Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressen på jobbet ökar bland unga

En majoritet av landets unga tjänstemän upplever att de är stressade under en vanlig arbetsvecka. Samtidigt vill de ha en karriär där det finns balans mellan arbete och fritid. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Att ständigt vara nåbar för jobbet kan skapa stress. Fredrik Sandberg/TT

Unga tjänstemän mellan 18-36 år upplever sitt arbetsliv som allt mer stressat. Tillsammans med Novus har Unionen undersökt hur gruppen unga ser på balans i arbetslivet. Undersökningen visar att mer än varannan upplever stress på jobbet en vanlig arbetsvecka. Resultatet visar också att andelen stressade ökar – från 48 procent år 2017, då undersökningen genomfördes senast, till 53 procent år 2019.

– De unga tjänstemännen stressas av att de har för mycket att göra, att de inte har någon att lämna över till om de är borta och av otydliga förväntningar från chefen. Att dessa variabler ligger bakom jobbstress känner vi igen från Arbetsmiljöbarometern, säger Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert.

Faktorer som slimmade organisationer, otydlighet och bristande ledarskap skapar stress i alla åldrar.

– Detta är risker som ska hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett sådant måste prioriteras för att arbetslivet ska vara hållbart för tjänstemännen.

Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna har förutsättningar att hinna med jobbet på utsatt arbetstid.

– Det är allvarligt att majoriteten av de unga upplever stress på jobbet varje vecka. Arbetsgivare måste ta de ungas jobbstress på allvar och prioritera att skapa en bra arbetsmiljö för alla medarbetare innan det leder till ohälsa, säger han i ett pressmeddelande.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

Ett annat viktigt verktyg är att ta fram en tydlig policy för när medarbetarna förväntas vara tillgänglig för jobbet på mobil och mejl och sen efterleva policyn.

På frågan vad som kännetecknar ett framgångsrikt arbetsliv svarar närmare 40 procent balans mellan arbete och fritid. Det anses viktigare än att ständigt utvecklas i jobbet, att ha en hög lön och att göra karriär.

– Arbetsgivare som vill vara attraktiva för unga och bibehålla kompetens måste visa att de tar arbetsmiljöfrågor på allvar, säger Martin Linder.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.