Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Martin Linder: "Kollektivavtal är inte vänster"
Unionen är berett att förhandla om turordningsreglerna, men kräver satsningar på kompetensutveckling i utbyte. Men politisk påtryckning riskerar dock stöka till förhandlingarna, enligt Unionens ordförande, Martin Linder.
Uppgörelsen mellan S, MP, L och C innebär bland annat att las, lagen om anställningsskydd, ska ändras genom utökade undantag från turordningsreglerna. Överenskommelsen sätter press på fack och arbetsgivare att hitta en förhandlingslösning – annars kommer arbetsrätten att ändras lagstiftningsvägen.
Läs mer: Så blir jobbpolitiken
Unionens ordförande, Martin Linder, välkomnar att man från poliskt håll sätter fokus på frågan men ser samtidigt en risk att formuleringarna i uppgörelsen gynnar arbetsgivarsidan.
Läs också: "Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"
– Ett yttre tryck kan få oss som parter att snabbare komma överens. Jag noterar dock att det uttryckligen står att utredningen ska leda till lägre kostnader vid uppsägningar, fler undantag från turordningsreglerna och ökad flexibilitet. Någon måste förklara för mig hur arbetsgivarna ska se det som ett hot. Man måste låta parterna hitta balansen, starka uppfattningar från politiskt håll om vad parterna ska komma fram till riskerar att stöka till det, säger han.
Unionen har inget emot att sätta sig vid förhandlingsbordet. Målsättning är att få till breda satsningar på kompetensutveckling och omställning som ökar anställningstryggheten och samtidigt gynnar företagens konkurrenskraft.
– Arbetsmarknaden är under ständig förändring, bland annat genom globalisering och teknikutveckling. Vi måste hela tiden arbeta med att utveckla det som reglerar arbetsmarknaden och är självklart intresserade av att diskutera frågan, säger Martin Linder.
– Vår ingång är att få till en starkare anställningstrygghet men då måste man prata om helheten, det går inte att plocka ut en detalj som turordningsreglerna i las. Det faktum att företag tycker att det är krångligt med vissa regler kan inte vara det enda skälet till förändring.
Den helhet som Martin Linder syftar på är tre komponenter som, enligt honom, ger anställningstrygghet för Unionens medlemmar: kompetensutveckling under nuvarande anställning för att inte riskera att bli av med jobbet, möjlighet till omställningsstöd i form av utbildning för att kunna ställa om till nytt jobb samt den formella anställningstryggheten med turordningsregler.
Martin Linder tycker att uppgörelsen innehåller bekymmersamma formuleringar om kollektivavtal.
– Den präglas av missuppfattningen att kollektivavtal är något som är vänster. Överenskommelsens skrivningar handlar enbart om hur man ska kunna strunta i kollektivavtal och andas bristande respekt om vad ett avtal egentligen är, nämligen ett effektivt sätt att reglera saker på arbetsmarknaden som bygger på att fack och arbetsgivare självständigt hittar balansen i olika sakfrågor.
Vad skulle konsekvensen bli om las ändras enligt uppgörelsens formulering?
– Det skulle bli en jättestor skillnad i mindre företag. Arbetsgivare skulle ensidigt kunna välja vilka anställda som omfattas av en uppsägning, utan möjlighet för oss som fack att förhandla om det.
Ett vanligt argument för en ändring av las är att lagen kom till för 40 år sedan och att arbetsmarknaden har förändrats mycket sedan dess. Martin Linder påpekar att det är sant men poängterar att det under resans gång gjorts mängder av förändringar av hur lagen ska tillämpas genom till exempel omställningsavtal och domar och praxis.
Majoritet mot ändringar i las
En undersökning som Novus gjort åt tidningen Fokus visar att 43 procent är emot att ändra turordningsreglerna, 39 procent tycker att det vore bra. Starkast stöd för politisk inblandning i arbetsrätten ger moderata väljare med 73 procent, medan 70 procent av S-väljarna säger nej.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar
Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
1. Ny skattesänkning på lön
Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.
2. Höjd gräns för reseavdrag
Gränsen för kostnader man får göra avdrag för vid resependling höjs. För inkomståret 2026 (alltså den deklaration du lämnar in 2027) måste utläggen överstiga 15 000 kr (i dag 11 000 kr). Det gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (vid anställning) samt resor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst.
3. Nya a-kasseregler för arbetslösa
Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026.
Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket.
De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.
4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet
”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.
5. Lättare vabba som funkisförälder
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall.
I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.
Utökad vabb gäller 3 tillfällen
1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”.
2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.”
3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”
6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring.
Förslaget innebär en skattereduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning.
Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen.
7. Pensionärer får lägre skatt
Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.
8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning
Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället.
Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet.
Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi.
Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025.
Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se
