Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så stöttar du en orolig kollega

De flesta anställda känner någon form av oro kring effekterna av coronaviruset. Men det finns saker vi kan göra för att stötta varandra. Både som kollega och chef.
Lina Björk Publicerad
Aleksandr/Colourbox
Många känner oro över coronasmittan. Aleksandr/Colourbox

Enligt en färsk Nouvusundersökning känner varannan person i Sverige oro kring coronavirusets spridning. Att känna ängslan är naturligt då kroppen på något sätt måste signalera fara inför ett hot. Men vi hanterar alla känslan på olika sätt och ibland kan den spilla över på både andra människor och på vårt arbete.

– Vi befinner oss i en turbulent tid och utvecklingen är oviss. Många har fått lägga om sina liv drastiskt bara de senaste veckorna. Det är naturligt att man oroar sig och vill diskutera det med andra. Man behöver ha förståelse för att den här oron finns. Samtidigt får den inte ta över livet och arbetet alldeles, säger psykologen Siri Helle.

Det finns dock sätt att hantera oron på, både för chef och kollegor. För arbetskamrater kan det handla om att visa medmänskligt stöd, lyssna om någon behöver det och visa lite extra tålamod när kollegan gör något för första gången, till exempel krånglar med tekniken på videomöten. Det är också viktigt att ha trevligt ihop och försöka prata om andra saker än covid-19. För chefen handlar det mycket om kommunikation.

– I stressiga och osäkra perioder är det extra viktigt med tydlighet. Hur ser läget ut, vilka åtgärder vidtas och vad gäller nu för medarbetarna? Eftersom läget förändras snabbt så krävs regelbundna uppdateringar. Man kan vara öppen med att man inte har alla svaren, men att det är så här vi förhåller oss nu. Fråga regelbundet vilka behov medarbetarna har, både av information och hjälpmedel.

Mycket av oron handlar också om att själv bli sjuk eller att smitta någon närstående som befinner sig i en riskgrupp. Det kan bidra till misstänksamhet och distanstagande, något som är förödande både för arbetsgruppen och produktiviteten.

– Det bästa sättet är som vanligt att inte prata om personer, utan att prata med dem. Misstänker du att någon är sjuk på jobbet, ta upp det så snart som möjligt. “Jag hörde att du nös. Är du okej?”. Genom att uttrycka omtanke kan det kännas mindre laddat att påtala saken. Om du av någon anledning inte vill eller vågar, be chefen göra det.

Vid hemmajobb är det så klart svårare att hålla koll på hur de anställda mår. Försök att som kollega eller chef ha regelbundna avstämningar både för att passa på att fråga hur läget är, men också se till att man jobbar med rätt saker. Dela med dig av funderingar och farhågor, då blir det lättare för andra att visa sig sårbara.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

– Att jobba hemifrån kan bli både ensamt och långtråkigt, alternativt väldigt stressande för den som har en krävande hemsituation. Erbjud en paus i form av ett telefonsamtal eller gemensam kaffepaus över videolänk.

Om du själv inte känner någon oro, men påverkas av att andra i arbetsgruppen spiller över sina farhågor på kollegorna stavas lösningen tålamod och fakta.

– Ibland kan det bli ett problem i arbetsgruppen att någon är väldigt orolig och trissar upp andra på ett sätt som inte blir hjälpsamt för någon. Då kan det vara bra att erbjuda en motvikt. Att exempelvis hänvisa till fakta och förklara varför du inte är så orolig själv. Även om den andra inte slutar oroa sig, så kan det vara lugnande för resten av gruppen, säger Siri Helle.

Så mildrar du coronaoron

Som kollega:

  • Visa förståelse för att andra kanske känner mer oro än du. 
  • Lyssna om någon behöver det och visa tålamod.
  • Försök att ha trevligt ihop och prata om andra saker än coronaviruset.
  • Om du är orolig för att en kollega kommer sjuk till jobbet, prata med hen och inte om hen.
  • Erbjud lite motviktsfakta till kollegan som är väldigt orolig.

Som chef:

  • Ha regelbundna avstämningar med medarbetarna för att kolla hur de mår och vilka behov som finns.
  • Var tydlig med vad som gäller just nu i form av åtgärder, men var ärlig om du inte har alla svar.
  • Lyssna och ge stöd åt de medarbetare som har behov av det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.