Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Semester: Det har du rätt till

Semestern närmar sig för de flesta av oss. Här är det viktigaste du behöver veta om semester: T.ex. vad som händer om du blir sjuk på semestern, skillnaden mellan semestertillägg och semesterersättning och hur du får ta ut semestern.
Oscar Broström Publicerad
Man badar i havet.
Semestern närmar sig. Här är allt, eller det mesta, du behöver veta om semester. Foto: Shutterstock

Om du gillar att vara ledig och samtidigt få betalt – det vill säga semester – är Sverige ett bra land att bo i.

Vi har inte lika frikostig semester som i Kuwait, som har minst 31 semesterdagar, men vi är långt bättre än länder som USA, som inte har någon lagstadgad semester.

Och det kan vara bra att ha koll på semesterlagen, samt vad just ert eventuella kollektivavtal stipulerar, för att varken du eller din arbetsgivare ska göra en miss som ger dig färre dagar eller mindre semesterersättning än vad du har rätt till.

Hur många semesterdagar har jag rätt till?

Enligt semesterlagen från 1978 har alla anställda i Sverige rätt till 25 dagar semester. Det finns dock många, som tack vare sina kollektivavtal, har fler dagar än så.

När har jag rätt att ta semester?

Lagen säger att du har rätt att ta ut dina semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. Vidare har du även rätt till sammanhängande semester. Under månaderna juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet.

Det finns undantag från detta i vissa kollektivavtal. Till exempel har den som jobbar på apotek rätt till tre veckors sammanhängande semester.

Det finns också arbetsplatser som har undantag från semester under sommarmånaderna, exempelvis för att verksamheten är säsongsbunden och kräver arbete under sommarmånaderna. I sådana fall ska det finnas avtalat. Du kan naturligtvis också komma överens med din arbetsgivare om att ta ut din semester tidigare.

Arbetsgivaren kan tvinga dig att ta semester och avbryta din semester

Arbetsgivaren har skyldigheten att planera semestern för sina anställda, men den har också bestämmanderätt över när – under sommarmånaderna – som din semester förläggs. Så även om du har önskemål har chefen sista ordet. Arbetsgivaren kan också tvinga dig att ta ut din semester.

Arbetsgivaren har också rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester. Du har då ingen rätt att neka detta. Vad sådana skäl är kan variera, och om en sådan situation uppstår bör du kontakta din fackklubb. Om du exempelvis måste ställa in en resa kan du ha rätt till ersättning för ekonomisk skada.

Semester när du är ny på jobbet

Även du som är ny på jobbet har rätt till semester. Däremot är det inte så att den som börjar nytt jobb i maj har 25 betalda semesterdagar att plocka ut. Du tjänar in dina semesterdagar över ett helår, från april till april. Många arbetsgivare erbjuder dock förskottssemester, så det är fullt möjligt att du ändå får betald semester under sommaren. En annan möjlighet är annars obetald ledighet.

Semestertillägg

När du som anställd tar ut semester får du semesterlön. Det är din ordinarie lön plus semestertillägg. Det är ett tillägg för det antal betalda semesterdagar du tar ut under den aktuella månaden.

Det finns olika modeller för att räkna ut hur högt semestertillägget ska vara. Ifall det finns kollektivavtal på din arbetsplats får du i första hand ett tillägg på 0,8 procent av din månadslön per dag.

Så här räknas det ut: Säg att du tjänar 30 000 kronor i månaden och tar ut 20 semesterdagar. Då får du 20 x 0,8 procent x 30 000 = 4 800 kronor i semestertillägg.

Utöver det kan du få 0,5 procent av de rörliga lönedelar som tjänats in under semesteråret. Rörliga lönedelar är till exempel ob-tillägg och provision.

Om det saknar kollektivavtal är det vanligt att arbetsgivaren tillämpar något som kallas sammalöneregeln. Det innebär att du får 0,43 procent av din månadslön per dag, men sedan så mycket som 12 procent av dina rörliga lönedelar. Det finns också en metod som kallas procentregeln. Den är något mer komplicerad, mer om den kan du läsa här.

Semesterersättning

Ifall du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut dina semesterdagar betalas de ut som semesterersättning. Det här känner nog de flesta som har haft ett sommarjobb till. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter avslutad anställning.

Sjuk på semestern

Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig. Vitsen med semester är att du ska kunna vila och återhämta dig, vilket ju inte är möjligt vid sjukdom. Ifall du sjukskriver dig behåller du semesterdagarna och kan nyttja dem vid ett senare tillfälle.

Detsamma gäller ifall ett barn blir sjukt och du behöver vabba.

