Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Drömjobbet - en trygg anställning

Att få vara sin egen chef, eller åtminstone andras chef, det är själva drömjobbet för många. Samtidigt växer drömmen om en trygg anställning. Det visar Manpower Groups årliga undersökning om trender inom arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad 4 maj 2015, kl 15:16
Colourbox
Colourbox

Många vill bli chefer. På frågan om vilket yrke som skulle innebära drömjobbet svarar de allra flesta, av drygt 4 000 tillfrågade, vd. Men det är framför allt männen som vill bli vd, för kvinnorna i undersökningen hamnar vd först på tredje plats bland drömjobben.

För dem är det en annan chefsposition som toppar – vilket reflekterar verkligheten, eftersom det är den chefsposition där det i dag finns flest kvinnor – personalchef.

- Flera rapporter de senaste åren har visat att intresset för chefsjobb minskar. Trots det hamnar nu fyra olika chefsjobb bland de tio främsta av svenskarnas drömjobb, konstaterar Lars Forseth, vd för Manpower Group, i en kommentar.

Utöver vd och personalchef återfinns också IT-chef, ekonomichef, produktionschef och projektledare på tio i topp för både män och kvinnor. Chefspositionerna har hamnat högt på listan tidigare också, även om det tillkommit fler chefsroller på årets lista. 

De drygt 4 000 personer som deltar i undersökningen har alla haft sin profil registrerad hos bemannings- och rekryteringsföretaget Manpower, vilket också kan ger mer "karriärsintresserade" svar än vid ett helt slumpvis befolkningsurval.

Trygg anställning 

Mer överraskande är att administratörsjobben hamnar på delad förstaplats för kvinnorna i undersökningen.  Det är helt nytt för årets undersökning, samtidigt som mer äventyrliga jobb som musiker, författare, fotograf och pilot hamnat längre ner på listan än tidigare år.

För närvarande är det trygghet som lockar mest, vilket också flera andra studier visat på. Även om det kan vara en falsk trygghet - just administratörsuppgifter är sådana som automatiseringen redan till stor del tagit över. 

Den största nackdelen med drömjobbet, enligt de 4 428 personer som tillfrågats, uppges just vara att det är svårt att få en trygg anställning. En annan nackdel är låga löner och små möjligheter att påverka samhället.

Att vara sin egen chef

På frågan om hur ens nuvarande jobb förhåller sig till drömjobbet svarar en av fyra egenföretagare att de faktiskt redan har sitt drömjobb. Bland anställda är det lite mindre, en av tio, som lyckats få ägna dagarna åt drömjobbet, enligt undersökningen.

Det som gör jobbet till en dröm är att det är spännande och personligt utvecklande. Det menar nästan hälften av de som svarat att de har sina drömjobb redan.  

För sent att börja om

Två av tre tillfrågade tror att de kommer att nå sitt drömjobb, och tre av fyra anser att det är viktigt för dem att nå dit. Särskilt är det unga människor som svarar att de sätter stor vikt vid att nå sina drömjobb.

De tre största hindren för att nå drömjobbet är brist på rätt kontakter, fel utbildning och att det känns som för sent att börja om, enligt rapporten.

Drömjobb tio i topp

  1. Kvinnor: Personalchef
    Män: Vd
  2. Kvinnor: Ekonom
    Män: Ingenjör
  3. Kvinnor: Vd
    Män: Projektledare
  4. Kvinnor: Projektledare
    Män: Försäljningschef
  5. Kvinnor: Författare
    Män: Personalchef
  6. Kvinnor: Lärare
    Män: Säljare
  7. Kvinnor: Ekonomichef
    Män: IT-chef
  8. Kvinnor: Marknadsförare
    Män: Produktionschef
  9. Kvinnor: Djurskötare
    Män: Äventyrare
  10. Kvinnor: Receptionist
    Män: Musiker

 

4 428 personer deltog i undersökningen, som gjordes av trendspaningsbyrån Kairos Future och bemanningsföretaget Manpower Group.

Cirka 2 437 av de svarande var anställda, 1 345 arbetssökande, 249 egenföretagare och 382 studerande. Alla har de vid något tillfälle haft sin profil registrerad hos Manpower.se. Läs hela rapporten här. 

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4

 

Söka jobb

Experter sågar håranalys vid drogtest på jobbet

För att få jobb på Vattenfall måste du avstå hundra hårstrån till drogtest. Metoden är ifrågasatt eftersom andras droganvändning kan upptäckas i ditt hår.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2023, kl 06:06
Till vänster en kvinna som klipper sitt eget hår. Till höger en person som tar kokain.
Allt fler svenska företag drogtestar sina anställda. Bland annat genom håranalys. Men experter menar att metoden är osäker och att andras droganvändande kan hittas - i ditt hår. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt fler arbetsgivare drogtestar sina anställda. Företagshälsan Avonova konstaterade att antalet slumpmässiga drogtester var 50 procent fler 2022 än året dessförinnan. Testerna görs inte bara på säkerhetsklassad personal – på till exempel Vattenfall testas samtliga redan innan de kommer i fråga för jobbet.

