Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Smittbärarpenning: Slopat krav på läkarintyg

Försäkringskassan slopar kravet på läkarintyg för smittbärarpenning vid corona. Men en läkare måste fortfarande fatta beslutet om att du inte får jobba.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson / TT, AP Photo
Fram till den sista april behöver du inget läkarintyg för att få smittbärarpenning om du eller någon du bor med har corona. Christine Olsson / TT, AP Photo

Om du kan men inte får jobba på grund av risken att du smittar någon med corona kan du få smittbärarpenning. Det gäller till exempel om du vet att du har corona eller om du bor ihop med någon som har det. Förutsättningen är att du inte kan jobba hemifrån.

För att få smittbärarpenning har Försäkringskassan hittills krävt ett läkarintyg. Det kravet slopas nu tillfälligt mellan den 6 februari och 30 april i år. Syftet är att avlasta den hårt pressade sjukvården. Försäkringskassan kräver fortfarande att en läkare har fattat beslutet att du inte kan jobba, men det räcker att du intygar ”på heder och samvete” att det finns ett sådant beslut.

Läs mer Corona: Många anmälningar från Systembolaget

Det går att få smittbärarpenning även för andra allmänfarliga sjukdomar, som salmonella och tuberkulos. Men för andra sjukdomar gäller fortfarande krav på läkarintyg.

Antalet personer som får smittbärarpenning har ökat explosionsartat sedan starten av coronapandemin. Under 2019 fick 275 personer den ersättningen. Förra året fick 13 272 personer smittbärarpenning.

Läs mer Coronatester: Företag snabbtestar personal

Kostnaden 2019 var drygt 3,4 miljoner kronor. Förra året betalade Försäkringskassan ut över 75 miljoner kronor i smittbärarpenning.

Då har du rätt till ersättning

  • En läkare har beslutat att du inte får jobba på grund av att du är smittad eller misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
  • Du ska till läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom.
  • Du har en smitta, sjukdom eller sår som gör att du inte ska hantera livsmedel.

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta andra. Smittbärarpenningen är knappt 80 procent av din lön, men taket är 810 kronor per dag. Mellan den 6 februari och den 30 april kräver Försäkringskassan inget läkarintyg för smittbärarpenning på grund av corona.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.