Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Nytt skydd för visselblåsare i Europa

Ett nytt direktiv ska skydda visselblåsare som avslöjar brott mot EU:s lagstiftning. De nya reglerna gör det lättare även för svenska arbetstagare att larma om missförhållanden på arbetsplatsen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 15 mars 2019, kl 13:36
www.colourbox.com
www.colourbox.com

I tisdags enades Europaparlamentet och EU:s medlemsstater om ett nytt direktiv som gör det lättare för visselblåsare inom såväl offentlig som privat sektor att larma om brott som begås mot EU-lagar inom områden som penningtvätt, dataskydd, miljöskydd och kärnsäkerhet. Reglerna ska skydda visselblåsare mot uppsägning, lönesänkningar och andra former av repressalier.

– Direktivet är en stor framgång. Går det inte att tryggt rapportera om oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig.  Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust visselblåsarskydd. Men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt och hållet, säger Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, som har arbetat med frågan sedan 2013.

Läs mer: Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare

I Sverige finns sedan den 1 januari 2017 en lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Men det europeiska visselblåsardirektivet gör det lättare även för arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden att rapportera om oegentligheter på arbetsplatsen.

– Svensk lagstiftning kräver fängelse i straffskalan för att man ska få visselblåsa i privat sektor. Enligt direktivet räcker det att arbetsgivaren bryter mot intentionen med EU-lagstiftningen, säger Martin Jefflén.

På arbetsplatser med fler än 50 anställda ska det, enligt direktivet, finnas rapporteringskanaler dit visselblåsare uppmanas att vända sig i första hand.

– Det är bäst att rapportera oegentligheter internt om det är möjligt. Då blir det en snabbare lösning på problemet. Och det vet visselblåsare, över 90 procent rapporterar först till arbetsgivaren, säger Martin Jefflén.

Men visselblåsare har även rätt att vända sig direkt till en myndighet utan att först larma arbetsgivaren.

– Det finns fall där det är direkt till skada för fallet att först rapportera internt. Det skulle kunna bli en förvarning till arbetsgivaren som då får chansen att undanröja bevis, säger Martin Jefflén.

Visselblåsares rätt att vända sig direkt till en myndighet utan att gå via arbetsgivaren har varit en omstridd fråga under arbetet med ta fram direktivet. Flera medlemsländer har också velat begränsa möjligheten att offentliggöra oegentligheter. De har delvis fått gehör för sina önskemål. Endast i undantagsfall blir det tillåtet att själv offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen, i till exempel sociala medier, eller att kontakta journalister. Om inga åtgärder vidtagits efter rapportering till myndigheten, om det inte går att rapportera till myndigheten därför att myndigheten handlar i samförstånd med den som har begått brottet eller om det finns en uppenbar fara för samhällsintressen.

En annan brist med direktivet är att det saknas tydliga skrivningar om visselblåsares rätt att vända sig till sin fackliga organisation för stöd.

– Det hade varit bra i medlemsländer där de fackliga rättigheterna är betydligt svagare än i de nordiska länderna, säger Martin Jefflén.

Han räknar dock med att fler brott avslöjas när det nya visselblåsardirektivet finns på plats.

– Det är också ett viktigt steg mot mer ansvarstagande och transparens i europeiskt näringsliv. När förslaget till direktiv presenterades ansåg EU-kommissionen att endast tio länder hade ett någorlunda heltäckande skydd för visselblåsare i lagstiftningen. Nu kommer EU:s samtliga medlemsländer att omfattas.

Visselblåsardirektivet ska nu formellt godkännas av Europaparlamentet och medlemsländerna. I juli väntas det träda i kraft. Medlemsländerna har då två år på sig att införa direktivet i nationell lag.

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.

Anställningsvillkor

Lön eller förmån – så ska du tänka

Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
David Österberg Publicerad 27 oktober 2022, kl 07:14
Sedlar i hand och man i solstol som blickar ut över landskap.
Tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

För- och nackdelar med förmåner

+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.

+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.

– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.

– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.

Exempel på skattepliktiga förmåner

  • Företagsbil som används privat.
  • Hushållstjänst.
  • Måltid.
  • Resa utanför tjänsten.
  • Semesterbostad.

Exempel på skattefria förmåner

  • Mobiltelefon.
  • Friskvårdbidrag.
  • Julklapp.
  • Enklare förtäring, exempelvis frukt.
  • Gym på jobbet.

Källor: Unionen, Skatteverket, Benify