Annons
  • Enligt en studie tittar en vanlig användare på sin smartphone 150 gånger om dagen. Det blir nära 55 000 gånger på ett år. Siffrorna är dock fem år gamla och sannolikt åtskilligt högre i dag. Foto: Illustration: Jens Magnusson

Mobilen påverkar oss mer än vi tror

Publicerad 7 december 2017, kl 10:16

Vi kan göra nästan allt med den. Och det gör vi. På kvällen. På natten. På morgonen. Framför tv:n. På toa. Enligt forskarna kan vi få betala ett högt pris för vårt extrema användande av våra älskade mobiltelefoner.

Du tar fram den i tid och otid för att kolla sms, e-post, Facebook-flödet, nyhetspushar och Instagram-likes. Kanske fipplar du med mobilen under middagen. Att lämna den hemma när du tar en promenad är otänkbart. Och när du vaknar på natten och kollar klockan på telefonen passar du på att kolla ett nytt sms.

Känner du igen dig? Då kan det finnas anledning att se upp. Vissa forskare menar att det här beteendet kan liknas vid ett beroende, där du drabbas av stress och ångest om du inte har din mobil inom räckhåll.

Det hela har till och med fått ett eget namn som flyttat in i nysvenskan: nomofobi. Ordet har skapats av ”no mobilephone phobia”, rädsla för att vara utan mobiltelefonen. Med andra ord: ett tillstånd när det är mobilen – inte du – som styr ditt liv.

Hjärnan kan liknas vid en muskel som mellan varven behöver återhämtning

Det finns dessutom många studier som visar ett samband mellan flitigt användande av mobiltelefon, stress och försämrad koncentration. Ett intensivt mobilbruk kan också kopplas till sömnproblem och psykisk ohälsa. Det visar en doktorsavhandling av psykologen och forskaren Sara Thomée vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

– I den enkät vi gjort bland unga vuxna ser vi ett samband med sömnsvårigheter och en benägenhet till nedstämdhet. Det är naturligtvis inte mobilen i sig som ger upphov till problem. Men om användandet går ut över grundläggande behov som sömn, vila och fysisk aktivitet kan det få negativa konsekvenser. När vi kollar på mobilen om nätterna kan sömnbristen göra att vi lättare blir nedstämda och stressade, säger hon.

En annan förklaring till nedstämdhet tror hon kan ligga i vilket innehåll i mobilen vi väljer. Om du ständigt kollar sociala medier ser du också vad du missar, vilket kan väcka en känsla av att vara utanför och utestängd. Även detta fenomen har fått en egen term som på sistone dykt upp allt oftare: Femo, Fear of missing out, en rädsla att gå miste om något roligt. Vilket leder till att du hela tiden håller stenkoll på flödet i mobilen.

I intervjuer med unga kunde Sara Thomée även se att många upplever en frustration över att ha slösat bort tid på mobilen, vilket kan bidra till nedstämdhet.

Helena Sjölundh är psykolog på Stressmottagningen i Stockholm och arbetar med utmattningssymptom. Hon möter ofta människor där mobilanvändandet har gått över styr och ökat på stressen.

– Många hamnar sittande med mobilen i timmar utan avbrott. Det gör att hjärnan hela tiden går på högvarv genom att ta in och bearbeta information. Till slut blir den överbelastad, förklarar Helena Sjölundh.

Hon konstaterar att det är vanligt att människor använder mobilkollandet som ett sätt att ta en paus. Men beteendet får motsatt effekt; i stället för att ge återhämtning skapar det mer belastning.

Hjärnan kan liknas vid en muskel. Muskler behöver vila mellan ansträngningar. Ingen skulle väl drömma om att göra armhävningar sex timmar i sträck. Problemet är att vi inte tänker så om vår hjärna.

– Vi behöver växla mellan olika aktiviteter för att må bra och fungera optimalt. Det gäller både fysiska och mentala ansträngningar. Det måste finnas en balans mellan aktivitet och återhämtning, säger Helena Sjölundh.

