• Foto: Illustration: Sara-Mara/Söderberg Agentur

Mindfulness – smart eller trams?

Publicerad 7 november 2016, kl 13:03

Lättillgänglig frälsning eller överdriven hajp? Åsikterna om mindfulness går vitt isär. Men ett är säkert, metoden är otroligt populär just nu – inte minst i arbetslivet.

Missnöjd med något i livet? Till exempel stressen på jobbet? Ta dig an livets realiteter med upphöjt buddistiskt lugn. Steg ett kan vara att ingående studera ett russin: skrynklorna, formen, färgen, konsistensen och smaken.

Jo, det är sant – detta är en vanlig mindfulnessövning. Eller att med samma riktade uppmärksamhet angripa ett äpple: se, känna, lyssna, lukta och smaka.

Hur känns det när du duschar, hur känns handduken mot huden?

Det senare förespråkas faktiskt till och med av myndighetskontrollerade Vårdguiden. Att långsamt äta ett äpple med alla sinnen eller att medvetet observera sig själv när man duschar kan vara vägen till inre harmoni och minskad stress och kallas mindfulness, medveten närvaro, menar Vårdguiden.

På dess webbplats där man också kan ladda ner olika övningar finns faktiskt också en brasklapp. Om man är i psykisk obalans eller har en psykos ska man vara försiktigt med att ge sig på vissa mindfulnessövningar, till exempel sittande meditation – då ska man tala med en läkare först.

Russin- och duschövningarna ovan kan tyckas löjeväckande, men begreppet mindfulness har de senaste åren bubblat upp som en lösning på det mesta.

Mindfulness, kommer ursprungligen från buddismen, brukar också kallas för medveten närvaro. Det går ut på att man ska vara i nuet, observera utan att värdera. Det handlar också om att ha en viss distans till sina känslor, att bara kunna iaktta dem utan att låta tankarna fastna.

En googling visar på ett stort utbud av coacher och kurser med mindfulnessinriktning, liksom en mängd instruktörsutbildningar i ämnet. Inom arbetslivet är efterfrågan också stor.

– De senaste två åren har intresset ökat, både bland arbetsgivare och bland medarbetare, säger Martin Ström, specialiserad på corporate mindfulness. Alla letar efter något sätt att hantera kaoset som många av oss befinner oss i.

Läs mer: Mindfulness anpassat för arbetslivet

Att vi är ständigt uppkopplade, de enorma mängderna information och distraktion som sköljer över oss, multitasking med medföljande splittring – är enligt honom de främsta skälen till det ökande mindfulnessintresset. Själv arbetade han som stressad civilingenjör innan han bytte bana till mindfulnessföreläsare och –instruktör.

– Den främsta anledningen till att det kommer så stort är effekten av att träna upp sin förmåga till fokus, att kunna placera uppmärksamheten där man vill och behålla den där och att inte låta tankarna vandra till morgondagens krävande möte eller jobbiga samtal. Det gör att man slipper det där omedelbara stresspåslaget, säger Martin Ström.

Att lukta på basilika är inte anpassat för arbetslivet.

Enligt honom är insikter i mindfulness ett sätt att förvärva ett slags mental grundkondis. Men den är färskvara. Liksom den fysiska konditionen måste den hållas vid liv. I så fall stärks arbetsminnet, koncentrations- och den empatiska förmågan.

– Att lukta långsamt på basilika är inte anpassat för arbetslivet. Corporate mindfulness innebär att man dels lär sig riktad uppmärksamhet, eller fokus, samt medveten uppmärksamhet, att man är uppmärksam på tankar, känslor och sinnesintryck, säger han.

Martin Ström är övertygad om att mindfulness passar alla, själv har han jobbat med många yrkesgrupper, från olika typer av administratörer till managementkonsulter och akutläkare. Chefer, mer än andra, behöver enligt honom kunskaper i mindfulness. När den stressade reptilhjärnan är aktiverad tänker man och prioriterar inte lika bra som i vanliga fall.

– Mindfulness behöver också börja uppifrån. Men som arbetsgivare kan man inte se det som någon quick fix. Det måste finnas ett seriöst intresse att förändra företagskulturen och organisationen, säger han.

Läs mer: Från stress till lugn på jobbet

Martin Ström avvisar kritiken mot mindfulness, men visst kan han hålla med om att somliga vill kapitalisera på fenomenet på ett oseriöst sätt. Själv har han till exempel blivit kontaktad av någon som ville ha hjälp med lanseringen av en mindfulnessläsk.

Det har blivit en gårdfarihandlarnas universalmetod.

Psykologen Jenny Jägerfeld var tidigt ute med att kritisera synen på att mindfulness är lösningen på det mesta, hon tog upp det i sitt sommarprat redan 2012.

– Tanken att man ska befinna sig i nuet och kunna känna känslor utan att värdera är jättebra och verksamt för många. Men det funkar inte för alla människor och alla tillstånd, säger Jenny Jägerfeld.

– Mindfulness har nu blivit en universalmedicin mot allt från ångest, cancer, ofrivillig barnlöshet eller vilket annat psykologiskt problem som helst. Det tror jag inte stämmer.

Individualisera inte strukturella problem!

Det Jenny Jägerfeld främst kritiserar är att man individualiserar problem som är strukturella. Och påpekar att om 95 procent av alla medarbetare på att företag är stressade så måste enligt henne problemet ligga på strukturell nivå. Troligen har företaget en arbetsmodell som inte fungerar.

