Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Männen håller i privatekonomin

Inte bara lönerna är fortfarande ojämlika. Även när det gäller förvaltningen av hushållets pengar dominerar männen – vilket kan få tuffa konsekvenser för kvinnorna.
Anita Täpp Publicerad 17 januari 2020, kl 14:11
Johnér
Det bästa är att båda parter i ett förhållande är insatta i hushållets ekonomi. Johnér

Nyligen visade en studie gjord vid Linköpings universitet att kvinnor har mindre kunskap och sämre självförtroende än män när det gäller ekonomi.

Enligt Thérèse Lind, doktor i beteendeekonomi, som står bakom studien är en tänkbar orsak att det lever kvar en bild av att ekonomi i första hand är ett område för män. Det kan göra att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor och på sikt kan det få stora konsekvenser för dem, som att de bara har ett mindre buffert- och pensionssparande.

Landets budget- och skuldrådgivare ser också många andra konsekvenser.

– Efter en skilsmässa eller när mannen har avlidit har väldigt många svårt att ställa om, säger Peter Hedström, budget- och skuldrådgivare i Skellefteå.

– Typexemplet är en äldre kvinna som vill bo kvar i huset när mannen har gått bort. Men eftersom han alltid skött ekonomin vet hon inte vad boendet kostar och måste ta en kredit när pannan går sönder. Sedan kanske hon har sju obetalda krediter när hon kommer till oss för att få hjälp. Och då kan det vara för sent för att kunna bo kvar.

När en kvinna blir ensam på grund av en skilsmässa eller separation har hon ofta länge betalat hälften av alla kostnader, inklusive ränta och amorteringar, trots att hon tjänat mindre än mannen. Och då inte kunnat pensionsspara.

Och även om paret har varit gifta – då grundregeln vid skilsmässa är att allt ska delas på hälften – är det inte alls säkert att hon får halva hans privata pensionssparande.

Marie Magnusson, budget- och skuldrådgivare i Lund, pekar också på att ekonomin kan vara en maktfaktor i ett förhållande.

– Kvinnan kan ha jobbat deltid och tjänat mycket mindre än mannen samtidigt som han har haft hand om och kontroll över ekonomin, som hon inte har någon insyn i.

– Då kan det också vara svårt att lämna relationen, om hon inte tror sig klara ekonomin på egen hand. Vilket mannen även kan ha sagt till henne. I det fallet blir ekonomin en maktfaktor, ett slags ekonomiskt våld.

För ekonomijournalisten Birgitta Piper, som länge försökt påverka kvinnor att ta ansvar för sin privatekonomi, är resultatet av Thérèse Linds forskning bara ännu en bekräftelse på hur det länge har varit.

– Att kvinnor har en extremt liten tro på sig själva när det gäller ekonomi hänger ihop med att vi är vana vid att vara mindre värda, exempelvis genom att vi generellt sett ofta har jobb med lägre status och lägre löner än männen. Då tror vi också att våra ekonomiska kunskaper är sämre än deras.

– Men när vi ändå vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och tar därför mer långsiktigt kloka beslut, som att vi bara köper aktier som vi förstår oss på. Och då vinner vi ändå i längden.

Många kvinnor som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivarna är medelålders eller äldre. Men att även yngre kan få problem visar sig exempelvis i grupper för aktieintresserade på nätet, där unga kvinnor kan be om ekonomiska råd sedan de blivit lämnade.

För att komma till rätta med problemet måste varje individ ta ansvar för sin egen ekonomi, menar experterna. Men då krävs också att privatekonomi börjar ingå i all skolundervisning, med start i grundskolan.

När kvinnor vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och fattar mer långsiktigt kloka beslut

Ett av budget- och skuldrådgivarnas råd är att alla ska ha två egna bankkonton, för privata löpande utgifter och för eget sparande. Plus att man har ett gemensamt konto för hushållsutgifterna, där insättningen är viktad, så att båda bidrar olika mycket beroende på sin inkomst.

Birgitta Piper råder alla sambor att gifta sig, eftersom sambolagen ger sämre ekonomisk trygghet än vad äktenskapsbalken gör.

– Att gå från ett lagrum till ett säkrare ger kvinnor större chans att gå ur en relation med något bättre villkor. Men viktigt är då också att skriva in i ett äktenskapsförord att det man sparat till sig själv, inklusive ett pensionssparande, ska vara enskild egendom. Annars tvingas man ge bort hälften av allt man har sparat som giftorättsgods vid en skilsmässa, säger hon.

Birgitta Piper anser att kvinnor behöver ställa högre krav på sig själva och sin man.

– Att som rutin ta fram alla papper och sätta sig ner och diskutera ekonomin så länge man är sams är en bra början.

Fler råd: Så får du bättre koll på privatekonomin

BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVARE

Finns i alla kommuner och erbjuder gratis råd, stöd och idéer för att man ska få ordning på sin ekonomi. Rådgivarna har tystnadsplikt.

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.