Annons
Annons
  • Foto: Hasse Holmberg / TT

Pappaledighet kan bli EU-lag

Publicerad 5 maj 2017, kl 11:00

Vardera föräldern får rätt till fyra månaders ledighet fram till barnets tolvårsdag. Ledigheten blir obligatorisk och kan inte överlåtas på den andre föräldern. Dessutom ges möjlighet att ta ut sjukdagar för att ta hand om släktingar. Det är några av lagförslagen som kommer att gälla inom hela EU.

Syftet med förslaget, som EU-kommissionen nyligen presenterade för EU-parlamentet, är att öka jämställdheten och bryta gamla mönster.

I dag är andelen sysselsatta kvinnor över tio procentenheter lägre än bland män inom EU. Det antas vara ett resultat av att kvinnorna tar mer ansvar för barn och för sjuka anhöriga. Följden blir lägre livsinkomst och lägre pension. Detta trots att kvinnor utbildar sig allt mer – numera tar fler kvinnor än män examen på högskolenivå. Och trots att kvinnorna behövs på arbetsmarknaden då befolkningen åldras och allt färre befinner sig i yrkesaktiv ålder.

– Jag ser det som väldigt positivt att EU nu slutar prata om mammaledighet och i stället talar om båda föräldrarnas rätt till föräldraledighet. I Sverige har det varit en självklarhet sedan en lång tid tillbaka men det är långt ifrån fallet i andra europeiska länder, säger Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

EU-kommissionen föreslår också fyra månaders föräldraledighet som inte kan överlåtas till den andra föräldern. Det kan jämföras med den svenska föräldraförsäkringen, där vardera föräldern har 90 dagar med ersättning på sjukpenningnivå som inte går att avstå till den andra föräldern.

I Sverige har föräldrar rätt till deltidsarbete. Däremot finns det inte någon generell rätt att begära flextid eller distansarbete, vilket EU-kommissionen förespråkar i sitt nya förslag.

– Unionen anser att flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans är enormt viktiga delar i att uppnå ett föräldravänligt arbetsliv. Det är något som vi länge har kämpat för. Därför är det intressant att även EU nu lyfter detta som vägar för att öka jämställdheten. Samtidigt är det viktigt att vi i Sverige får bevara den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden i stället för att styras av lagstiftningen, framhåller Stina Jakobsson.

Många kvinnor i Europa tvingas att arbeta deltid, eller inte förvärvsarbeta alls, därför att de måste ta hand om gamla och sjuka anhöriga. I sitt utkast föreslår EU-kommissionen att en rätt till fem dagars betald ledighet per år för vård av anhöriga införs.

–Det är intressant och viktigt att EU lyfter den omsorg om närstående som framför allt kvinnor ägnar sig åt. Även detta är något som Sverige delvis redan har lagstiftning kring. Den som avstår arbete för ett vårda en svårt sjuk närstående person kan i dag ha rätt till närståendepenning från Försäkringskassan, säger Stina Jakobsson.

Gertrud Dahlberg
[email protected]

Lediga jobb
  • Läs även...

    Nya regler har lett till bättre arbetsmiljö

    Arbetsmiljöverkets föreskrift mot psykosocial ohälsa på jobbet, OSA, har främst haft effekt för offentliganställda kvinnor. Men i tre fall som rör Unionenmedlemmars arbetsplatser har arbetsgivare tvingats ta itu med kränkande särbehandling.

  • Läs även...

    Reklamares övertid granskas

    Nu inleder Arbetsmiljöverket en granskning av hur arbetstidslagen, som bland annat reglerar övertid och dygnsvila, följs inom reklambranschen. Det sedan arbetsmiljöinspektörerna hittat allvarliga brister i IT-branschen.

  • Läs även...

    Så höga blir löneökningarna

    Ett avtal med en löneökningstakt i samma nivå som det förra med avsättningar till flexpension. Det är i stora drag innehållet i det nya avtalet för industrin. Däremot innehåller det inga retroaktiva löneökningar.

  • Läs även...

    Riskerar konkurs: "Det tog tvärstopp"

    Nästan varannan egenföretagare tror att de snart kommer gå i konkurs på grund av coronakrisen, enligt en undersökning bland Unionens medlemmar. Johan Svälas har länge klarat sig bra – men nu har det tagit stopp.

  • Läs även...

    Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

    Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.