Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Martin Linder: "Kollektivavtal är inte vänster"

Unionen är berett att förhandla om turordningsreglerna, men kräver satsningar på kompetensutveckling i utbyte. Men politisk påtryckning riskerar dock stöka till förhandlingarna, enligt Unionens ordförande, Martin Linder.
Ola Rennstam Publicerad 18 januari 2019, kl 09:58
Hossein Salmanzadeh/TT
– Uppgörelsen präglas av missuppfattningen att kollektivavtal är något som är vänster, säger Unionens ordförande Martin Linder. Hossein Salmanzadeh/TT

Uppgörelsen mellan S, MP, L och C innebär bland annat att las, lagen om anställningsskydd, ska ändras genom utökade undantag från turordningsreglerna. Överenskommelsen sätter press på fack och arbetsgivare att hitta en förhandlingslösning – annars kommer arbetsrätten att ändras lagstiftningsvägen.

Läs mer: Så blir jobbpolitiken

Unionens ordförande, Martin Linder, välkomnar att man från poliskt håll sätter fokus på frågan men ser samtidigt en risk att formuleringarna i uppgörelsen gynnar arbetsgivarsidan.

Läs också: "Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"

– Ett yttre tryck kan få oss som parter att snabbare komma överens. Jag noterar dock att det uttryckligen står att utredningen ska leda till lägre kostnader vid uppsägningar, fler undantag från turordningsreglerna och ökad flexibilitet. Någon måste förklara för mig hur arbetsgivarna ska se det som ett hot. Man måste låta parterna hitta balansen, starka uppfattningar från politiskt håll om vad parterna ska komma fram till riskerar att stöka till det, säger han.

Unionen har inget emot att sätta sig vid förhandlingsbordet. Målsättning är att få till breda satsningar på kompetensutveckling och omställning som ökar anställningstryggheten och samtidigt gynnar företagens konkurrenskraft.

– Arbetsmarknaden är under ständig förändring, bland annat genom globalisering och teknikutveckling. Vi måste hela tiden arbeta med att utveckla det som reglerar arbetsmarknaden och är självklart intresserade av att diskutera frågan, säger Martin Linder.

– Vår ingång är att få till en starkare anställningstrygghet men då måste man prata om helheten, det går inte att plocka ut en detalj som turordningsreglerna i las. Det faktum att företag tycker att det är krångligt med vissa regler kan inte vara det enda skälet till förändring.

Den helhet som Martin Linder syftar på är tre komponenter som, enligt honom, ger anställningstrygghet för Unionens medlemmar: kompetensutveckling under nuvarande anställning för att inte riskera att bli av med jobbet, möjlighet till omställningsstöd i form av utbildning för att kunna ställa om till nytt jobb samt den formella anställningstryggheten med turordningsregler.

Martin Linder tycker att uppgörelsen innehåller bekymmersamma formuleringar om kollektivavtal.

– Den präglas av missuppfattningen att kollektivavtal är något som är vänster. Överenskommelsens skrivningar handlar enbart om hur man ska kunna strunta i kollektivavtal och andas bristande respekt om vad ett avtal egentligen är, nämligen ett effektivt sätt att reglera saker på arbetsmarknaden som bygger på att fack och arbetsgivare självständigt hittar balansen i olika sakfrågor.

Vad skulle konsekvensen bli om las ändras enligt uppgörelsens formulering?
– Det skulle bli en jättestor skillnad i mindre företag. Arbetsgivare skulle ensidigt kunna välja vilka anställda som omfattas av en uppsägning, utan möjlighet för oss som fack att förhandla om det.

Ett vanligt argument för en ändring av las är att lagen kom till för 40 år sedan och att arbetsmarknaden har förändrats mycket sedan dess. Martin Linder påpekar att det är sant men poängterar att det under resans gång gjorts mängder av förändringar av hur lagen ska tillämpas genom till exempel omställningsavtal och domar och praxis.

Majoritet mot ändringar i las

En undersökning som Novus gjort åt tidningen Fokus visar att 43 procent är emot att ändra turordningsreglerna, 39 procent tycker att det vore bra. Starkast stöd för politisk inblandning i arbetsrätten ger moderata väljare med 73 procent, medan 70 procent av S-väljarna säger nej.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.