Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Mildare krav på sjukas arbetsförmåga

Regeringens särskilda utredare föreslår att vissa regler i sjukförsäkringen ska bli lindrigare. Det gäller bland annat kravet på att en sjukskriven person ska prövas mot andra jobb.
Linnea Andersson Publicerad 25 januari 2019, kl 15:28
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

– En trygg sjukförsäkring är en försäkring med tydliga och förutsebara villkor. Det är lika viktigt att människor inte fastnar i långa sjukskrivningar som att den som kan återgå i sitt arbete ska ges möjlighet till det även om man varit sjukskriven en längre tid. Arbetet och arbetsplatsen betyder ofta mycket för att en sjukskriven person ska tillfriskna, säger Claes Jansson, regeringens särskilde utredare i ett pressmeddelande från Regeringskansliet.

Om en person har rätt till sjukpenning eller inte bedöms i dag utifrån vissa tidsgränser i den så kallade rehabiliteringskedjan. Utredningen föreslår att det ska bli lättare att skjuta upp bedömningen om arbetsförmågan mot ett ”normalt förekommande arbete” efter att en person haft nedsatt arbetsförmåga i 180 dagar, som i dag är gränsen. Anledningen är att kraven för uppskjutande bedömning anses vara för höga.  

Dessutom föreslås att Försäkringskassan även efter 365 dagar i rehabiliteringskedjan ska kunna pröva arbetsförmågan hos arbetsgivaren, förutsatt att det är stor sannolikhet att den sjukskrivna personen kan återgå i arbetet. Efter att den som är sjukskriven varit det i mer än två år ska det dock inte vara möjligt att skjuta upp prövningen mot ett annat arbete.

Utredningen kommer att lämna ett slutbetänkande senast den 15 oktober 2019.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll ser fram emot att fördjupa sig i utredningens förslag.

– Sverige ska ha en trygg och välfungerande sjukförsäkring. Vi behöver stärka förutsättningar för människor som varit sjukskrivna att komma tillbaka i arbete, säger Annika Strandhäll.

Läs också: 27 000 nekas ersättning från Försäkringskassan

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.