Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starta eget? Tänk efter före!

Se till att du har avslutat din anställning och att du inte får med dig några kunduppgifter om du ska bli egenföretagare.
Niklas Hallstedt Publicerad 5 januari 2017, kl 11:47
Colourbox
Förr var det komplicerat att få med sig företagsuppgifter. I dag är de en knapptryckning bort. Colourbox

Elva miljoner kronor. Så mycket stäms tre personer på i ett mål i Arbetsdomstolen. De tre anklagas för att under sin tidigare anställning både ha förberett och startat en konkurrerande verksamhet.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

Detta är ett exempel på en tvist om lojalitetsplikten. När anställda plötsligt tycker att de lika gärna kan starta eget. Och i värsta fall drar i gång verksamheten innan uppsägningstiden är slut. Inte sällan påstår den tidigare arbetsgivaren också att de har utnyttjat företagshemligheter.

Det finns ingen statistik som visar att antalet tvister av det här slaget ökar, men Reinhold Fahlbeck, en av de främsta experterna på lagen om skydd av företagshemligheter, menar att det är både rimligt och naturligt. Dels beroende på den tekniska utvecklingen.

– I dag är det är kolossalt enkelt att komma åt företagshemligheter. Ett kundregister med 20 000 namn går att ladda ned på en halv minut.

Dels hänger det ihop med övergången från industri- till kunskapssamhälle.

– Förr var den mekaniska tillverkningen det värdefulla, i dag är det kunskapen.

Reinhold Fahlbeck anser att företagarna både bör och kan förebygga att anställda tar med sig information när de lämnar företaget. Arbetsgivaren bör klargöra vad som är hemligt, vad som inte får lämna företaget.

– Bäst är att se till att folk inte lämnar företaget. Man kan låta anställda få optioner på aktier som faller ut först om fem år, under förutsättning att man är kvar och företaget har utvecklats väl. Då motiveras de att stanna.

Bengt Domeij, som är professor i juridik vid Uppsala universitet, ser att det finns ett ökande intresse för de här frågorna. En orsak, menar han, är att resultatansvaret ofta ligger på den enskilde konsulten. Det gör att konsulten direkt ser hur mycket den genererar i resultat.

– Det ger incitament att starta egen verksamhet. Och att ta med sig information och de relationer man har blir lätt ett alternativ.

Men även arbetsgivarnas agerande påverkar.

– De har blivit mer måna om att ha anställningsvillkor som begränsar anställdas möjligheter att fortsätta i branschen eller att konkurrera. Beloppen som de kräver blir större, kanske för att arbetsgivarna vill skrämmas, men framför allt för att värdena i kundregister och teknisk dokumentation blivit högre, säger Bengt Domeij.

Väldigt ofta slutar också de här tvisterna med en förlikning.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."