Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Måste jag strejka?

Under den senaste veckan har det varit snack om sympatiåtgärder mot Norwegian från andra fackförbund. Men vad gäller egentligen om ditt fack tar till konflikt? Och vad händer med strejkbrytare?
Linnea Andersson Publicerad
Avgångstavla med inställda flyg.
Ca 35 000 resenärer per dag drabbas när nu samtliga 700 piloter, anställda av Norwegians dotterbolag NAN, gått ut i strejk. Foto: Johan Nilsson/TT

Bo Hallberg, avtalsexpert och konfliktgeneral på Unionen, vill inte uttala sig om den aktuella Norwegiankonflikten eftersom han inte har hela bilden klar för sig. Parterna ger via media delvis motstridiga uppgifter om vad konflikten egentligen handlar om.

Innan man tar till sympatiåtgärder är det, enligt Bo Hallberg, viktigt att förstå vad en konflikt går ut på, något som är svårt när primärkonflikten gäller andra förbund än det egna. Ännu svårare är det att få hela bilden när det gäller konflikter i andra länder, där arbetsrätten många gånger ser annorlunda ut.

Bo Hallberg tycker att det ibland råder en konfliktromantik i den fackliga världen men att man ska vara väldigt försiktig med att ta till konflikt. Det ska vara en sista utväg när allt annat är uteslutet. Dessutom måste beslutet vara förankrat hos medlemmarna.

– De allra flesta vill inte strejka. Det kan få konsekvenser långt efter att konflikten är över, inte minst för relationen mellan de anställda och dessutom för företagets ekonomi, säger Bo Hallberg.  

Enligt honom är Sverige inte förskonat från fackfientlighet, det förkommer ofta på arbetsplatser utan kollektivavtal. Dock tror han att det oftast beror på fördomar. Att arbetsgivaren tror att ett kollektivavtal innebär att facket ska komma in och styra och ställa. 

Konflikt

Det är bara när det saknas kollektivavtal som facket kan ta till vapen, till exempel strejk eller övertidsblockad. Dels under en avtalsrörelse, då facket tar strid för avtalskrav som gäller många medlemmar. Dels då ett företag aldrig har haft kollektivavtal. Om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal kan förbundet varsla om konflikt, då företaget vägrar teckna avtal. Det brukar vara effektivt. Unionen har bara misslyckats en gång med att få till ett avtal vid en sådan konflikt och gällde konflikten i Fränsta, där arbetsgivaren till slut valde att lägga ned verksamheten hellre än att teckna kollektivavtal.

Strejkbryteri

Oavsett vilken typ av konflikt det rör sig om är du som medlem tvungen att strejka när ditt fackförbund kräver det. Vägrar du att delta riskerar du att uteslutas ur förbundet på grund av strejkbryteri.

Senast Unionen uteslöt strejkbrytare var efter avtalsförhandlingarna 2012. Unionen inledde en strejk med Almega Tjänsteföretagen och Medieföretagen som berörde sju företag och över 1 000 medlemmar. På två av företagen valde fem personer att jobba som vanligt. Fyra av strejkbrytarna valde att lämna förbundet frivilligt efter konflikten. Den femte medlemmen, som ville behålla sitt medlemskap, uteslöts efter ett beslut från Unionens förbundsstyrelse.

Att bli medlem på nytt är inte helt lätt. Har du en gång blivit utesluten krävs ett medgivande från förbundsstyrelsen.

Sympatiåtgärd

Även om du eller din arbetsgivare inte berörs direkt av en konflikt kan du som medlem bli uttagen i konflikt om ditt fackförbund tar till sympatiåtgärder.

Senast Unionen varslade om sympatiåtgärd var under en konflikt om arbetstider i avtalsrörelsen 2012. Unionen varslade om att ta ut de kabinanställda medlemmarna hos Norwegian i strejk. Men eftersom majoriteten av kabinpersonalen som flög åt Norwegian redan då var anställda hos bemanningsföretaget Proffice Aviation, hade det inte fått tillräcklig effekt att enbart varsla om strejk för de direktanställda hos Norwegian. Sympatiåtgärden var alltså med Unionen själva. Strejken 2012 trädde dock aldrig i kraft.

All svensk kabinpersonal som flyger åt Norwegian är sedan drygt ett år bemanningsanställda hos Proffice Aviation. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.