• Psykologer inom företagshälsovården upplever att de uppmanas göra beställningsjobb. Foto: Pressmaster/Colourbox

Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

Publicerad 8 april 2019, kl 14:11

Psykologer inom företagshälsan känner sig pressade att göra bedömningar som ska hjälpa arbetsgivare att säga upp anställda. En bild som bekräftas av Unionenmedlemmar. Känner du själv oro? Unionens förbundsjurist tipsar om vad du ska tänka på.

Det är arbetsgivarna som står för företagshälsovården. Ibland, som vid en sjukskrivning eller rehabilitering, kan en psykologutredning göras.

Nyligen larmade Kristina Taylor, ordförande i Sveriges Psykologförbunds etikråd, om att allt fler oroade psykologer inom företagshälsan nu hör av sig till etikrådet därför att de upplever att de uppmanas göra ett slags beställningsjobb med en ”tydlig, tveksam agenda”.

Mer konkret kan det handla om att de får i uppdrag att göra bedömningar som kan användas som bevis för en anställds oförmåga. Det för att enklare kunna säga upp en person, eller utsätta den för andra repressalier.

– Det är en jättetydlig ökning av psykologer som är bekymrade över att de får den här typen av uppdragsbeskrivningar eller önskemål från kunder eller sina egna chefer. Det hörde vi aldrig talas om tidigare, säger Kristina Taylor till Dagens Nyheter.

Enligt psykologernas yrkesetiska regler ska de i första hand värna om klienten i sitt arbete och därmed också se till att denne inte kan komma till skada till följd av deras uppgifter.

Samtidigt kan psykologerna, i och med att uppdraget kan komma från en egen chef eller en arbetsgivare, hamna i en problematisk situation.

– Många företag inom branschen mår ganska dåligt ekonomiskt och då vill det till att ha mod att tacka nej till vissa uppdrag, säger Stefan Blomberg, psykolog och forskare vid Linköpings universitet, till DN.

Enligt Silvia Prego, gruppchef på Unionens regionkontor i Stockholm, bekräftar en del medlemmar den bild som ges i artikeln.

– Några upplever att företagshälsovården inte har varit opartisk. Men viktigt att påpeka är att jag inte har tillgång till något statistiskt underlag som bekräftar eller dementerar uppgiften om att det här problemet har blivit allt större.

Hur ska man då se på de här uppgifterna? Kan man som anställd lita på företagshälsovården?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, betonar att förbundet generellt ser positivt på att anställda har företagshälsovård, vilket alla inte har.

Läs också: Kvinnor får mindre företagshälsovård

– Men om arbetsgivaren vill att det ska göras en utredning av arbetsförmågan är det viktigt att ta reda på vad den ska användas till, hur utredningen ska gå till och ge medlemmen stöd om det behövs. I dessa situationer är det bra att ha ett kritiskt förhållningssätt då syftet kan vara att kunna säga upp arbetstagaren. Det är viktigt att driva på att det blir en grundlig och seriös utredning, som även beaktar förhållandena på arbetsplatsen.

Elisabet Ohlsson har själv drivit ett mål i Arbetsdomstolen, AD, där en Unionenmedlem sades upp till följd av att denne enligt arbetsgivaren var arbetsoförmögen. Ett påstående som backades upp av en arbetsförmågeutredning från företagshälsovården. Sedan en granskning visat att en del av de viktiga belastningstest som ingick i utredningen var gamla gjorde mannen nya tester på sin vårdcentral. Att dessa, liksom en ny bedömning gjord av en specialistläkare, visade att medlemmen inte alls var arbetsoförmögen ledde till att Unionen vann målet och att mannen fick ekonomiskt skadestånd.

Du har alltid rätt att ha med dig ett fackligt ombud till företagshälsovården

– Det här var en av två ganska lika tvister vi hade i början av 2010-talet, där vi vann det ena målet men förlorade det andra. Om arbetsgivaren har gjort en noggrann utredning som visar att medlemmen saknar arbetsförmåga, har vi svårt att vinna ett sådant här mål, säger Elisabet Ohlsson.

