Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Mobilen påverkar oss mer än vi tror

Vi kan göra nästan allt med den. Och det gör vi. På kvällen. På natten. På morgonen. Framför tv:n. På toa. Enligt forskarna kan vi få betala ett högt pris för vårt extrema användande av våra älskade mobiltelefoner.
Publicerad
Man promenerar ut för stup samtidigt som han tittar i mobilen.
Enligt en studie tittar en vanlig användare på sin smartphone 150 gånger om dagen. Det blir nära 55 000 gånger på ett år. Siffrorna är dock fem år gamla och sannolikt åtskilligt högre i dag. Illustration: Jens Magnusson

Du tar fram den i tid och otid för att kolla sms, e-post, Facebook-flödet, nyhetspushar och Instagram-likes. Kanske fipplar du med mobilen under middagen. Att lämna den hemma när du tar en promenad är otänkbart. Och när du vaknar på natten och kollar klockan på telefonen passar du på att kolla ett nytt sms.

Känner du igen dig? Då kan det finnas anledning att se upp. Vissa forskare menar att det här beteendet kan liknas vid ett beroende, där du drabbas av stress och ångest om du inte har din mobil inom räckhåll.

Det hela har till och med fått ett eget namn som flyttat in i nysvenskan: nomofobi. Ordet har skapats av ”no mobilephone phobia”, rädsla för att vara utan mobiltelefonen. Med andra ord: ett tillstånd när det är mobilen – inte du – som styr ditt liv.

Hjärnan kan liknas vid en muskel som mellan varven behöver återhämtning

Det finns dessutom många studier som visar ett samband mellan flitigt användande av mobiltelefon, stress och försämrad koncentration. Ett intensivt mobilbruk kan också kopplas till sömnproblem och psykisk ohälsa. Det visar en doktorsavhandling av psykologen och forskaren Sara Thomée vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

– I den enkät vi gjort bland unga vuxna ser vi ett samband med sömnsvårigheter och en benägenhet till nedstämdhet. Det är naturligtvis inte mobilen i sig som ger upphov till problem. Men om användandet går ut över grundläggande behov som sömn, vila och fysisk aktivitet kan det få negativa konsekvenser. När vi kollar på mobilen om nätterna kan sömnbristen göra att vi lättare blir nedstämda och stressade, säger hon.

En annan förklaring till nedstämdhet tror hon kan ligga i vilket innehåll i mobilen vi väljer. Om du ständigt kollar sociala medier ser du också vad du missar, vilket kan väcka en känsla av att vara utanför och utestängd. Även detta fenomen har fått en egen term som på sistone dykt upp allt oftare: Femo, Fear of missing out, en rädsla att gå miste om något roligt. Vilket leder till att du hela tiden håller stenkoll på flödet i mobilen.

I intervjuer med unga kunde Sara Thomée även se att många upplever en frustration över att ha slösat bort tid på mobilen, vilket kan bidra till nedstämdhet.

Helena Sjölundh är psykolog på Stressmottagningen i Stockholm och arbetar med utmattningssymptom. Hon möter ofta människor där mobilanvändandet har gått över styr och ökat på stressen.

– Många hamnar sittande med mobilen i timmar utan avbrott. Det gör att hjärnan hela tiden går på högvarv genom att ta in och bearbeta information. Till slut blir den överbelastad, förklarar Helena Sjölundh.

Hon konstaterar att det är vanligt att människor använder mobilkollandet som ett sätt att ta en paus. Men beteendet får motsatt effekt; i stället för att ge återhämtning skapar det mer belastning.

Hjärnan kan liknas vid en muskel. Muskler behöver vila mellan ansträngningar. Ingen skulle väl drömma om att göra armhävningar sex timmar i sträck. Problemet är att vi inte tänker så om vår hjärna.

– Vi behöver växla mellan olika aktiviteter för att må bra och fungera optimalt. Det gäller både fysiska och mentala ansträngningar. Det måste finnas en balans mellan aktivitet och återhämtning, säger Helena Sjölundh.

En annan hjärnstress är att våra mobiler så ofta avbryter oss. Varje gång vår uppmärksamhet riktas mot en ny notis tar hjärnan paus från det vi sysslar med. Avbrotten påverkar vår förmåga till koncentration, fokusering och att minnas. Det tar oss upp till 15 minuter att sätta oss in i en uppgift så pass mycket att vi kan prestera på topp. Varje gång du sneglar på din mobil nollställs klockan och du måste börja om från början. Det är inte konstigt att det stressar oss att hela tiden skifta fokus.
 

text GERTRUD DAHLBERG

Skärmtid - sätt gränser

Använder du mobilen mer än du vill? Skapa regler för när, hur och varför du ska vara uppkopplad.

Här är några knep:

➧ Fundera på när, hur och varför du vill använda mobilen – gör medvetna val.

➧ Ta bort notiser.

➧ Varva mobilkollandet med andra aktiviteter.

➧ Glo inte på telefonen det första och det sista du gör på dagen. Ha den avstängd på natten.

➧ Stäng av mobilen när du behöver fokusera på en uppgift och lägg undan den när du är på fest eller äter.

➧ Köp en gammaldags mobil som du bara kan ringa och messa på.

➧ Testa dig själv om du är mobilberoende här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Då blir perfektionismen ohälsosam

Det finns kända perfektionister som tack vare sin läggning uppnått storverk. Men personlighetsdraget kan också leda till uppskjutna uppgifter, missade deadlines och psykisk ohälsa.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 06:01
Frustrerad kvinna vid dator
Perfektionism innebär att sätta höga mål och sträva efter orealistisk felfrihet. Att vara rädd för misstag riskerar att leda till prokrastinering och psykisk ohälsa. Foto: Colourbox

Hyllade kändisar som Beyonce och Steve Jobs har kallats det. Men oftast har perfektionist en lite negativ klang. Tråkig petnisse, överkritisk chef eller städmani. Men det finns förstås både bra och dåliga sidor med att ha höga förväntningar och mål, allt beror på drivkraften bakom, menar Irena Makower, docent i psykologi.

