Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nordmark positiv till att Arbetsförmedlingen reformeras

Taket i a-kassan behöver höjas – på sikt. Men i dag saknas politiskt stöd för det i riksdagen. Det menar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, som dessutom tycker att det är bra att Arbetsförmedlingens uppdrag görs om.
David Österberg Publicerad 7 oktober 2019, kl 17:34
Kollega
"Som arbetsmarknadsminister ser jag hur otroligt viktig arbetslöshetsförsäkringen är", säger Eva Nordmark. Kollega

Du har arbetat fackligt i många år, vad av din fackliga erfarenhet tar du med dig till jobbet som minister?
– Dels en gedigen kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar och hur partssystemet fungerar. Det har jag upplevt genom åren att alla politiker inte har koll på. Jag ser det som en stor och viktig uppgift att säkerställa att det inte tas beslut utan förståelse för partsmodellen.

– Sedan vill jag också bidra med både erfarenhet att förhandla och att stå upp för avtal. Det är något som man verkligen lär sig som facklig ledare.

Läs mer: "Du har fått ett kamikaze-uppdrag"

Det har varit mycket tal om las, som är under utredning, ända sedan januariavtalet, behöver las reformeras?
– Det är ingen hemlighet att jag varit rätt kritisk till att den punkten kom med i januariavtalet, det var jag i min roll som ordförande i TCO och det är inte en fråga som Socialdemokraterna hade drivit utan resultatet av en förhandling. Nu kommer jag göra det bästa möjliga av den punkten. Jag hoppas att parterna ska komma fram med en gemensam överenskommelse som vi kan jobba vidare med, annars kommer vi ju få ett förslag från utredningen på bordet senast den sista maj nästa år som vi får ta ställning till.

Men du räknar med att parterna kommer överens och att det inte blir någon lagstiftning?
– Jag kan ju inte räkna med att de kommer överens, utan det återstår att se. Sedan kan jag ju hoppas för jag vet att parterna är väldigt väl lämpade att ägna sig åt sådant som handlar om hur vi reformerar arbetsmarknaden. Hoppas gör jag men jag utgår inte från att det blir så.

Det påstås ibland att las leder till en stelbent arbetsmarknad, tycker du att det stämmer?
– Nej, det tycker ju inte jag eftersom jag också har jobbat fackligt i många år och ser att det är sådant som man ofta kommer överens om och att vi i grunden har en väldigt dynamisk och bra arbetsmarknad som vi ska värna om. Den dynamiken och möjlighet till strukturomvandling som i grunden handlar om att skapa konkurrenskraftiga villkor för företag och välstånd för människor.

Som ordförande i TCO tyckte du att taket i a-kassan skulle höjas, tycker du fortfarande det?
– Som arbetsmarknadsminister ser jag hur otroligt viktig arbetslöshetsförsäkringen är. Sedan är det alltid en fråga om vilken nivå man lägger den på, men jag ser vikten av en bra arbetslöshetsförsäkring. Människor ska inte behöva bli fattiga mellan jobbb.

Så då behöver taket höjas?
– Jag kan inte utlova något sådant nu. Det är väldigt få som driver den frågan i dag, utan den ligger på en nivå där vi också – tack och lov – ser att parterna kompletterar upp både via kollektivavtal och enskilda försäkringar.

Men är det rimligt att man behöver en inkomstförsäkring för att få 80 procent av sin tidigare lön?
– Över tid behöver vi se till att höja arbetslöshetsförsäkringen, absolut, den urholkas ju för varje år. Sedan behöver det finnas politiskt stöd för att gå fram med det i riksdagen och det saknas i dag.

Det är mycket som tyder på att konjunkturen är på väg att mattas av, hur orolig är du för att Sverige ska få en hög arbetslöshet?
– Jag tar såklart den avmattningen på största allvar, samtidigt är jag inte så orolig därför att vi startar från väldigt höga nivåer när det gäller sysselsättning, vi har fortfarande högst sysselsättningsgrad i Europa. Vi är också mycket väl rustade genom statens finanser och med de olika verktyg som vi har att kunna ratta upp arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och annat.

Är det bra att Arbetsförmedlingen reformeras?
– Ja, det är bra. Redan 2014 sade Stefan Löfven att den behöver reformeras i grunden. Sedan innebar förra årets M/KD-budget – med kraftiga nedskärningar – att Arbetsförmedlingen fick spara drygt tre miljarder, vilket såklart påverkar och innebär en väldigt svår situation för myndigheten just nu. Här kom jag och Magdalena Andersson för två veckor sedan med regeringens kursändring i arbetsmarknadspolitiken, vi tillför nu lite medel för att säkra att man i närtid inte behöver varsla ytterligare personer inom Arbetsförmedlingen. Jag ser fram emot att få rapporten från Arbetsförmedlingen om hur reformeringen går om en månad och utifrån det staka ut hur den framtida vägen ska se ut för myndigheten. Det är en stor och viktig myndighet som behöver ha både förutsättningar över tid och resurser att kunna stötta människor som inte har arbete.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.