Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Rekordår för återkrav från Försäkringskassan

Under pandemin har Försäkringskassans kontrollenhet haft bråda dagar. 2020 krävde man tillbaka en miljard mer i felaktiga utbetalningar än året innan. Främst gällde det bostadsbidrag och sjukpenning.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Under 2020 begärde Försäkringskassan in återkrav till en dubbelt så stor summa som ett vanligt år. Claudio Bresciani/TT

Till Försäkringskassan finns det möjlighet att lämna tips via telefon, brev och mejl, om man misstänker att någon som inte borde ha ersättning får det ändå. I år har 3 500 av de tipsen resulterat i utredningar.

– Det är väldigt varierande kvalitet på tipsen, från specifika redogörelser om folk som jobbar fast de har hel ersättning till anonyma grannar som tycker att man är ute och rör sig mycket fast man är sjukskriven, säger Thomas Nyström som är controller på Försäkringskassan.

Bostadsbidrag och sjukpenning vanligaste tipsen

De vanligaste fusken tipsarna vill varna om handlar om bostadsbidrag och sjukpenning, följt av sjukersättning och tillfällig föräldrapenning. Efter en utredning kan den som får ersättning felaktigt råka ut för en rad åtgärder: Att man får ett återkrav, att ersättningen minskar eller dras in eller – slutligen – en polisanmälan.

– Sammanlagt leder 23 procent av myndighetens utredningar till en polisanmälan. I år har vi hittills lämnat in 3 000 anmälningar till polisen. Och då handlar det om att man systematiskt lämnat felaktiga uppgifter och har intygat månad efter månad att man exempelvis är sjukskriven fast man jobbar.

Försäkringskassan har 200 kontrollutredare som tittar på så kallade impulser som kommer in i verksamheten. Förutom den anonyma tipsverksamheten finns stickkontroller, samarbete med andra myndigheter och handläggare som lägger märke till att något inte stämmer. Särskild rödflagg kan vara att en person begärt ersättning i många ärenden eller att man ansöker om en ovanligt stor summa.

Två miljarder i återkrav

Ett vanligt år brukar Försäkringskassan begära tillbaka en miljard i felaktiga utbetalningar och återkrav. 2020 var något av ett rekordår och där landade summan på det dubbla. I siffrorna ingår både faktiska utbetalningar och kommande utbetalningar som blivit stoppade.

– Än så länge är vi uppe i ungefär 1,3 miljarder kronor i återkrav och felaktiga utbetalningar så 2021 ser ut att landa i liknande siffror, säger Thomas Nyström.

I en del fall kan dock regelverket vara en gråzon. Personer som får ersättning och har fått friskvård på recept anmäls för att de plötsligt orkar mer än vad de beskrivit. Sedan finns det förstås de som tycker att ansökningarna om ersättning är svåra och fyller i fel oavsiktligt.

– Så kan det såklart vara. Vi gör alltid en bedömning i varje ärende, tittar på vilken ersättning och diagnos det gäller, om det finns substans i anklagelserna och om det över huvud taget går att utreda, säger Thomas Nyström.

– Men oavsett om man fyllt i fel uppgifter omedvetet handlar det om att värna socialförsäkringen så att de som ska ha ersättning får det och de som försöker utnyttja ett system för att få ersättning de egentligen inte har rätt till inte kan göra detta. Det sparar skattebetalarna väldigt mycket pengar.  

Läs mer:

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band 

Socialförsäkringen

  • Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
  • Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.
  • Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande. Sammanlagt betalas mer än 200 miljarder kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.