Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ska äldre orka jobba längre

Träning på arbetstid, kompetensutveckling och möjlighet att styra över sin arbetstid. Det är bara några av förslagen på vad arbetsgivare kan göra för att få seniora medarbetare att jobba längre, enligt en ny rapport.
Petra Rendik Publicerad 6 september 2019, kl 13:41
Colourbox
Träning på arbetsid är ett förslag för att medarbetare ska hålla längre. Colourbox

Att de flesta av oss som är mitt i yrkeslivet kommer att behöva jobba längre än till 65, det är ingen nyhet. Men frågan är hur vi ska orka och känna oss motiverade att göra det?

– Om man ska göra arbetslivet hållbart så kan man inte börja se över det när folk är 60 år, det här arbetet är någonting som måste pågå under hela livet, säger Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap, i en intervju i Arbetsvärlden.

Kerstin Nilsson har skrivit rapporten som är den femte i ordningen för den statliga utredningen, Delegationen för senior arbetskraft. I den slår hon fast att det finns en hel del som arbetsgivare kan göra för att medarbetare ska hålla längre. Ett sätt är att fokuserar på arbetsmiljön ur ett hälsoperspektiv.

För rapporten pekar på att hälsan går före plånboken. Mår man inte bra på jobbet, fysiskt eller psykiskt, då väljer många hellre att ha några goda år som frisk pensionär framför att jobba längre och få en bättre ekonomi på ålderns höst.

Enligt rapporten finns det flera faktorer som kan motivera anställda att gå i pension lite senare. Att kunna påverka sina arbetstider, som att jobba deltid, skulle få fler att orka jobba längre. En annan rekommendation är att arbetsgivare oftare borde anpassa arbetets innehåll efter människors förutsättningar. På många arbetsplatser gäller ”alla ska kunna göra allt”, vilket inte alltid är optimalt med stigande ålder då stresskänsligheten kan öka.

Motion är en annan viktig pusselbit i ett hållbart arbetsliv, därför kan fysisk träning på arbetstid ha positiva effekter för de allra flesta men kanske mest för de som har fysiskt tunga jobb.

Fler förslag:

  • Fysisk träning på arbetstid eller som en del av arbetstidsförkortningen.
  • Friare arbetstider för seniorer, som att kunna gå ner i arbetstid men behålla pensionsavsättningar eller arbeta deltid.
  • Göra det lättare för äldre att starta eget.
  • Anpassa arbetets innehåll efter individernas förutsättningar. Alla behöver kanske inte kunna göra allt, något som platta organisationsstrukturer förutsätter.
  • Kompetensutveckling även senare i livet och en syn på erfarenhet som en viktig produktionstillgång.
  • Motverka diskriminering. Förända attityder bland rekryterare och arbetsgivare så de inte ser äldre som mindre attraktiva att anställa.

Läs hela rapporten.

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först