Hoppa till huvudinnehåll
Pension

"Risk med obligatorisk tjänstepension"

Tjänstepension är viktigt om man ska ha en dräglig ekonomi som pensionär. Eftersom många fortfarande saknar en sådan föreslås nu en obligatorisk tjänstepension. Parterna har dock ännu inte tagit ställning till om det vore en bra lösning.
Anita Täpp Publicerad 15 februari 2019, kl 11:56
Collectum
Är du medlem i Unionen och har tjänstpension får du hem kuvert från Collectum. Collectum

Många, däribland runt 70 procent av Unionens medlemmar, har tjänstepension tack vare att de omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Andra anställda får tjänstepension av sin arbetsgivare även utan kollektivavtal. Den som har en tjänstepension brukar uppskattningsvis få mellan 70 och 75 procent av sin slutlön i pension.

Men så finns det en stor grupp löntagare, runt en halv miljon i Sverige, som står helt utan tjänstepension och då endast kommer få cirka 55 procent av sin slutlön när de lämnar arbetslivet.

Därför föreslår nu den förre folkpartistiske riksdagsledamoten Bo Könberg, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, att politikerna ska besluta om en obligatorisk tjänstepension. Den skulle i så fall finansieras genom att de arbetsgivare som inte ger sina anställda någon sådan i stället ska betala en pensionsavgift på tre till fyra procent.

Vad tycker då parterna om förslaget?
– Det är inget vi har diskuterat och tagit ställning till ännu i alla fall, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen säger:

– Innan vi kan säga något om förslaget behöver vi veta mer om vad det innebär. Vi vill ju inte att staten ska lägga sig i våra kollektivavtalade tjänstepensioner, det är en fråga som parterna ska hantera. Och vårt ansvar som fackförbund, och något vi ständigt jobbar med, är att se till att medlemmarna får kollektivavtal och därigenom tjänstepensionen ITP.

Är förslaget ett hot mot den svenska modellen?
Det är klart att det finns risker med det. De kollektivavtalade tjänstepensionerna är ju ett viktigt inslag i kollektivavtalen och dom vill vi hantera som parter, eftersom vi ju företräder våra medlemmar i våra organisationer och har kompetensen på det området när vi förhandlar. Och i den delen vill vi inte ha in politikerna över huvud taget, säger Niklas Hjert.

– Men sedan är det så klart ändå så att man måste kunna diskutera frågan om hur vi ska hantera de individer som inte omfattas. Och då är det enklaste svaret givetvis att de anställda på de arbetsplatserna ser till att skapa ett tryck för att få till kollektivavtal. För då får man väldigt bra tjänstepensioner med hög kvalité och väldigt många andra fördelar tack vare de system som vi har byggt upp, där vi har pressat kostnaderna otroligt mycket. Så det är ju den bästa vägen att säkra en bra tjänstepension.

Men om det ändå inte går att få till ett kollektivavtal?
– Det gör det ju inte alltid. Men ibland kan det också bygga på okunskap, tror jag. Därför är det ändå bra att den här frågan kommer upp till diskussion. Så att alla blir medvetna om vilken stor betydelse tjänstepensionen har för den totala pensionen.

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar. 

Pension

Riskabelt att jobba och samtidigt ta ut pension

Sugen på att fortsätta jobba men samtidig ta ut din allmänna pension och placera den på börsen? Se upp! Det kan få oväntade negativa följder, varnar Pensionsmyndigheten.
Anita Täpp Publicerad 30 november 2022, kl 06:00
Man i senare delen av karriären sitter bredvid yngre man framför datorn.
Att fortsätta jobba och samtidigt ta ut sin allmänna pension, och investera den i aktier, kan innebära ekonomiska risker. Foto: Shutterstock

I slutet av arbetslivet kan finansiella rådgivare föreslå att du tar ut av din statliga allmänna pension och i stället placerar månadsutbetalningarna i exempelvis en kapitalförsäkring. Något som nu är möjligt från 62-års ålder, och från årsskiftet 63 år.

Ett argument kan vara att pengarna då kan växa mer än de annars skulle ha gjort. Ett annat är att din familj kan få de pengar som har hunnits betala in till kapitalförsäkringen om du dör.

Har du tur har kapitalförsäkringen, trots de vanligtvis höga avgifterna för det sparandet, en god värdeutveckling.

Och eftersom pengarna från en kapitalförsäkring normalt betalas ut i fem eller tio år kan det här vara en bra lösning för den som exempelvis vill ha råd att resa mycket under de första åren som pensionär.

Är en chansning 

För den som har en sjukdom och vet att den inte kommer att leva så länge till kan också ett tidigt uttag av den allmänna pensionen vara en bra lösning.

– Men då finns också andra lösningar än att placera pengarna i en ofta dyr kapitalförsäkring, säger Monika Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Det du behöver vara medveten om är att det är en chansning. Och det är inte alltid rådgivarna, som ofta får provision om du gör det här valet, tydligt berättar om nackdelarna.

En risk är att värdeutvecklingen på ditt sparkapital blir sämre än om du hade låtit pengarna vara kvar i det allmänna pensionssystemet.

Negativa skatteeffekter

Du bör också vara medveten om att det här upplägget har flera skatteeffekter som kan vara negativt.

En sådan möjlig effekt är att den månatliga utbetalningen av pensionen, (som exempelvis placeras i en kapitalförsäkring) tillsammans med din arbetsinkomst, kan göra att totalsumman hamnar över taket för den statliga inkomstskatten. Det betyder att du behöver skatta bort mycket mer av din allmänna pension än du hade behövt göra om du hade väntat med att ta ut den.

Du betalar dessutom mer i skatt på pension som tas ut före januari det år du ska fylla 67.

Hur mycket pengar du får in de här första fem eller tio åren påverkar exempelvis också dina möjligheter att få bostadstillägg.

En annan sak man bör vara medveten om är att i och med att man nallat av sin allmänna pension flera år i förväg, kommer m an att få en lägre månadsutbetalning under resten av livet än vad man annars skulle ha fått.

Viktigt göra ett medvetet val

Efter de första åren, när sparkapitalet i kapitalförsäkringen har betalats ut, kan man alltså få det mycket magrare än man hade förväntat sig, vilket också samtal till Pensionsmyndigheten har vittnat om.

– Vi får tyvärr samtal från personer som inte ens har förstått att deras allmänna pension har börjat betalats ut och gått till en kapitalförsäkring. De kan exempelvis kontakta oss vid 65 års ålder när de vill börja ta ut sin pension och får då veta att den redan har betalats ut och placerats i flera år. De har skrivit på något utan att förstå vad det innebär och inte heller upptäckt att de fått pengar från pensionsmyndigheten på sitt konto, pengar som sedan direkt har dragits till kapitalförsäkringen, säger Monica Zettervall.

Hon berättar att en del också har blivit chockade då de insett hur lite pension de kommer få efter de första fem eller tio åren.

 Det är alltså viktigt att man gör medvetna val när det gäller det här, säger Monica Zettervall.

Innan du skriver på . . .

. . . bör du få rådgivarens svar på följande frågor: 

  • Hur påverkas din pension på lång sikt, exempelvis vid 70 och 75 års ålder, när de placerade pengarna ha tagit slut?
  • Hur stor blir kostnaden för samtliga avgifter, som kapital-, års- och fondavgifter, för att förvalta pengarna?  
  • Hur kommer din framtida pension att påverkas vid en negativ utveckling på börsen?
  • Har du rätt att avbryta sparandet om du exempelvis vill göra det om ett år och kommer det i så fall att kosta dig något?