett kön, religion, läggning eller etnicitet. Vi har en enorm resa framför oss inom hockeyn.

Processen är redan igång men förändringar sker inte över en natt. Mycket har ändrats till det bättre de senaste åren menar Erika. Att damkronornas långdragna konflikt med hockeyförbundet i höstas ledde till att ett nytt avtal som bland annat ger spelarna ersättning för förlorad arbetsinkomst vid landslagsspel är ett steg. Många klubbar jobbar också aktivt med jämställdhet och mångfald men det behöver göras ännu mer.

Och tjejerna som vill lira hockey blir fler. Brynäs har två flicklag med 70 spelare som intar isen varje vecka.

– Det är halva grejen med mitt jobb att ge nästa generation det vi inte haft. De ska kunna spela professionell hockey om de vill. Men de här tjejerna växer upp i ett annat samhälle än vad jag gjorde. När jag var 10 år var jag den enda tjejen som spelade hockey där jag bodde, säger Erika Grahm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.