Annons
Annons
  • Foto: Johnér Bildbyrå

Så funkar flexpensionen

Publicerad 14 september 2015, kl 15:41

Tanken med flexpension är enligt Unionen att ge trötta tjänstemän en välbehövlig smygstart på pensionen – och därmed orken att jobba längre. Men arbetsgivarorganisationen Almega säger tvärt nej.

I takt med slimmade organisationer och ökade vinstkrav jobbar vi intensivare, dräneras på energi och känner oss alltmer slitna. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar dramatiskt.

Samtidigt höjs varnande röster om att vi måste jobba längre upp i åren för att få landets och den egna ekonomin att gå ihop – att pensionera sig vid 65 betraktas numera som en utopi av såväl politiker som framtidsforskare.

Lösningen på denna paradox heter för Unionens del flexpension – att anställda får lättare att gå ned i arbetstid när pensionsåldern närmar sig.

– Lever vi längre räcker pengarna till mindre pension, det är en enkel ekvation, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. 

– Våra medlemmar förstår att de kan jobba längre om de får möjlighet att trappa ned i slutet på arbetslivet.

 

Flexpensionens två delar

➣  Större möjlighet att gå ned till deltid från 60 eller 62 år (beroende på vilket avtalsområde man tillhör). 

➣  Motsvarande 0,5 procent av lönen läggs på den vanliga tjänstepensionslösningen (för medlemmar som jobbar inom teknikarbetsgivarna är avsättningen 0,6 procent).

Fotnot: Tjänstemän inom handeln kommer att omfattas av flex-pensionen först nästa år.

 

Redan 2013 ställde Unionen kravet på deltidspension och i dag har 38 av förbundets drygt 50 avtalsområden det som i dag kallas flexpension inskriven i sina kollektivavtal. Modellen innebär dels att alla får större avsättning till pension, dels att anställda i 60-årsåldern har större möjlighet än tidigare att kunna gå ned till deltid.

Arbetsgivaren har visserligen fortfarande rätt att neka dig att gå ned i tid, men kan inte längre göra det slentrianmässigt. Nu måste man pröva skälen för och emot för varje anställd och kunna visa att den hugade flexpensionären är så oumbärlig att en kortare arbetsvecka stör verksamheten. Unionen har dessutom rätt att ta del av skälen för ett nej och begära förhandling om förbundet inte köper arbetsgivarens argument.

I senaste avtalsrörelsen fick Unionen igenom att flertalet arbetsgivare avsätter motsvarande 0,5 procent av din lön som läggs ovanpå den vanliga tjänstepensionen. Oavsett när man väljer (eller tvingas av lag eller arbetsgivare) att lägga portföljen på hyllan finns det mer pengar avsatta. Ingen går alltså miste om påslaget.

– En viktig poäng med systemet är att alla får mer tjänstepension och att alla samtidigt får förstärkt möjlighet att gå ned i tid, säger Hans Norin, pensionsexpert på Unionen.

Fast inte riktigt alla. Arbetsgivarorgansationen Almega säger tvärt nej till flexpension eftersom man tvivlar på att modellen får en önskad effekt.

– Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss, vilket leder till färre kollektivavtal, säger Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen.

Martin Wästfelt ser inget fog för oron:

– De avsättningar som gjorts är en del av utrymmet för löneökningar, så det innebär egentligen ingen ökad kostnad för arbetsgivarna. Många arbetsgivare vill att deras medarbetare ska få en god pension och i och med att pengarna läggs i tjänstepensionspotten slipper arbetsgivaren ordna kompletterande – och mycket dyrare – pensionslösningar för sina anställda.

Varför säger Almega nej?

"Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. (...) Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltids­pension." Det säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega, här, i en intervjuduell med Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. 

 

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
  • Läs även...

    Debatt: Du är rättslös utan facket

    Om du inte är med i facket står du i princip rättslös när det krisar på jobbet. Väljer du att stämma företaget på egen hand kan notan bli hundratusentals kronor i rättegångskostnader vid en förlust, skriver unionenmedlemmen Staffan Marklund.

  • Läs även...

    Det vill medlemmarna att Unionen jobbar för

    Minskad arbetstid, online-kontrakt och att de som jobbar hemifrån blir fullt försäkrade. Det är några frågor som medlemmarna tycker att Unionen ska jobba för framöver.

  • Läs även...

    Spelföretaget Zoink fick avtal efter fem år

    Kollektivavtal är sällsynt i dataspelsbranschen. Ett undantag är Zoink i Göteborg som lyckats få avtal – efter fem års kamp. Den nybildade klubben hoppas nu att fler ska följa efter.