Fredrik Sparring. Foto: Sarah Saverstam.

Som ett led i rekryteringen på Vattenfall måste varje sökande innan de får jobbet, besöka företagshälsovården för att lämna ifrån sig en tuss hår. I runda slängar runt hundra hårstrån kapade nära skalpen. Är man skallig eller har rakat huvudet hämtas håren från andra delar av kroppen, förklarar Fredrik Sparring, på Avonova. Han är så kallad MRO-läkare (Medical review officer)  utbildad och certifierad för att undersöka och bedöma resultaten av drogtester.

–  Det är ett vanligt bekymmer för män i viss ålder. Då får man leta kroppshår på andra lokaler – bröst, armhåla, skägg, förtydligar han, och tillägger att håranalys inte ingår i Avonovas tjänsteutbud, säger Fredrik Sparring

Det finns nackdelar med denna metod för att undersöka drogbruk, menar Fredrik Sparring. Det funkar exempelvis inte så bra om man blekt, färgat eller permanentat håret.

– Om man tvättar håret väldigt ofta eller simtränar kan det också påverka så att droger inte upptäcks i analysen.

Droger i omgivningen sätter sig i håret

Olof Beck. Foto: Pax Engström Nyström.

Men metoden kan ge felaktiga positiva utslag också. Om man vistats i miljöer där andra tagit droger kan drogerna penetrera hårstråna. Den amerikanska federala polisen, FBI, upphörde under 2000-talet att använda hårstråanalys för kokain som bevismaterial, enligt Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi.

– Man kan ifrågasätta håranalys som företeelse eftersom spåren av drogen kan komma från omgivningen. Då faller bevisvärdet, säger Olof Beck.

Han har arbetat med droganalyser i trettio år och är skeptisk till användningen av håranalyser som testmetod i arbetslivet.   

– Min röda tråd i forskningen är att det inte ska förekomma utrymme för några tveksamheter. Jag skulle säga att håranalyser är tveksamma.

Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga

Hårmetoden visar också om du har tagit droger upp till tre månader tillbaka i tiden, men inte om du använt droger under närtid, eftersom hår växer sakta. Kroppshår växer ännu långsammare.

– Var och en har rätt att göra som de vill, men det förekommer en hel del oseriösa tester. Man kan fundera över vad arbetsgivaren har för rätt att titta flera månader tillbaka i tiden, säger Olof Beck.

Val av test viktigt

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges företagshälsor, har synpunkter på håranalyser.

–  Det är viktigt att de tester som används är kvalitetssäkrade, passar för användning i arbetlivet och stödjer den policy som ska finnas på området.

Peter Munck af Rosenschöld.

Både han och Olof Beck är ense om att drogtester i arbetslivet behövs och att frågan om drogtester numera är okontroversiell så länge testerna utförs på rätt sätt. Den säkerhetskedja som finns beskriven i Sveriges företagshälsors guide om alkohol- och drogkontroll måste följas till punkt och pricka så att proven varken kan manipuleras eller feltolkas, menar de.

– Om det görs enligt regelboken funkar det, men det är inte alla ställen som följer regelboken, säger Olof Beck.

–  Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga, säger Peter Munck av Rosenschöld och syftar främst på snabbtester, som ofta ger helt felaktiga resultat, såväl falskt negativs som falskt positiva och som används av en del arbetsgivare.

TCO vill se ny integritetslag

Magnus Lundberg.

Magnus Lundberg, jurist på centralorganisationen TCO är kritisk till generella drogtester i arbetslivet. TCO har under många år drivit frågan om behovet av lagstiftning om integritet i arbetslivet. Trots flera utredningar har det dock inte blivit någon ny lag.  

–  Jag tycker inte drogtester har blivit en icke-fråga, tvärtom tror jag att det är fler som uppmärksammar integritetsfrågorna som helhet i dag än för något decennium sen. Men vi upplever att integritetsfrågan inte är högaktuell för så många politiker.

Han är förvånad över att Vattenfall testar så brett, alltså även kräver tester av de som söker icke-säkerhetsklassade jobb på företaget.

–  Jag har svårt att tro att det är rimligt att drogtesta alla. Möjligen om man har ett arbete där man av säkerhetsskäl inte ska vara drogpåverkad. Men är det relevant att testa den som jobbar med administration till exempel? Vad är det reella behovet av ett sådant test? Det finns en del frågetecken här.  

Vattenfall bekräftar drogtest

Vattenfall har bekräftat att drogtester görs före all extern nyanställning, alltså inte bara säkerhetsklassad personal, men har inte velat räta ut några frågetecken om drogtester genom att svara på frågor. De hänvisar enbart via mejl till sin policy om en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Frågan hur många som riskerar att ratas på felaktiga grunder, för att de använt någon annans hostmedicin när de varit sjuka eller exponerats för droger i länder där de är lagliga, förblir därför obesvarad.

– Om någon kommit ur sitt drogbruk och ska söka jobb kan det ju bli svårt. Det tar minst tre månader innan droger försvinner ur håret och under den tiden kan det bli svårt att få ett arbete om kravet är ett negativt drogtest i hår, säger Fredrik Sparring på Avonova.