Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Partierna svarar läsarna om sjukförsäkringen

Vi frågade Kollegas läsare vilka frågor som var de viktigaste inför valet i höst. Sedan tog vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna. Här i del 3 av serien svarar partierna på frågor om sjukförsäkringen.
Publicerad 2 juni 2014, kl 14:50
Ben sticker fram under röstbås.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna


MODERATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
M svarar: Vi har infört rehabiliteringskedjan som används som ett verktyg för att individen ska få hjälp och möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Vi har även utvecklat  och infört flera förändringar sedan kedjan trädde i kraft 1 juli 2008. Vi ser inte att den behöver förändras i dagsläget.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
M svarar: Vi anser att rehabiliteringskedjan är ett bra verktyg för den enskilda individen, arbetsgivare och ett tydligt verktyg för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett långvarigt utanförskap drabbar framförallt den enskilda individen och vi anser att varje individs arbetsförmåga bör tillvaratas i den mån det är möjligt för att vara en del av Sveriges arbetsgemenskap där alla behövs.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
M svarar: Vi ser inte att taket i sjukförsäkringen behöver höjas inom den närmaste tiden. Taket förändras varje år i takt med att priserna förändras utifrån prisbasbeloppet som fastställs av Statistiska centralbyrån.
 


KRISTDEMOKRATERNA


Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
KD svarar: Det viktiga är att man fortsätter att utveckla metoderna för arbetsförmågebedömningar och att det försäkringsmedicinska beslutsunderlaget är rättvisande för individen när denne prövas mot normalt förekommande arbeten.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
KD svarar: Det krävs vissa anpassningar för att komma tillrätta med det ökande antalet sjukskrivningar som på senare år uppstått på grund av exempelvis psykisk ohälsa och så kallad samsjuklighet. Vid psykiska diagnoser är det ofta svårare att sätta upp en konkret tidsplan för rehabiliteringen, men bättre är att åstadkomma förbättringar i det befintliga systemet än att införa ett helt nytt.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
KD svarar: Kristdemokraterna ser i nuläget en reform av arbetslöshetsförsäkringen som mer brådskande. Vi vill att regelverken mellan de olika socialförsäkringarna får en tätare koppling, men vi avvaktar slutbetänkandet från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen innan vi tar ställning till en eventuell justering av nivåerna i sjukförsäkringen.
 


FOLKPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
FP svarar: Nej, vi tycker att det är bra att det finns tidsgränser. De är viktiga för att vi inte återigen ska hamna i en situation där sjukskrivna glöms bort. Däremot behövs mer satsningar för att sjukvården ska kunna leva upp till de kravs som ställs inom rehabiliteringskedjan, inte minst inom psykiatrin.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
FP svarar: Nej.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
FP svarar: Ja, vi vill höja taket i sjukförsäkringen till från dagens 7,5 basbelopp till 10 basbelopp. I kronor räknat innebär det ett höjt tak från 27 750 kronor i månaden till 37 000 kronor i månaden.
 


CENTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
C svarar: Nej. Det finns möjligheter för sjuka personer att få förlängd sjukskrivning bortom den uppsatta tidsgränsen. Ingen som är svårt sjuk ska tvingas till arbetsmarknaden. Vi vill dock inte att människor som faktiskt har arbetsförmåga fastnar i utanförskap. Regeringen har därför infört en bortre gräns i sjukförsäkringen och tydliga insatser för uppföljning och aktivitet.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
C svarar: Centerpartiet vill se över sjukförsäkringssystemet så att inte de svagaste människorna kommer i kläm. Centerpartiet anser också att metoderna för att bedöma hur mycket människor kan arbeta bör förändras. När någon ska få ersättning är det viktigt att ersättningen bedöms från medicinska grunder. Vi tycker också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan borde samarbeta mer än vad de gör idag.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
C svarar: Ersättningsnivåer och regler påverkar mängden och längden på sjukskrivningarna, det visar forskning och erfarenheter. För Centerpartiet är en höjning av sjukförsäkringen inte en prioriterad satsning, däremot vill Centerpartiet införa ett golv i sjukförsäkringen som är en minimiersättning. Ca 80 procent av lönen upp till ett högt satt tak anser Centerpartiet är en rimlig sjukförsäkring.
 


MILJÖPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
MP svarar: Ja, Miljöpartiet vill göra om tidsgränserna till avstämningspunkter som checkas av. Det ska följas upp huruvida rehabiliteringsinsats genomförts enligt plan samt om den haft avsedd effekt. Det ska dokumenteras om andra åtgärder behöver vidtas för att personen ifråga ska kunna komma i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
MP svarar: Miljöpartiet vill ha ett bedömningssystem som verkligen ser till och utgår ifrån individens förmåga och som inte låses vid 25, 50 eller 75 procent sjukskrivning. Har en person 60 procent arbetsförmåga ska den kunna vara sjukskriven 40 procent och inte som idag tvingas arbeta 75 procent och ha 25 procent sjukskrivning.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
MP svarar: Nej, vi vill införa ett golv i nivå med den lägsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen.
 

 
SOCIALDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
S svarar: Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till både rehabilitering och ekonomisk ersättning under den tid det tar. Det är orimligt att sjuka människor kastas ut ur sjukförsäkringen för att de uppnått en administrativ tidsgräns. Tidsgränser i sjukförsäkringen kan vara bra men de ska snarast garantera insatser och inte ensidigt rikta sig mot den som är sjuk.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
S svarar: Metoderna för att bedöma arbetsförmågan behöver ständigt utvecklas.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
S svarar: Ja. Taket i våra gemensamma försäkringar måste vara så högt att de allra flesta faktiskt får ut 80 procent av sin lön när man är sjuk. Taket i sjukförsäkringen sänktes efter valet 2006 vilket har inneburit att väldigt många inte får ut full ersättning. Det urholkar förtroendet för försäkringen och kan göra att människor känner sig tvingade att ta kompletterande privata försäkringar, och därmed betalar flera gånger för samma sak.
 


VÄNSTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
V svarar: Ja, tidsgränser ska inte användas för att sortera bort människor från sjukförsäkringen utan för att erbjuda den som är sjuk rehabilitering och stöd. Inom tre månader ska det upprättas en individuell rehabiliteringsplan. Efter sex månader ska det göras en fördjupad bedömning av möjligheterna att komma tillbaka till arbetet eller och vad som krävs för att genomföra det. Utförsäkring ska inte förekomma. Vi vill också införa sanktionsavgifter för de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar och underlättar för den anställde att återgå i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
V svarar: Ja, det bör finnas möjligheter att ta individuella hänsyn vid bedömning av arbetsförmåga.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
V svarar: Ja, alla ska känna en trygghet i att det är möjligt att klara sig ekonomiskt om man blir sjuk. I ett första steg ska taket höjas till 9 prisbasbelopp (399 000 kronor) och på sikt vill vi att 80 procent ska få ut 80 procent av sin förlorade inkomst vid sjukdom.
 


SVERIGEDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
SD svarar: Vi förespråkar i nuläget ingen förändring av tidsgränsen. Problemen med att en viss grupp människor hamnat mellan stolar genom att de bedömts som för friska för att sjukskrivas och för sjuka för att jobba vill vi åtgärda genom att på sikt slå samman arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukföräkringen?
SD svarar: Just nu pågår den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Samtliga riksdagspartier finns med i den och utredningen syftar till att se över trygghetssystemens funktionalitet, även sjukförsäkringen. Vi följer arbetet med intresse och avvaktar med skarpa ställningstaganden tills utredningen presenterat sina resultat.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
SD svarar: Vi avsatte i vårt senaste budgetförslag drygt 3 miljarder kronor för att höja ersättningarna inom sjukförsäkringen.

 

Kollega

Kollega frågade läsarna

Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:

  1. Arbetslöshet
  2. Ungdomsarbetslöshet
  3. Sjukförsäkringen
  4. Hållbart arbetsliv

Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.

Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. Här ställer vi frågor om sjukförsäkringen.

Kollega/Novus

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.