Kan man säga nej om ens arbetsgivare vill att man ska göra en medicinsk undersökning?
– Normalt kan en arbetsgivare inte tvinga en anställd att göra en sådan. Men det finns också risker med att tacka nej. Om man inte genomgår en medicinsk undersökning eller behandling så kan det innebära att ens rehabilitering försämras. Vilket kan vara till ens nackdel ur ett arbetsrättsligt perspektiv.

– Det man alltid bör göra är att ställa frågor som vilken slags undersökning som ska göras, hur den kommer att gå till och vad man kommer att göra med undersökningen. Om man ändå känner sig osäker kan man vända sig till facket, och då i första hand ett arbetsmiljöombud eller ett regionalt arbetsmiljöombud, så att man tillsammans kan ta reda på mer i en dialog med arbetsgivaren. Du har alltid rätt att ha med dig någon, exempelvis ett fackligt ombud, vid kontakt med företagshälsovården. Utifrån vad som kommer fram i en utredning kan arbetsmiljöombudet föreslå olika anpassningar som kan underlätta för medlemmen.

Hur ska man agera om man blir uppsagd till följd av en arbetsförmågeutredning som man inte anser är korrekt?
– I den situationen kan förbundet påkalla en förhandling. Det är arbetsgivaren som ska styrka att medlemmen saknar arbetsförmåga och att den har fullgjort sina rehabiliteringsskyldigheter, till exempel genom att anpassa arbetsplatsen. Om arbetsgivaren åberopar skriftliga underlag, exempelvis en arbetsförmågebedömning som visar bristande arbetsförmåga, kan vi med stöd av mbl (medbestämmandelagen) begära att få del av det skriftliga underlaget. Det ställs långtgående skyldigheter på att arbetsgivaren har undersökt alla möjligheter till anpassning och omplacering, framhåller Elisabet Ohlsson.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    "En tragisk situation"

    De 250 anställda vid den konkursdrabbade klädkedjan JC, står ännu både utan aprillön och ersättning från den statliga lönegarantin. Även ett hundratal anställda på företaget Flexenclosure är i en liknande situation. Här är vad du ska tänka på om du inte får ut din lön.

  • Läs även...

    Konflikten på ABB löst

    I fredags löstes tvisten där facken på ABB krävt arbetsgivaren på en miljard kronor i skadestånd för brott mot mbl (medbestämmandelagen). Hur mycket det kostat bolaget är dock okänt eftersom uppgörelsen är sekretessbelagd.

  • Läs även...

    Ville inte ta i hand - får rätt i domstol

    Det var diskriminering att avbryta en anställningsintervju då en kvinna inte ville skaka hand med en manlig chef. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.

  • Läs även...

    Akut personalbrist hotar företagshälsan

    Snart kan det råda stor personalbrist i företagshälsovården. Inom fem år kommer sannolikt många företagsläkare saknas, då snittåldern i dag är 66 år och väldigt få nya utbildas. Unionen vill därför se krafttag från regeringen.

  • Läs även...

    Ny modell ska ge fler kompetensutveckling

    Även om de flesta vet hur viktigt det är med kompetensutveckling blir många utan. Med hjälp av en ny modell hoppas Unionen kunna råda bot på problemet.

  • Läs även...

    Vd döms för sexuella trakasserier på julfest

    Det var sexuella trakasserier när ett elbolags vd tafsade på den då 19-åriga Jenny på företagets julfest. Det konstaterar Arbetsdomstolen och kräver att bolaget ska betala 50 000 kronor i skadestånd.

  • Läs även...

    Många fördelar med arbete i det fria

    Varför sitta inne och uggla på ett dystert kontor när solen skiner och luften doftar av sommarens alla blommor. Jobbet? Inga problem. Det går att förlägga kontorsarbetet utomhus och vinsterna är många, menar forskare.

  • Läs även...

    Dålig kunskap om neurologisk sjukdom

    Arbetsgivare måste bli mer medvetna om hur neurologiska sjukdomar som MS, migrän och Alzheimer, påverkar anställda såväl som deras anhöriga. Det är budskapet i en ny rapport från The Economist Intelligence Unit, EIU.

  • Läs även...

    Kollegas mest lästa 2018

    Har du inte hängt med ordentligt under det senaste året? Kollega har samlat sina mest lästa nyheter, reportage och tips om arbetslivet från 2018.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.