Sparade semesterdagar

Det går att spara semesterdagar, men inte hur många som helst. Semesterlagen ger dig 25 semesterdagar per år. Av dessa ska fyra veckor förläggas sammanhängande under sommaren, vilket alltså innebär att du endast kan spara fem semesterdagar till nästa år.

Ifall du har mer än 25 semesterdagar per år kan du komma överens med din arbetsgivare om att spara fler än fem dagar.

Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem. Här kan ni komma överens om att dagarna ska betalas ut som semesterersättning, alternativt komma överens om att spara dem ytterligare ett år.

Du måste ha tagit ut dina ordinarie semesterdagar innan du tar ut sparade dagar.

Tillgänglig på semestern?

Du har ingen skyldighet att vara tillgänglig på mobil eller mejl under semestern.

Pengar i stället för ledighet?

Du kan inte byta bort ledighet mot pengar, just eftersom hela tanken med semestern är att du ska återhämta dig.

Källor: Semesterlagen, Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Så behåller du semesterkänslan

Semestern pös förbi som ett jehu, men känner du dig verkligen utvilad och redo att ta dig an hösten? Här är några förnumstiga råd om hur du behåller sinnesron efter ledigheten.
Johanna Rovira Publicerad 14 augusti 2025, kl 06:02
Kvinna som jobbar med cyklop och handuk
Behåll semesterkänslan för att härda ut i höst. Foto: Colourbox
  1. Förberedelser: Innan du gått på semestern har du förhoppningsvis lagt passerkort, jobbmobil, diverse lösenord och eventuell att-göralista i en låda som du stuvat in bakom resväskorna under sängen. Försäkra dig om att du kommer ihåg var lådan finns, men rota inte fram den förrän i allra sista minuten. 

     

  2. Kortvecka:  Att jobba är att dö en smula, men ett bra knep för att hejda det trauma som lätt kan uppstå av att alltför abrupt slängas in i jobbrutiner, är att inleda arbetshösten senare i veckan, gärna på en torsdag eller fredag.  Med bara två dagar till helgen kommer jobbångesten inte att bli lika påtaglig och det känns lättare att härda ut. 

     

  3. Klädsel: Om du inte längtat vansinnigt efter strypsnara eller högklackat, kan du behålla semesterkänslan en smula om du fortsätter tillvaron i foppatofflor och shorts. Eftersom chefen och de flesta kollegorna fortfarande har semester finns det ingen anledning att göra sig till i onödan. Tids nog får du känna dig obekväm. 

     

  4. Undvik morgonstress: Rimligtvis borde en mässingsorkester välkomna dig i entrén på din första arbetsdag, eller åtminstone en liten blomsteruppsättning vänta på ditt skrivbord. Men i brist på bevis på arbetsgivarens uppskattning av din återkomst, kan du gott unna dig lite sovmorgon.

     

  5. Förmiddagssysslor: Ägna förmiddagen åt att sätta på kaffe och jämföra semesterminnen med de kollegor som eventuellt är tillbaka. Möjligtvis kan du kasta ett öga på mejlskörden, men eftersom du lämnade ett utomordentligt tydligt besked att du inte tänker svara på några mejl som du fått under ledigheten, kan du med gott samvete radera samtliga. 

     

  6. Lunch: Varför vänta på lunchruschen? Ta dig en välförtjänt tidig men lång lunch på första bästa uteservering och teleportera dig i tanken till sydligare breddgrader där en siesta på maten är en naturlig och nödvändig del av lunchen. Att vila är också att jobba. 

     

  7. Eftermiddagssysslor: Efter siestan kan du plocka fram den där att-göra-listan som du uppmanades att skriva före semester. Välj några sysslor som är lätt avrivna och helst lustfyllda och som kan ge dig tillfredsställelse att bocka av från listan. 

     

  8. Reflektion: Innan du går hem för dagen, förslagsvis i god tid för att ta ett eftermiddagsdopp i någon närbelägen sjö, så klappa dig själv på axeln om du har insett att en mjuk övergång från ledigheten gör att man orkar med jobbet bättre under arbetsåret. Arbetsnarkomani leder bara till utsjasning och ofta förtidig död.  Se till att alltid få in lite luft i systemet, exempelvis att boka in en eftermiddag i veckan eller två till egen tid.

     

  9. Brasklapp: Gränsen mellan att vara semestersmart och bara odrägligt lat är delikat. Om ditt maskande blir alltför ihärdigt kan det bli kännbart för eventuella kollegor som tvingas utföra dina sysslor. En smula solidaritet är alltid klädsamt.