Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Partiernas svar om ungdomsarbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten är för hög. Det är alla riksdagspartierna överens om. Men hur vill de ta sig an problemet? Vi frågade Kollegas läsare vilka frågor som är de viktigaste inför valet i höst. Sedan ställde vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna. I del 4 handlar det om ungdomsarbetslösheten.
Publicerad 9 juni 2014, kl 15:14
Personers ben sticker fram bakom röstbås.
Något alla åtta riksdagspartierna är överens om är att ungdomsarbetslösheten är för hög. Här svarar de på hur de vill tackla det, om de hamnar i regeringsställning i höst. Foto: P Lundahl/TT

Alliansen har sänkt krogmomsen och arbetsgivaravgifterna, vilket oppositionen har kallat dyra insatser med liten effekt. Det har redan länge funnits olika lärlings-, praktik- och YA-jobb, för att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden, men arbetsgivarna har hittills inte varit särskilt intresserade. Nu talas om ännu mer rabatt för att anställa unga, med sänkta ingångslöner. Och här skiljer sig partiernas inställning ordentligt.

Vi frågade de åtta riksdagspartierna:

  1. Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
  2. Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer (praktik, lärlingstjänster, YA-jobb etc) som redan erbjuds?
  3. Vill ni se sänkta ingångslöner för unga?

Gå direkt till partiernas svar:
Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna



MODERATERNA


Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
M svarar:

  1. Ungdomar måste rustas redan i skolan. Därför har alliansregeringen bland annat infört lärlingsutbildning på gymnasiet och utökat antalet utbildningsplatser på högskolan med runt 20 000 platser sedan 2006.
  2. Alliansens satsning på YA-jobb. En reform som möjliggör att en ungdom kan lära sig jobbet på jobbet till avtalsenlig lön. En reform som beräknas leda till 30 000 nya jobb per år på sikt.
  3. Fortsatt sänkta trösklar för att anställa unga. Ungdomar under 26 år har idag en halverad arbetsgivaravgift. Den halverade krogmomsen är också en viktig reform som hjälpt många unga in på arbetsmarknaden.

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
M svarar: Systemen är nu på plats. Regeringen har avsatt medel för informationsinsatser och arbetar aktivt med att informera såväl kommuner och landsting som privata företag om möjligheten till exempelvis YA-jobb.

3. Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
M svarar:
Nej. I Sverige har vi en välfungerande arbetsmarknadsmodell som bygger på kollektivavtalsenliga löner. Det är en väl fungerande modell som tillåter parterna att komma överens om skäliga lönenivåer.
 


KRISTDEMOKRATERNA


Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
KD svarar:

  1. Sänkta arbetsgivaravgifter, i synnerhet i tjänstemarknaden har det visat sig effektivt att sänka priset på arbetskraften.
  2. Införa en lärlingsanställning som ny anställningsform. I ett första steg 18 månaders anställning upp till 23 års ålder, i nästa steg 36 månaders anställning upp till 30 år.
  3. Åtgärda bristerna i den yrkesorienterade utbildningen. Införa en tvåårig yrkesförberedande utbildning med ett frivilligt tredje år som kan läsas in i efterhand. Utbildningen behöver få ett utökat antal veckor med arbetsplatsförlagd utbildning som inte får ske på skolan.

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
KD svarar:
Genom att stödformerna är attraktiva utgör de en konkurrensfördel för arbetsgivarna. Det är sedan arbetsgivarnas bedömning om de vill utveckla sina företag genom att utnyttja stödformerna.

Vill ni se sänkta ingångslöner för unga?
KD svarar:
Lärlingsanställning skulle innebära en lägre ingångslön. Den sänkta lönen kompenserar för den unga personens lägre produktivitet, i anställningen ingår också ett utbildningsmoment som kompenserar för det sänkta löneläget.