Irena makower
Irena Makower. Foto Agata Grzybowska

– Perfektionism är ett personlighetsdrag som karaktäriseras av höga prestationskrav och strävan efter felfrihet, säger hon.

Psykologiforskning delar upp draget i en mer eller mindre hälsosam variant. Den positiva sidan är att kunna fråga sig: Är det här tillräckligt bra, eller ska jag ändra på något?

Men det behöver också finnas en känsla av: Vad spännande, det här har jag aldrig gjort, vad kul!

Negativ perfektionism - svårt hantera misstag

Den perfektionist som inte är rädd för misstag, utan försöker lära sig av sina fel, löper enligt forskningen mindre risk för psykisk ohälsa.

Beteendena hos den hälsosamma perfektionisten gynnar målet. Personen klarar av att planera och korrigera arbetet utifrån förutsättningarna, utan att fastna i detaljer eller skjuta upp viktiga åtaganden.

– Du jobbar ändamålsenligt, säger Irena Makower.

Den ohälsosamma varianten märks i stor oro över att göra misstag och inte duga, vilket leder till uppskjutande och undvikande av sådant som känns obehagligt.

– Ångest och rädsla för att misslyckas och förlora status och bekräftelse driver situationen, säger Irena Makower.

Det här gör det svårt både att komma i gång med uppgifter och slutföra dem, liksom att våga testa sådant som kan leda till fel och kritik. Perfektionister lägger lätt skuld på sig själva, oroar sig, skjuter upp, överarbetar eller fastnar i detaljer. Om de här tankarna överväger finns en risk att fastna i skadliga mönster som ökar risken för ångest, depression och utmattning.

Då blir perfektionismen ohälsosam

* Man skjuter upp uppgifter av rädsla för att det inte ska bli felfritt eller ens godtagbart. 

* Går igenom mejl och texter flera gånger, fokuserar på detaljer, vilket tar tid.

* Svårt att fokusera, jämför sig, känner avundsjuka på andra – varför är de så bra?

* Känner skam och självförakt om något blir fel – lägger skuld på sig själv eller andra.

* Svårt att hantera fel och misslyckanden i stället för att lära av dem och pröva nytt.

* Strävan efter att undvika kritik gör att man tappar lust och kreativitet i jobbet.

* Överarbetar, petar i och kontrollerar sitt eget eller andras arbete.

* Har svårt att avsluta uppgifter och bli klar i tid.

* Tar överdrivet ansvar för andra, har svårt att delegera och stort kontrollbehov.

* Har svårt att fatta beslut. 

* Svårt att träffa en partner, eftersom man kritiskt söker den perfekta. 

 

Vanligare med negativ perfektionism

Negativ perfektionism har blivit allt vanligare. Det visar stora studier som gjorts på studenter i anglosaxiska länder ända sedan 80-talet. Forskare tror det beror på ett mer individualistiskt och konkurrensstyrt marknadssamhälle med höga mål som inte är realistiska för stora grupper. Sociala medier och smarta mobiler bidrar till att sprida orimliga mål och bilder av ”perfekta” människor och bidrar till ökningen av negativ perfektionism, enligt Irena Makower.

Har vi blivit mer perfektionistiska?

– Ja, särskilt socialt föreskriven perfektionism, att man upplever höga krav från andra, har ökat. Vad andra ska tycka blir viktigare än vad jag själv vill, säger Irena Makower.

När blir ohälsosam perfektionism ett problem på jobbet?

– När personer inte mår bra, är stressade och utmattade, vilket återspeglas i problem med att hålla tider, leverera och att man hamnar i konflikter.

För att komma till rätta med ohälsosam perfektionism menar Irena Makower att man kan fundera på: Vilka värderingar styr dig? Är det yttre drivkrafter som gillande, karriärframgång, pengar och fysisk attraktivitet? Eller inre, som personlig utveckling, meningsfullhet, hälsa och goda nära relationer?

Fundera på vad som är viktigt på riktigt

– Om man vill förändra sina mönster behöver man granska sina egna drivkrafter, för de präglar allt. Övervikt av yttre drivkrafter är förknippat med sämre mående och vitalitet och högre grad av depression och ångest, säger Irena Makower.

Våga lyssna på andras kritik 

Den största boven för många är självkritiken och rädslan för att inte leva upp till krav. Ett tips här är att lyssna mer på den kritik du får – och erkänna om du gjort ett fel. 

– Många orkar inte ens lyssna på kritik för man får panik och vill försvara sig, säger Irena Makower. 

Ifrågasätt din inre kritiker

Ett annat råd är att börja ifrågasätta sina självkritiska tankar.

– Den inre rösten kan vara väldigt aggressiv. Föreställ dig i stället: vad skulle min bästa vän säga? Det är bra om man hittar en vänligare röst inom sig. Använd gärna en som du känner har behandlat dig med förståelse, låt dig smittas av den personens uttryck och tonläge.

Så när är det dags att söka professionell hjälp?

– När man är trött, deppig och känner mycket ångest och stress. Perfektionism är förknippat med ökad självmordsrisk, den dolda skammen är en tickande bomb som kan leda till att man angriper sig själv. Be om ett bedömningssamtal hos läkare eller psykolog så du får feedback.

Läs mer: Självkänsla och perfektionism, Irena Makower. 
Bättre än perfekt, en självhjälpsbok, Alexander Rozental. 
Perfektionsfällan, att omfamna kraften i lagom bra, Thomas Curran.