Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO kräver ny lag om personlig integritet

Det behövs en ny lag för att skydda den personliga integriteten i arbetslivet. I en skrivelse till regeringen kräver Therese Svanström, TCO:s ordförande, att en utredning om en arbetsrättslig lag tillsätts.
Oscar Broström Publicerad 12 maj 2021, kl 14:32
Eva Edsjö, TT
TCO:s ordförande Therese Svanström kräver ny integritetslag. Eva Edsjö, TT

Tjänstemän är i dag beroende av IT-tjänster och system för att kunna utföra sitt arbete, något som har blivit än mer påtagligt under coronapandemin.

Det leder till att arbetsgivare i dag har bred kunskap om sina arbetstagares liv och stora möjligheter att kontrollera, bevaka och hålla koll på vad medarbetare gör och var de är.

Enligt TCO:s ordförande Therese Svanström finns det fördelar med många av de tjänster och system som underlättar arbetet, men menar att det måste finnas bättre lagar som reglerar hur och vad som arbetsgivaren får kontrollera och övervaka.

Arbetslivet efter pandemin kräver en arbetsrättslig lag om personlig integritet i arbetslivet. Bara så kan vi på ett tydligt och rättssäkert sätt skilja motiverade åtgärder som utförs på sätt som minimerar intrånget i den personliga integriteten från integritetskränkande åtgärder, står det i den skrivelse som TCO i dag skickat till regeringen, och som publicerats på DN Debatt.

Har utretts tidigare

Inpasseringar, inloggningar, uppgifter om sjuka barn, kameraövervakning och drogtester är exempel på information som arbetsgivaren har om dig som anställd. Dessutom kan arbetsgivaren begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Att vägra eller avstå att informationen samlas in är dessutom svårt, inte minst för att du ofta står i beroendeställning till arbetsgivaren, skriver TCO:s ordförande.

Personlig integritet har utretts flera gånger tidigare under 2000-talet, på uppdrag av tidigare regeringar, men det har inte lett till nya lagar. I skrivelsen riktar sig Therese Svanström särskilt till arbetsmarknads­minister Eva Nordmark, justitieminister Morgan Johansson och IT-minister Anders Ygeman och kräver att en ny utredning ska tillsättas.

"Funnits ett motstånd"

Kollega ringde upp Therese Svanström för att ställa några frågor om debattartikeln.

Varför är det här viktigt just nu?

– Den här frågan har varit viktig en längre tid, men det är klart att pandemin har skyndat på utvecklingen att vi jobbar mer digitalt och arbetsplatsen är kanske den plats där mest information om oss som individer samlas in, lagras och behandlas. Det kan vara i bland annat IT-system, genom kameraövervakning, GPS-spårning, data om sjukfrånvaro eller belastningsregister. Det är en bank av kunskap i ett förhållande där arbetstagare är mer beroende av en arbetsgivare än tvärtom, men trots det finns ingen reglering som tydliggör hur regelverket borde se ut för att skapa en bra balans.

Den här frågan har utretts tidigare, vad tänker ni om att det inte hänt något tidigare?

– Det är komplicerade frågor och det har också funnits ett motstånd från arbetsgivarhåll att reglera det här, så det har säkert varit svår materia för tidigare regeringar som tagit emot förslag om lagstiftningar. Men sedan de här utredningarna kom har det gått några år. Arbetslivet har blivit mer digitalt och jag tror att medvetenheten om frågorna kring personlig integritet har blivit större, både från arbetsgivare och arbetstagare, så jag hoppas att det nu finns utrymme att se att det finns ett värde att jobba med de här frågorna.

Behöver tjänstemän vara oroliga?

– Vi bejakar naturligtvis den utvecklingen som många av TCO-förbundens medlemmar upplever som positiv – möjligheten till flexibilitet i arbetslivet, att kunna jobba hemma och så vidare. Men både i frågan kring integritet och arbetsmiljö måste vi se till att arbetsplatsen blir trygga och välfungerande. Jag vill inte säga att man ska gå omkring och vara orolig på jobbet, men det finns all anledning att försöka hitta lösningar så att vi får en trygg arbets- och integritetsmiljö kopplat till att vi jobbar på andra sätt.

Vad ska man som tjänsteman tänka på?

– Det är väl att, i den samverkan som bör ske på arbetsplatsen, föra en dialog via sin fackliga organisation med arbetsgivaren. Det är inte givet att man alltid har tänkt på de här integritetsfrågorna som en viktig del för tjänstemän, så det tror jag att vi behöver göra också.

Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"

Läs mer: Olagligt att fota anställda med webbkamera

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.