 

FOLKPARTIET

Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
FP svarar:

  1. Hög kvalitet i utbildningen och aktiva insatser för att minska avhopp från gymnasiet. Det är viktigt att så många som möjligt avslutar sina studier. Vi tror inte på tvång. Istället vill vi att det ska finnas en stor valmöjlighet också för den som är skoltrött och snabbt vill få ett jobb. Här är den ökade kvaliteten i yrkesutbildningarna en viktig faktor liksom möjligheten att gå yrkesvux.
  2. Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden. Genom till exempel lärlingsutbildningar blir det lättare att få sitt första jobb. Även praktik, yrkesintroduktionsavtal och sänkt arbetsgivaravgift bidrar till att göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden.
  3. Ett näringslivsklimat som gör det enkelt och attraktivt att bedriva företag i Sverige. Inte minst måste det vara intressant för företag att anställa här, att våra utbildningar håller en hög kvalitet och att skatten på arbete inte är för hög.

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
FP svarar:
I nuläget handlar det framför allt om informationsspridning. Arbetsmarknadens parter har fått pengar för sitt informationsarbete, men även skolornas studievägledare och Arbetsförmedlingens handläggare måste hålla sig underrättade om vilka avtal som skrivs på så att de kan ge bra tips till unga och företagare.

Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
FP svarar:
Lönerna sätts av arbetsmarknadens parter vilket vi tycker är bra. Som politiker måste vi förlita oss på att de sätts på en nivå så att de inte utgör hinder för unga att komma in på arbetsmarknaden. Inom offentlig förvaltning, där vi är arbetsgivare, har vi varit pådrivande för speciella ungdomsavtal.
 


CENTERPARTIET


Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
C svarar:

  1. Tack vare Centern har så kallade YA-jobb, införts. Det är ett bra första steg in i arbete för ungdomar med kombinerad utbildning och handledning. Även lärlingssystemet reformeras för att öka kvaliteten och attraktiviteten, något Centerpartiet varit pådrivande för.
  2. Vi vill också fortsätta att sänka kostnaderna för att anställa unga och reformera arbetsförmedlingen så att en jobbpeng följer med den arbetssökande så att denna person själv kan välja arbetsförmedlare.
  3. Centerpartiet vill se en reformerad, mer rättvis arbetsrätt som inte sätter de svagaste på arbetsmarknaden i underläge. Turordningsreglerna bör baseras på kompetens och inte anställningsår. Vi vill se fler vägar till yrkeskompetens genom både teoretiska och praktiska yrkesutbildningar på gymnasie- och högskolenivå och med möjlighet till vidareutbildning.

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
C svarar:
Centerpartiet har drivit att totalt högst 30 miljoner kronor får under 2014 lämnas till parter på arbetsmarknaden för insatser för att främja kunskap om och användning av yrkesintroduktionsavtal. Därför vill Centerpartiet stödja parterna i deras ansträngningar att sprida kunskap om yrkesintroduktionsavtal och på det sättet främja användningen av dem.

Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
C svarar:
Centerpartiet vill att det ska bli möjligt med lägre ingångslöner. Det är naturligt att den som inte har någon arbetslivserfarenhet tjänar mindre än den som har jobbat i många år. Här behöver arbetsmarknadens parter, det vill säga fackföreningarna och arbetsgivarna som förhandlar om lönerna, börja ta ansvar även för personer som står utan jobb.
 


MILJÖPARTIET


Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
MP svarar:

  1. Utöka kommunernas ansvar för unga arbetslösa. Kommunerna ska ha aktivitetsansvar för unga arbetslösa upp till 25 år och ges resurser för det.
  2. Inrätta Startcentraler, en ”en dörr in”-verksamhet där unga arbetslösa kan få individuell hjälp från dag ett.
  3. Fler utbildningsplatser inom folkhögskolor, komvux och yrkeshögskola samt fler lärlingsplatser för unga som slutat gymnasiet men vill skaffa en yrkesutbildning som matchar arbetsmarknadens behov.

