Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Många strejker inom flyget

Den pågående strejken på GEC är långt ifrån den första konflikten inom flyget som Unionen varit involverad i. Arbetstider, matraster och schemaläggning har varit de vanligaste anledningarna till konflikterna.
Ola Rennstam Publicerad 22 februari 2016, kl 11:33
Personer delar ut informationsblad om strejk.
Den 25 maj 2007 inledde HTF (som senare gick ihop med SIF för att bilda Unionen) strejk för kabinanställda medlemmar på SAS. I dag var det dags igen, ny för bemanningsanställda vid flygbolaget Flybe som flyger vissa rutter åt SAS. Foto: Janerik Henriksson/TT

Unionens första strejk inleddes 14 februari 2012. Konflikten rörde arbetstid på flygbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. Unionen krävde ett tak för hur mycket många timmar som medlemmarna kunde schemaläggas under sju dygn. Konflikten varade i fem dagar innan parterna kom överens. Ett strejkvarsel lades kort därpå även mot flygbolaget Norwegian med anledning av samma problematik, där enades dock fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.

Den mest omfattande konflikten inom flyget inträffade maj 2007 då HTF varslade 800 kabinanställda på SAS om strejk. Fackets krav gällde bland annat längre vila, ordentliga matraster och begränsade tjänstgöringstider. Efter fem dagar med stillastående flyg kunde parterna enas om ett nytt avtal.

I januari 1988 utbröt den största strejk som rört privata tjänstemän sedan avtalsförhandlingarna mellan Sif och Verkstadsföreningen strandat. 42 300 Sif-medlemmar gick ut i strejk och Verkstadsföreningen svarade med att stänga ute 50 000 arbetstagare genom lockout. Sammanlagt förlorades 797 416 arbetsdagar.

Om medlemmarna på en arbetsplats vill ha kollektivavtal men företaget vägrar kan förbundet varsla om konflikt. Det vad var som hände på callcentret Focus CRS i Fränsta, Unionens mest långvariga konflikt hittills. Våren 2012 strejkade medlemmarna på callcentret efter ett par veckor men konflikten blev inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde arbetsgivaren att lägga ner verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionens agerande.

Hur många arbetsdagar som gått förlorade på grund av arbetsnedläggelse har varierat mycket de senaste 20 åren. Det visar statistik från Medlingsinstitutet. 2015 var ett lugnt år när det gäller medling, varsel och stridsåtgärder. Totalt gick endast 234 arbetsdagar förlorade på grund av stridsåtgärder, det lägsta antalet sedan Medlingsinstitutet inrättades år 2000.

Varken Unionen eller något av de andra TCO-förbunden var involverade i några avtalstvister under förra året. Däremot lade Unionen fyra varsel om sympatiåtgärder för danska fackförbund i juli 2015. De danska facken ville teckna kollektivavtal med Ryanair för piloter och kabinpersonal på flygbolagets baser i Danmark. Åtgärderna trädde dock aldrig i kraft.

2003 förlorades 627 000 arbetsdagar till följd av Kommunals omfattande stridsåtgärder under parollen ”Vi tar fajten” då 83 000 medlemmar deltog. 2008 förlorades 106 000 arbetsdagar, de flesta på grund av Vårdförbundets strejk i konflikten med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.

Avtal

Nu inleds förhandlingar på Spotify

I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
Publicerad 8 maj 2023, kl 06:00
Till vänster flygblad från Spotify där företaget menar att kollektivavtal är sämre för medarbetarna. Till höger represententer från fackföreningar informerar om fördelar med kollektivavtal.
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Efter veckor av kampanjande genom flygblad med budskap för- och emot kollektivavtal. Foto: Josefine Hellroth Larsson/Ola Rennstam.

För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.

Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.

Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.

Utesluter inte konflikt

I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".

Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.

Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"

Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.

– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.

Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.