Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Susanne hade studerat på deltid - nekades a-kassa

Utebliven a-kassa. Det kan bli följden om man väljer att studera på deltid samtidigt som man arbetar. Det upptäckte HTF:aren Susanne Baarsöe när hon blev arbetslös. Nu strider hon för rätt till ersättning.
Ola Rennstam Publicerad 1 september 2007, kl 00:00

Strax före jul 2006 tvingades Susanne Baarsöe sluta sitt arbete som telemarketingsäljare på grund av arbetsbrist. Till hennes stora förvåning nekades hon ersättning från HTF:s a-kassa, som hon varit medlem i under många år.

Vid sidan om sitt arbete utbildar sig Susanne Baarsöe till alkohol- och drogterapeut och enligt a-kassans bedömning är studierna så omfattande att de inkräktar på Susannes arbetssökande.
- Enligt a-kassans beslut anses jag inte i första hand som arbetssökande och man hävdar att jag skulle kunna finansiera mina studier med a-kassa. Det är befängt att påstå något sådant, säger Susanne Baarsöe.

Huvudregeln är att den som studerar inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte har rätt till ersättning från a-kassan. Om studierna däremot sker på deltid och inte hindrar den arbetslöse att söka och ta heltidsarbete kan ersättning utbetalas.

För att få a-kasseersättning måste man alltså vara arbetssökande i första hand men exakt vad som anses vara "i första hand" och hur omfattande studierna har varit kan, som i Susannes fall, bli en tolkningsfråga.
Susanne Baarsöe påpekar att hon under utbildningens första ett och ett halvt år har arbetat i stort sett heltid och har kunnat försörja sig själv och sin son.
- Jag tycker att mina årsinkomster talar för sig själv. Man har inte dem om man i första hand är studerande. Jag blir straffad för att jag tar ansvar och betalar mina studier själv, säger hon.

Enligt utbildningsföretaget Ceans vd bedrivs Susanne Baarsöes utbildning på halvfart och ger inte möjlighet till studielån från CSN. I stället kombinerar de allra flesta eleverna studierna med arbete, vilket är fullt möjligt eftersom närvaroplikten i skolan är två till tre dagar per månad. Susanne har ägnat kvällar och helger åt studier.
- Jag tycker att det borde vara min sak vad jag läser på min fritid och studierna har på inget sätt påverkat min försörjningsförmåga. Jag har varit med i a-kassan i tio år och då tycker jag inte att man kan utesluta mig på så här osakliga grunder, säger hon.

Susanne Baarsöe tycker att a-kassans bedömning är godtycklig och tyder på förmyndarmentalitet av den sämsta sorten.
- Den här handläggningen måste ha kostat mycket mer än vad ersättningen handlar om och man kan fråga sig vad a-kassan lägger sina resurser på. Det verkar ha gått prestige i det här från deras sida och nu kan de inte ge med sig, säger Susannes Baarsöe.
- Det kan väl inte vara kassans avsikt att jag förutom att ha blivit uppsagd dessutom ska avbryta en utbildning som jag redan gått halva delen av?

I dag har Susanne Baarsöe ett nytt arbete som telefonförsäljare. Hennes sammanlagda arbetslöshet rör sig om några veckor. Susanne har överklagat a-kassans beslut till länsrätten.

HTF:s a-kassa kommenterar av sekretesskäl aldrig enskilda fall, men försäkringschef Jeanette Mandl tillbakavisar att det skulle ha gått prestige i just Susanne Baarsöes ärende.
- Det vill jag verkligen försäkra att så är det inte. Naturligtvis har vi bedömt det här ärendet på precis samma sätt alla andra, säger hon.
- Det är viktigt att klarlägga att huvudregeln är att a-kassa och studier normalt inte går så bra ihop. Det är enbart i rena undantagsfall, efter ett ansökningsförfarande, som det är möjligt att kombinera dem.

A-kassan grundar sitt beslut på den praxis som utkristalliserat sig. Den säger att studierna ska vara på deltid samt vara tillfälliga.
- Studierna får inte vara något hinder för att söka eller ta heltidsarbete. Och studier i allt för hög omfattning blir lätt ett sådant hinder, säger Jeanette Mandl.
- I ansökan till a-kassan måste medlemmen försäkra att man är beredd att avbryta studierna om man får ett heltidsjobb. Ju längre studierna varar desto större risk är det att man i första hand är studerande, vilket kan inkräkta på arbetssökandet och minska benägenheten att avbryta studierna.

Det är den samlade bilden av utbildningen som ligger till grund för a-kassans beslut. Alltså inte bara hur många timmar eleverna måste vistas i skolan utan även omfattningen av självstudier, antalet tentor och utbildningens upplägg.

Jeanette Mandl håller med IAF om att rättsläget kring undantagskriterierna är otydligt, vilket komplicerar kassans bedömningar.
- Det är olyckligt att rättspraxis inte är tydlig och enhetlig. Det råder en flytande gräns men vi måste följa en linje tills vi få mer tydlighet i de här frågorna. Hon har gjort alldeles rätt i att överklaga vårt beslut. De här fallen behöver drivas upp till domstolarna, vi behöver prejudikat.