– Jag är kritisk till överanvändandet, att det har blivit gårdfarihandlarnas universalmetod. Man ger en utarbetad undersköterska en coachande kurs i mindfulness när man borde sätta in en undersköterska till i stället.

– Det är också svårt med kollektiva övningar. Folk kommer från så olika håll och det kan bli väldigt påtvingat. Det blir som en typ av obligatorisk terapeutisk insats man inte brukar ägna sig åt om inte folk är tvångsinlagda på psykiatrisk klinik. Detta är tveksamt, säger hon.

Vi behöver stillhet, lugn och ro.

Ända sedan 1970-talet har Lars Johansson, lärare i religionsvetenskap vid Örebro teologiska högskola, studerat meditation, mindfulness, yoga och österländsk andlighet. Han har även varit hemma hos buddistledaren Dalai Lama. Även han är kritisk till att mindfulness används som en patentlösning till exempel för personal och patienter inom vården.

Tidigare har det varit andra metoder. Just nu är det yoga och mindfulness som har ett enormt genomslag både i det offentliga och inom näringslivet.

– Jag är inte ett dugg förvånad att folk tycker att de mår bra av det här. Vi behöver stillhet, lugn och ro. Men jag tycker det är konstigt att de kan slinka igenom så många granskningsnivåer. Hur verifierade och granskade är effekterna av behandlingsmetoderna?

Han hänvisar till bästsäljaren The Buddha Pill. Boken är skriven av två psykologer som forskat på vad yoga och meditation har för effekt på personer som sitter i fängelse. De har också gått igenom mängder av vetenskapliga rapporter om effekterna av bland annat mindfulness. Frid och lycka är enligt dem inte alltid slutresultatet.

– Och även som det skulle vara det så är det väldigt mycket annat som kan ha en god effekt, som att läsa en god bok eller ringa vänner som man inte har hört av sig till på länge. Man kanske kan få samma resultat om man fem gånger om dagen lägger sig på knä i riktning mot en viss stad i Mellanöstern. Det är också ett sätt att bryta mönster via en strukturerad intervention, säger Lars Johansson.

I många fall är det ett slags utväg för att slippa ändra på verksamheter.

Han lyfter också fram det faktum att en metod med en förankring i en religiös tradition så lätt kan bli accepterad i det offentliga Sverige. Han tror att det beror på att vi inte har förmågan att känna igen religiösa komponenter när de kommer från österlandet.

– Vi reagerar däremot direkt om något är kristet, judiskt eller muslimskt. Mindfulness bottnar i en av de stora världsreligionerna och kan, för somliga, fungera som en skolningsväg in i religiöst tänkande. Frågan är om vi vill ha det i vården? En läkare som vill be för sina patienter skulle väcka väldigt liv. Folk har fått avsked för sådant, säger Lars Johansson.

Och påpekar, liksom Jenny Jägerfeld, att vågen av yoga och mindfulness bör betraktas ur ett samhällsperspektiv.

– I många fall är det ett slags utväg för att slippa ändra på verksamheter. Det är billigare att skicka folk på kurs, och ännu billigare om det är gruppsessioner. Arbetsgivarna kommer undan sitt ansvar, säger han.

Cajsa Högberg
[email protected]

Hållbar trend?

Kommer mindfulness-trenden att hålla i sig?

JA, menar Martin Ström, mindfulnessinstruktör
– Det kanske inte kommer att heta just mindfulness längre. Men jag tror att det är en företeelse som bara har börjat. Jämför med forskarna på Harvard Fatigue Laboratory (trötthetslaboratorium) som för hundra år sedan blev utskrattade när de kom fram till att vi mår bra av att träna fysiskt. Vår hjärna är formbar. Att träna uppmärksamhets- och känsloreglering kommer i framtiden vara lika självklart som att träna fysiskt.

NEJ, menar Jenny Jägerfeld, psykolog
– Det måste komma en backlash. Det är så sjukt att oreflekterat tvångsordinera detta till långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna, utan att ens kolla av vad det är för åtgärd/vård/behandling de skulle må bäst av. Användandet måste bli mer nyanserat, man kan använda det som en delterapi när det passar. Men i längden måste man förstå att man inte kan individualisera strukturella problem. Det blir svindyrt i längden. Jag tror på sex timmars arbetsdag och mindre mindfulness!

Lediga jobb
  • Läs även...

    De mobbades röst

    Kollegas reportage om mobbning i arbetslivet har väckt många reaktioner. Här är några läsares erfarenheter.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Nätmissarna som kan kosta dig jobbet

    Vad du än gör – prata inte illa om företaget eller chefen i sociala medier. Då lär det bli svårt att få nytt jobb framöver. Även alltför lättklädda bilder kan ställa till det.

  • Läs även...

    Så stöttar du en orolig kollega

    De flesta anställda känner någon form av oro kring effekterna av coronaviruset. Men det finns saker vi kan göra för att stötta varandra. Både som kollega och chef.

  • Läs även...

    Kollegas mest lästa 2018

    Har du inte hängt med ordentligt under det senaste året? Kollega har samlat sina mest lästa nyheter, reportage och tips om arbetslivet från 2018.

  • Läs även...

    Tristess skapar bråk på jobbet

    Att ha tråkigt på jobbet kan göra dig sjuk. Men det kan också skapa konflikter. Det visar forskning utförd på Mount Everest, som är direkt överförbar till arbetslivet.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.