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
-

Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
MP svarar:
Miljöpartiet anser att sänkta ingångslöner för unga och försämrad anställningstrygghet är fel väg att gå. Även unga ska ha rätt till en trygg anställning och en lön som det går att leva på. Erfarenheter från länder som till exempel Storbritannien, där ungas löner är betydligt lägre, visar att det heller inte är verkningsfullt att sänka ungas löner.
 


SOCIALDEMOKRATERNA


Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
S svarar:

  1. Införa 90-dagarsgaranti för unga. Den som är ung och utan arbete ska få stöd direkt och inom 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb eller en utbildning som leder till jobb.
  2. Införa utbildningskontrakt för att få unga som saknar gymnasiekompetens att avsluta sin gymnasieutbildning.
  3. Införa yrkesintroduktionsjobb som ger unga nyanställda möjlighet att kombinera jobb med utbildning

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
S svarar:
Ett stöd om 12 000 kronor i månaden utgår för de företag som anställer en ung människa som varit arbetslös sex månader inom ramen för ett yrkesintroduktionsavtal. Vi höjer också ersättningen till arbetsgivare som erbjuder YA-jobb med 1 300 kronor i månaden för att kompensera för högre arbetsgivaravgift. Samt skapa en handledarutbildning.

Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
S svarar:
Nej, det är viktigt att konkurrera med kunskap – inte låga löner.
 


VÄNSTERPARTIET


Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
V svarar:

  1. En generell politik för fler jobb genom samhällsnyttiga investeringar.
  2. Satsa stort och brett på utbildning.
  3. Satsa på generationsväxling i arbetslivet genom utbildningsvikariat i välfärden, traineeplatser på myndigheter och på lärlingsanställningar.

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
V svarar:
Vi vill satsa på stöd till riktiga lärlingsanställningar där staten står för halva lönekostnaden för lärlingen.

Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
V svarar:
Nej. Det finns inget som tyder på att lägre ingångslöner leder till generella förbättringar av sysselsättningen. Väldigt många unga arbetar redan idag i branscher med orimligt låga löner.
 


SVERIGEDEMOKRATERNA


Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
SD svarar:

  1. Vi föreslår kraftiga resursförstärkningar till gymnasieskolan, högskolan, komvux och yrkesutbildningarna samt införandet av en ny form av lärlingsanställningar med slopad arbetsgivaravgift i syfte att komma tillrätta med matchningsproblematiken och göra fler unga anställningsbara.
  2. Vi vill reformera arbetskraftsinvandringen och göra den behovsprövad. Idag finns ca 430 000 arbetslösa som inte bara behöver konkurrera med varandra om jobben, utan även med regeringens generella och helt fria arbetskraftsinvandring.
  3. Vi vill skapa fler nya, ”riktiga” jobb. Detta genom kraftiga satsningar i offentlig sektor, förbättrade förutsättningarna att starta nya företag, förbättrat stöd till näringsverksamhet på landsbygden samt genom att öka företagens anställningsbenägenhet exempelvis genom slopat sjuklöneansvar för mindre företag samt genom att ta bort löneavgiften.

Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
SD svarar:
Genom att införa en ny form av lärlingsanställning som en särskild anställningsform med helt slopad arbetsgivaravgift tror vi att företagens incitament för att ta in lärlingar kan öka.

Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
SD svarar: Vi förespråkar inte sänkta ingångslöner för unga, då vi av principiella skäl vill undvika negativ särbehandling av vissa grupper på arbetsmarknaden.


Kollega

Kollega frågade läsarna

Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:

  1. Arbetslöshet
  2. Ungdomsarbetslöshet
  3. Sjukförsäkringen
  4. Hållbart arbetsliv

Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.

Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. I del tre fick de frågor om sjukförsäkringen, och här i del fyra handlar det om hur de vill tackla ungdomsarbetslösheten.

Kollega/Novus

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.