En annan hjärnstress är att våra mobiler så ofta avbryter oss. Varje gång vår uppmärksamhet riktas mot en ny notis tar hjärnan paus från det vi sysslar med. Avbrotten påverkar vår förmåga till koncentration, fokusering och att minnas. Det tar oss upp till 15 minuter att sätta oss in i en uppgift så pass mycket att vi kan prestera på topp. Varje gång du sneglar på din mobil nollställs klockan och du måste börja om från början. Det är inte konstigt att det stressar oss att hela tiden skifta fokus.

Läs mer: Testa dig själv: Är du mobilberoende?
 

text GERTRUD DAHLBERG

Så tar du tillbaka maten

Använder du mobilen mer än du vill? Skapa regler för när, hur och varför du ska vara uppkopplad.

Här är några knep:

➧ Fundera på när, hur och varför du vill använda mobilen – gör medvetna val.

➧ Ta bort notiser.

➧ Varva mobilkollandet med andra aktiviteter.

➧ Glo inte på telefonen det första och det sista du gör på dagen. Ha den avstängd på natten.

➧ Stäng av mobilen när du behöver fokusera på en uppgift och lägg undan den när du är på fest eller äter.

➧ Köp en gammaldags mobil som du bara kan ringa och messa på.

➧ Testa dig själv om du är mobilberoende här

Lediga jobb
  • Läs även...

    De mobbades röst

    Kollegas reportage om mobbning i arbetslivet har väckt många reaktioner. Här är några läsares erfarenheter.

  • Läs även...

    Hög stress bland unga engagerade

    Anställda och förtroendevalda inom ungdomsrörelsen brinner för sitt jobb. Men sektorn tampas med stora utmaningar. Hot, trakasserier och otydliga strukturer är några som kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön.

  • Läs även...

    Så påverkas hjärnan

    Tekniken rusar framåt medan vår hjärna har sett likadan ut i 40 000 år. Tomas Dalström, författare och föreläsare med hjärnan som specialitet, varnar för multitasking och kontorslandskap men spår att det ändå våras för vår mänskliga hårddisk.

  • Läs även...

    Ständiga omorganisationer sliter på medarbetarna

    7 av 10 tjänstemän har varit med om en omorganisation det senaste året. Målet brukar vara att bli effektivare och lönsammare. Men för personalen är förändringarna ofta slitsamma.

  • Läs även...

    Utbränd i dag – uttråkad i morgon

    Dagens arbetsliv kan vara hårt, osäkert och gränslöst. Men hur blir det i framtiden? Betydligt tuffare och mer polariserat – eller som en härlig semester? Experterna är oeniga.

  • Läs även...

    Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

    Hon är nestorn inom svensk stressforskning och var den som myntade begreppet utmattningssyndrom. Professor Marie Åsberg vill att fler ska förstå sambandet mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa – och att drabbade ska få rätt diagnos.

  • Läs även...

    Han pratar utbrända personer friska

    Utbrändhet är i grund och botten ingen sjukdom. I stället är det ett uttryck för att vi lever på ett sätt som inte stämmer överens med våra grundläggande behov. Det menar leg psykolog Fredrik Bengtsson, som bland annat jobbar med existentiella samtal för personer med utmattningssyndrom.

  • Läs även...

    Så blir jobbet 2030

    I morgon är det GUD som styr. Globalisering, Urbanisering och Digitalisering håller på att förändra våra liv och arbeten i grunden. Här är experternas [SJU] hetaste prognoser.

  • Läs även...

    Många rädda att förlora jobbet vid sjukdom

    Över en miljon svenskar är oroliga för att bli av med jobbet enligt en undersökning från TRR. Bristande lönsamhet och kostnadsbesparingar på arbetsplatsen är de främsta skälen. Men många tror också att de kan förlora arbetet om blir sjuka.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.