(Lön & Jobb nr 9-2007)

A-kassa

Fyra månaders väntan på pengar från Unionens a-kassa

Stefan Eriksson från Borlänge och Maria Thorstensson från Göteborg har båda väntat i flera månader på pengar från Unionens a-kassa.
Lina Björk Publicerad 25 april 2024, kl 10:26
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Unionens a-kassa har haft långa handläggningstider under hela förra året. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader på pengar. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

De ringer och kopplas bort. De ringer igen och kopplas bort. 
Så beskriver medlemmar i Unionens a-kassa gången när de försöker få tag på sin handläggare för att få reda på när ersättning kan betalas ut. 

Maria Thorstensson skickade in sina papper till Unionens a-kassa i början av januari. På inloggat läge stod det att ärendet var ”under handläggning” men sedan hände ingenting. 

 – Jag blev skogstokig. Det gick inte att komma fram och när någon svarade bollades jag runt mellan olika personer. De beklagade bara att handläggningstiderna var långa, säger hon. 

Unionens a-kassa har dragits med långa handläggningstider under större delen av förra året. Till jul såg det bättre ut, men nu får den som väntar på ersättning ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Det är längst av alla landets a-kassor. Och många medlemmar har väntat betydligt längre än så. 

– Det är ett helvete och en stress. Jag har maxat mina kreditkort och hade det inte löst sig så hade jag behövt låna pengar av vänner och bekanta. Men jag tänker på dem som står själva, hur går det för dem?
 

Unionens a-kassa JO-anmäld

Maria Thorstensson fick till slut besked efter 13 veckors väntan. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader. Han skickade in sitt arbetsgivarintyg i slutet av december, innan julledigheten. Hans arbetsgivare ansåg att det var bättre så att Stefan skulle slippa vänta på a-kassa. Även hans ärende fick titeln ”under handläggning” på myndighetens hemsida och på mejl svarade a-kassan att inget fanns att komplettera. Men sedan hände ingenting. 

Stefan Eriksson

– När jag sedan ringde och undrade vad som händer sa de att jag inte hade skickat in något arbetsgivarintyg. När jag påtalade att jag gjort det berättade de att man inte fick ställa ut det i förtid. De hade de ju kunnat säga direkt, säger han. 

Efter det fick Stefan Eriksson svårt att få tag på sin handläggare. Han fortsatte att ringa till växeln och hamnade i kö. Han har nu valt att anmäla Unionens a-kassa till Justitieombudsmannen. 

Efter att han blev uppsagd från sitt jobb har han sex månaders uppsägningslön. Det räcker en bit, men inte hur länge som helst. 

– Jag räknade med att klara mig till april, men sedan var det stopp. Att vänta fyra månader och med det besvär som a-kassan orsakat. Det är oacceptabelt, säger Stefan Eriksson. 

Hur ser förtroendet för Unionens a-kassa ut?

– Förtroendet är noll. Jag förstår inte att man kan behandla människor på det här sättet. 

Harald Peterson
Foto: Mattias Lindbäck

Enligt Harald Petersson som är kassaföreståndare på Unionens a-kassa har man aktivt arbetat med att få ned handläggningstiderna. Bland annat genom att anställa fler handläggare. 

– Vi får successivt in fler medarbetare som har utbildats och förstärker verksamheten. Vi har en utbildning på gång i Malmö och på vårt nya kontor i Örebro för medarbetare som började i mars. Så vi går mot en stabilare bemanning på sikt, säger han. 

 

Svårt få kontakt med Unionens a-kassa

För att frigöra tid för handläggningen av ärenden har Unionens a-kassa begränsat telefontiden till en timme om förmiddagen, för att nå sin utredare. Det har gjort det svårt att komma fram då många ringer samtidigt. 

–  Vi är medvetna om att det är köer i telefonväxeln. Vi har telefontid utöver det, där vi har externt stöd för att öka tillgängligheten. Sedan finns alltid möjligheten att skriva till oss i en inloggad miljö. Vi har också en chat som är bemannad under stora delar av dagen, säger Harald Peterson.  

Unionens a-kassa har ett pågående tillsynsärende hos Inspektionens för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) på grund av de långa handläggningstiderna. 

A-kassa

Unionens a-kassa ska synas för långa väntetider

Unionens a-kassa är återigen under lupp. Orsaken är de långa handläggningstiderna.
Lina Björk Publicerad 25 mars 2024, kl 15:39
Till vänster fasadskylt till Unionens a-kassa, till höger en hand som håller i ett stoppur.
Unionens a-kassa granskas av IAF med anledning av de långa väntetiderna. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Enligt Inspektionen för arbetslöshetsersättning (IAF), som är den tillsynsmyndighet som ska granska Sveriges alla a-kassor, har Unionens a-kassa den längsta väntetiden av alla. Just nu får den som väntar på besked från a-kassan ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Men många har väntat betydligt längre än så. 

I september förra året startade IAF ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa, med anledning av de långa väntetiderna. Då var den som längst tio veckor. Ultimatumet från myndigheten löd: få ner handläggningstiderna till fem veckor innan årsskiftet annars kan statsbidraget helt eller delvis dras in.

IAF startar tillsynsärende – igen

I december hade man klarat kravet, men nu har väntetiden ökat igen och IAF har återigen beslutat att inleda ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa. Syftet är enligt myndigheten själva att ”följa upp arbetslöshetskassans prioriteringar och arbetssätt”