Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skulle ta över familjeföretag - blev uppsagd

Sonen skulle ta över företaget vid årsskiftet. I stället sades anställningen upp efter ett bråk. Nu stämmer Unionen familjeföretaget på sammanlagt 400 000 kronor för bland annat utebliven uppsägningslön och semesterersättning.
Lina Björk Publicerad
Aleksandr/Colourbox.com
I stället för att sonen tog över familjeföretaget sades han upp efter en fejd om vad företaget var värt. Aleksandr/Colourbox.com

”Mina arbetskamrater ska kännas som bröder, systrar och föräldrar, vi är ett familjeföretag.”

Så står det på smidesföretagets hemsida. Men kollegorna på arbetsplatsen kändes inte bara som en familj. Hälften var släkt med varandra och det släktskapet skulle orsaka en konflikt som nu avslutas i en stämningsansökan.  

Sonen hade varit anställd i bolaget, som ägdes och grundades av pappan, sedan 2002. Han arbetade de senaste åren som arbetsledare, ofta långa dagar och sena kvällar. Men eftersom det fanns planer på att han så småningom skulle ta över firman hade han ingenting emot att lägga extra tid på arbetet. Vid årsskiftet började diskussionerna om försäljningen på allvar, men pappan och sonen hade ett bekymmer: priset.

Relationen i familjen blev frostig och någon försäljning blev inte av. Konflikten eskalerade under en hektisk period på jobbet, där pappan till slut ställde sig mitt framför sonen och bad honom att ”slå honom på käften”. Händelsen, i kombination med flera månaders intensivt arbete utlöste en akut stressreaktion hos medlemmen som sjukskrevs för utmattningssymtom.

Under sjukskrivningen fick han besked om att familjeföretaget hade hävt hans anställningsavtal. Dessutom hävdade bolaget att sonen hade saker som skulle betalas till jobbet och gav honom därför ingen slutlön eller semesterersättning.

Eftersom medlemmen är son till sin arbetsgivare kan hans anställning inte omfattas av lagen om anställningsskydd, las. Enligt arbetsrättsliga principer får anställningsavtal hävas vid ett västenligt avtalsbrott från den anställdes sida, till exempel om en anställd grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Eftersom sonen har skött sina arbetsuppgifter prickfritt och bolaget inte heller har hävdat att han gjort något avtalsbrott, så anser Unionen att medlemmen har rätt till ekonomiskt skadestånd i form av en skälig uppsägningslön.

Läs mer: Släkten har förtur till jobben

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten