Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressen på jobbet ökar bland unga

En majoritet av landets unga tjänstemän upplever att de är stressade under en vanlig arbetsvecka. Samtidigt vill de ha en karriär där det finns balans mellan arbete och fritid. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Att ständigt vara nåbar för jobbet kan skapa stress. Fredrik Sandberg/TT

Unga tjänstemän mellan 18-36 år upplever sitt arbetsliv som allt mer stressat. Tillsammans med Novus har Unionen undersökt hur gruppen unga ser på balans i arbetslivet. Undersökningen visar att mer än varannan upplever stress på jobbet en vanlig arbetsvecka. Resultatet visar också att andelen stressade ökar – från 48 procent år 2017, då undersökningen genomfördes senast, till 53 procent år 2019.

– De unga tjänstemännen stressas av att de har för mycket att göra, att de inte har någon att lämna över till om de är borta och av otydliga förväntningar från chefen. Att dessa variabler ligger bakom jobbstress känner vi igen från Arbetsmiljöbarometern, säger Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert.

Faktorer som slimmade organisationer, otydlighet och bristande ledarskap skapar stress i alla åldrar.

– Detta är risker som ska hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett sådant måste prioriteras för att arbetslivet ska vara hållbart för tjänstemännen.

Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna har förutsättningar att hinna med jobbet på utsatt arbetstid.

– Det är allvarligt att majoriteten av de unga upplever stress på jobbet varje vecka. Arbetsgivare måste ta de ungas jobbstress på allvar och prioritera att skapa en bra arbetsmiljö för alla medarbetare innan det leder till ohälsa, säger han i ett pressmeddelande.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

Ett annat viktigt verktyg är att ta fram en tydlig policy för när medarbetarna förväntas vara tillgänglig för jobbet på mobil och mejl och sen efterleva policyn.

På frågan vad som kännetecknar ett framgångsrikt arbetsliv svarar närmare 40 procent balans mellan arbete och fritid. Det anses viktigare än att ständigt utvecklas i jobbet, att ha en hög lön och att göra karriär.

– Arbetsgivare som vill vara attraktiva för unga och bibehålla kompetens måste visa att de tar arbetsmiljöfrågor på allvar, säger Martin Linder.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010