Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Sociala krav vid upphandling faller mellan stolarna

Otydlighet i ansvarsfördelning och brist på systematik präglar landstingens IT-upphandlingar avseende sociala krav. Det saknas också kunskap om hur man ställer sociala krav. Det visar en rapport från TCO Development.
Gabriella Westberg Publicerad 22 september 2015, kl 12:47
Grupp av människor tar selfies med mobiltelefoner.
Faktorer som hög energiåtgång och kemiska substanser i kombination med kort livslängd gör att sociala krav prioriterats vid landstingens upphandlingar av IT-produkter som mobiler, laptops och bildskärmar. Ändå faller ansvaret för att kontrollera att kraven efterlevs ofta mellan stolarna, visar TCO Developments undersökning. Foto: Bullit Marquez/TT

Landstingen är jättestora upphandlare av IT. Sammanlagt lägger de 21 landstingen runt 120 miljarder kronor per år i olika upphandlingar - däribland IT – vilket motsvarar cirka 12 000 kronor per person och år, av skattepengar.

Mobiltelefoner, laptops och bildskärmar kräver hög energiåtgång vid tillverkning, har kort livslängd och innebär ofta hälsovådliga kemiska utsläpp vid både tillverkning och sluthantering. Det är faktorer som har bidragit till att landstingen pekat ut just den produktgruppen som prioriterad vad gäller sociala krav vid upphandling.   

Sociala krav kan vara att kräva kollektivavtalsliknande villkor för tillverkarna, att man följer ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention, mot barnarbete.

Nyligen visade regeringens utredare Niklas Bruun att dåliga arbetsförhållanden förekommer allt för ofta på företag som vunnit upphandlingar och att anställda ibland inte ens fått minimilön. Utredaren föreslår att upphandlande myndigheter ska kunna ange villkor för lön, semester och arbetstid i kontraktet liksom krav på exempelvis försäkringar i nivå med kollektivavtalens. 

Men TCO Developments undersökning av landstingens upphandlingar visar att även om det ställs sociala krav saknas det metoder och systematik för att kontrollera att kraven följs, samt att det i många fall är oklart vem som har ansvar för frågan. I de fall där det uppmärksammats att de sociala kraven inte följs är det också ytterligt ovanligt att ett samarbete avbryts.

21 landsting fick svara på TCO Developments enkät, elva valde att delta i undersökningen, däribland de tre storstadsregionerna som också är de största inköparna av IT.

Sex av elva landsting svarade att det finns ett politiskt beslut att sociala krav ska ställas vid upphandling av IT. Endast ett av elva landsting har gjort kompletterande stickprovskontroller för att säkra att leverantörer uppfyller uppsatta sociala hållbarhetskrav under kontraktets hela livslängd.

”Svenska skattemedel kan då bidra till oacceptabla arbetsvillkor för dem som tillverkar IT-produkter, trots goda intentioner”, heter det i rapporten.

Ett av problemen är att kunskapen om hur man ställer sociala krav i upphandling är begränsad, det saknas både forskning och metodutveckling, skriver TCO Development och föreslår att landstingen inleder samarbeten med högskola och universitet, med industrin och med andra aktörer som tredjepartscertifieringar.

TCO Development rekommenderar

  • Samarbeta med industrin, högskola och universitet för att utveckla metodik
  • Förtydliga ansvaret för att sociala krav följs
  • Avsätt resurser för uppföljning
  • Samarbeta med oberoende tredjepartscertifieringar.
Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.

Anställningsvillkor

Lön eller förmån – så ska du tänka

Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
David Österberg Publicerad 27 oktober 2022, kl 07:14
Sedlar i hand och man i solstol som blickar ut över landskap.
Tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

För- och nackdelar med förmåner

+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.

+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.

– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.

– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.

Exempel på skattepliktiga förmåner

  • Företagsbil som används privat.
  • Hushållstjänst.
  • Måltid.
  • Resa utanför tjänsten.
  • Semesterbostad.

Exempel på skattefria förmåner

  • Mobiltelefon.
  • Friskvårdbidrag.
  • Julklapp.
  • Enklare förtäring, exempelvis frukt.
  • Gym på jobbet.

Källor: Unionen, Skatteverket, Benify