Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressen på jobbet ökar bland unga

En majoritet av landets unga tjänstemän upplever att de är stressade under en vanlig arbetsvecka. Samtidigt vill de ha en karriär där det finns balans mellan arbete och fritid. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Att ständigt vara nåbar för jobbet kan skapa stress. Fredrik Sandberg/TT

Unga tjänstemän mellan 18-36 år upplever sitt arbetsliv som allt mer stressat. Tillsammans med Novus har Unionen undersökt hur gruppen unga ser på balans i arbetslivet. Undersökningen visar att mer än varannan upplever stress på jobbet en vanlig arbetsvecka. Resultatet visar också att andelen stressade ökar – från 48 procent år 2017, då undersökningen genomfördes senast, till 53 procent år 2019.

– De unga tjänstemännen stressas av att de har för mycket att göra, att de inte har någon att lämna över till om de är borta och av otydliga förväntningar från chefen. Att dessa variabler ligger bakom jobbstress känner vi igen från Arbetsmiljöbarometern, säger Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert.

Faktorer som slimmade organisationer, otydlighet och bristande ledarskap skapar stress i alla åldrar.

– Detta är risker som ska hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett sådant måste prioriteras för att arbetslivet ska vara hållbart för tjänstemännen.

Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna har förutsättningar att hinna med jobbet på utsatt arbetstid.

– Det är allvarligt att majoriteten av de unga upplever stress på jobbet varje vecka. Arbetsgivare måste ta de ungas jobbstress på allvar och prioritera att skapa en bra arbetsmiljö för alla medarbetare innan det leder till ohälsa, säger han i ett pressmeddelande.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

Ett annat viktigt verktyg är att ta fram en tydlig policy för när medarbetarna förväntas vara tillgänglig för jobbet på mobil och mejl och sen efterleva policyn.

På frågan vad som kännetecknar ett framgångsrikt arbetsliv svarar närmare 40 procent balans mellan arbete och fritid. Det anses viktigare än att ständigt utvecklas i jobbet, att ha en hög lön och att göra karriär.

– Arbetsgivare som vill vara attraktiva för unga och bibehålla kompetens måste visa att de tar arbetsmiljöfrågor på allvar, säger Martin Linder.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält