Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Coronatester: Företag snabbtestar personal

Flera företag snabbtestar sin personal för att upptäcka coronasmitta. På Thermia testades 160 anställda efter julen för att minska risken för smitta i produktionen. Men testerna är dyra och bör göras regelbundet.
David Österberg Publicerad
Johan Nilsson / TT
Snabbtest av corona är något mindre tillförlitligt än PCR-test, men har fördelen att de ger svar på mindre än 30 minuter. Johan Nilsson / TT

Många begränsade sina sociala kontakter under jul- och nyårsfirandet. Men ledigheten innebar ändå att fler umgicks med vänner och släktingar som de annars inte hade träffat. Därför bestämde ledningen för Thermia, som producerar och utvecklar värmepumpar i Arvika, att all personal som jobbar i eller nära produktionen skulle snabbtestas för corona innan de fick börja jobba igen. Testerna utfördes av företagshälsovården Previa.

Läs mer: Corona det här gäller på jobbet

– Det var väldigt lyckat. Varje person fick en tid och gjorde ett drive-by-test. Totalt var åtta sjuksköterskor från Previa på plats och arbetade i fyra team. De gjorde verkligen ett jättebra jobb, säger Peter Särnblad, HR-chef på Thermia.

Ett snabbtest är något mindre tillförlitligt än det PCR-test som används för att testa personer med symptom på corona. Fördelen är att det ger svar på mindre än 30 minuter. Personalen kunde därför vänta på parkeringen tills resultatet var klart.


Om smittan håller i sig över sommaren överväger Thermia att testa personalen ytterligare en gång efter semestern, enligt Peter Särnblad, HR-chef. Foto: Thermia

Läs mer: Så påverkar corona din semester

– Det var främst produktionspersonal som testades, men även en del konsulter och tjänstemän som jobbar nära produktionen, exempelvis produktionsledare och produktionstekniker. Totalt testades 160 personer och samtliga prov var negativa. Om någon hade fått ett positivt test hade vi rutiner för hur vi skulle handskas med det. Den personen hade fått åka direkt hem i egen bil och sedan haft kontakt med Previas läkare via telefon och gjort ett kompletterande PCR-test, säger Peter Särnblad.

Var det frivilligt att testa sig?
– Nej. Vi diskuterade med fackförbunden och kom fram till att den som vägrade att testa sig fick ta ut kompledigt, tjänstledigt eller semester den 7 och 8 januari. Men det var det ingen som gjorde. Testet var väldigt uppskattat bland personalen även om några tyckte att det var obehagligt att topsen sticks långt in i näsan.

Dyrt med snabbtester

Hur mycket ett snabbtest kostar varierar, men priset hamnar runt tusenlappen. Thermia betalade totalt 150 000 kronor. 

– Vår bedömning är att det var värt det. Får vi in smittan i produktionen blir det ännu dyrare. Vi jobbar hårt för att undvika det. Alla måste bära visir eller munskydd och det gäller även i matsalen. Vi har delat upp rasterna och sett till så att det är glesare mellan stolarna i matsalen. En gång i månaden går vi en coronaskyddsrond där vi bland annat kontrollerar att det finns handsprit, att det inte är för många stolar i konferensrummen och att det finns munskydd och visir.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Urban Svensson är medicinskt ledningsansvarig läkare på Previa. Han säger att de har genomfört ett tusental snabbtester på företag runt om i Sverige och att efterfrågan ökar.

– Den typiska arbetsplatsen är en större industri eller byggverksamhet, men det förekommer också på tjänstemannasidan, exempelvis inför ett möte som måste genomföras fysiskt. Även tv-produktioner har använt sig av snabbtester, säger han.

Urban Svensson betonar dock att testet enbart ska användas i kombination med andra åtgärder för att minska risken för smittspridning på en arbetsplats.

– Det handlar till exempel om att de anställda ska ha möjlighet att hålla avstånd, kunna ha god handhygien och så vidare. Och bara symptomfria testas, alla andra ska ju vara hemma.

Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab

Han tycker också att testerna bör göras regelbundet på arbetsplatsen för att ge verklig nytta.

– I likhet med andra test säger det bara något om här och nu. Ska man ha någon verklig nytta av det ska man genomföra testet ett par gånger i veckan. Men även ett test på en arbetsplats minskar ju smittspridningen.

Läs mer: "Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält