Arbetslivet förändras och vi med det. Från att ha varit aktiva arbetare i ett produktionssamhälle har vi blivit sittande tjänstemän i stora kontorslandskap. Vad gör det med kroppen? Ur hälsosynpunkt behöver människan röra på sig regelbundet under sin vakna tid, det är det vi är byggda för.
När Kollega frågade sina läsare hur många timmar de sitter stilla under en arbetsdag uppgav 70 procent att de inte lämnar kontorsstolen på halva dagen eller mer. Av dem sitter 35 procent upp till sex timmar och många reser sig inte alls.
- Fysisk inaktivitet har klassats som en av de största riskfaktorerna för att drabbas av våra välfärdssjukdomar. Vi sitter oss bokstavligt till döds, säger Mari Lundberg, som är ledamot i fackförbundet Fysioterapeuterna.
Under senare delen av 2000-talet har man studerat vad ökat stillasittande gör med hälsan, inte bara bristen på fysisk aktivitet. Bland annat har man upptäckt att det inte hjälper att kompensera inaktiviteten med träning utanför jobbet. Förutom ökad risk för sjukdomar, bidrar sittandet även till problem på kortare sikt. I Kollegas undersökning uppgav mer än hälften av de tillfrågade att de har problem med nacke och rygg.
- Belastas inte kroppen blir den skör. Vi har kommit långt ifrån det som är basalt för oss människor. Sedan blir vi förvånade när vår kropp inte fungerar.
För att bryta stillasittandet krävs inte så mycket. Det kan räcka med små förändringar: Att inte ha alla sina prylar inom räckhåll, att gå in till kollegan och ta ett snack istället för att skicka ett mejl, eller att ställa sig upp varje gång du får ett telefonsamtal.
- Oftast handlar det om att börja tänka i nya banor. Mycket är rotat i organisationer, som att sitta ner på möten. Men det finns ingenting som säger att man inte skulle kunna ta en promenad och prata samtidigt. Det är välgörande för både kropp och knopp, säger Mari Lundberg.
Kollega undersöker
Vi lät Novus fråga nästan 1000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare hur länge de sitter still under sin arbetsdag.
70 procent svarade att de sitter still halva dagen eller mer.
18 procent svarade att de sitter stilla 2-4 timmar/dag.
11 procent svarade att de sitter still 0-2 timmar/dag.
Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
