Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

Tänk dig noga för innan du baktalar chefen eller din arbetsgivare på tunnelbanan eller på Facebook – gnäll och skitsnack kan göra att du bryter mot lojalitetsplikten och att du blir av med jobbet.
Publicerad 7 mars 2017, kl 14:18
Man sitter i telefon på bussen.
Klarar du av dina jobbsamtal på väg till jobbet? Eller ventilerar du en stressig dag på bussen hem? Tänk på att skitsnack om din arbetsgivare kan vara brott mot lojalitetsplikten och kan leda till uppsägning. Foto: Syda Productions/Colourbox

– Det här är en levande fråga även om naiviteten kring sociala medier numera har minskat. I dag vet de flesta att det inte går att skriva vad som helst på öppna medier som Facebook och Twitter eftersom det kan få stor spridning. Det som skrivs är till skillnad från det som sägs också lättare att bevisa om det blir en tvist. I värsta fall kan det leda till att du betraktas som illojal mot din arbetsgivare och riskerar uppsägning, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Det gäller också att hålla tand för tunga när du pratar i mobilen i offentlig miljö. Enligt en brittisk undersökning, från mobilföretaget O2, lyssnar åtta av tio medresenärer på ditt mobilsamtal i kollektivtrafiken. Men inte nog med det. Cirka 40 procent av dessa tjuvlyssnare är beredda att avslöja detaljer om det du diskuterat på sin Facebook eller Twitter.

Vanligast är att medresenärer spetsar öronen vid jobbrelaterat skvaller, lönediskussioner eller när mobilprataren ror en viktig affärsuppgörelse i hamn. Och det här kan få förödande konsekvenser eftersom det innebär att du riskerar att bryta mot lojalitetsprincipen som gäller för privata företag.

En tumregel är att ju högre ställning du har i ett företag desto högre är kraven på din lojalitet.

– Lojalitetsplikten bygger på en ömsesidig princip. Å ena sidan är du som arbetstagare skyldig att sätta arbetsgivarens intressen främst. Då gäller det att inte avslöja affärshemligheter eller tala illa om verksamheten. Arbetsgivaren har å andra sidan skyldighet att rehabilitera anställda som varit sjuka och låta äldre personal få mindre betungande uppdrag, framhåller Martin Wästfelt.

Men var går egentligen gränsen mellan yttrandefrihet och den så kallade lojalitetsplikten? Vi lever väl i ett fritt land?

– Tanken med lojalitetsprincipen är att du i första hand ska ta upp eventuella missförhållanden direkt med arbetsgivaren och försöka påverka deras agerande. Kritiken ska inte torgföras på allmän plats, säger Martin Wästfelt.

För fem år sedan stämde Unionen callcenterföretaget Go Excellent i Piteå som sparkade två anställda efter en diskussion på Facebook. Bland annat citerades artisten Yngvie Malmsteens uttalande "Unleash the fucking fury", som sannolikt syftade till en flygresa där Malmsten gick bärsärkargång. Personer på företaget uppgav att de uppfattade Facebook-skriverierna som regelrätta hot, både mot dem själva, men även mot företaget.

Fallet ledde till förlikning och Go Excellent gick med på förlikning samt erbjöd de spakade 300 000 kr i sammanlagd ersättning.

Några liknande fall som lett till uppmärksamhet har därefter inte inträffat för Unionens medlemmar.

Martin Wästfelt menar generellt att det gäller att tänka efter innan du talar vitt och brett i telefon eller postar ett inlägg om din chef eller arbetsgivare.

– Lojalitetsprincipen gäller åt båda håll och så länge vi vill att arbetsgivarna ska ta itu med kränkande särbehandlingar, rehabilitering och ha en omfattande omplaceringsskyldighet behöver vi värna lojalitetsprincipen.

Gertrud Dahlberg

Lojalitetsplikt och yttrandefrihet

För anställda i privata företag gäller en lojalitetsplikt mot arbetsgivare. Bryter du mot den och på något vis skadar företaget eller dess varumärke, så bryter du mot anställningskontraktet, vilket kan vara grund för uppsägning.

Statligt anställda omfattas också av lojalitetsplikten mot sin arbetsgivare. Men eftersom arbetsgivaren är lika med staten och därmed allmänheten, så blir den grundlagsstadgade yttrandefriheten en del av anställningsförhållandet. Det minskar betydelsen av lojalitetsplikten.

SvD

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."