Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Stora löneskillnader i hockeyn

En manlig hockeyspelare tjänar i snitt 121 000 kronor i månaden. En kvinna får nöja sig med 5 500 kronor. Nu kräver Unionen medvetna satsningar på damhockeyn.
David Österberg Publicerad
Stefan Jerrevång/TT
Kvinnliga hockeyspelare har betydligt sämre villkor än männen. Stefan Jerrevång/TT

Löneskillnaden mellan manliga och kvinnliga hockeyspelare på elitnivå är enorm. En man tjänar i genomsnitt nästan 121 000 kronor – en kvinna knappt 5 400 kronor. Så gott som samtliga män, 99 procent, kan försörja sig på sitt hockeyspel. Av de kvinnliga hockeyspelarna kan sju procent leva på inkomsten från hockeyn. 40 procent har ingen ersättning alls. Det visar en undersökning från Novus som Unionen och Svensk ishockeys centralorganisation beställt.

Undersökningen visar också att det är betydligt vanligare med ekonomiska bonussystem för manliga hockeyspelare. 84 procent av dem får någon form av ekonomisk bonus, mot nio procent av kvinnorna.

Läs mer: "Många gubbar tycker att hockey är för män"

Anledningen till löneskillnaderna är bland annat att herrhockeyn drar in mer pengar i form av biljettintäkter och sponsorpengar. Men Martin Linder, ordförande för Unionen, anser att målmedvetna satsningar på flick- och damhockey kan förändra situationen.

– För att få en mer jämställd elithockey måste hockeyns nyckelaktörer ta ansvar och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar, säger han i ett pressmeddelande.

Unionen vill också att hockeyklubbarna tecknar kollektivavtal även för damligan.

– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.