Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Olagligt att fota anställda med webbkamera

Chefen kan ha rätt att läsa dina mejl. Ibland kan det till och med vara tillåtet att läsa privata konversationer. Chefen får också kolla vilka webbsidor du har besökt – men inte ta bilder av dig via webbkameran.
David Österberg Publicerad
Hur långt får arbetsgivaren gå när det gäller övervakning av anställda? Illustration: Bo Lundberg

Chefen kan ha rätt att läsa dina mejl och kolla vilka hemsidor du har varit inne på. Men gränsen mellan vad som är tillåtet och inte är inte glasklar. Kollega bad Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen, att ge sin syn på saken.

Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"

Hur mycket får en arbetsgivare övervaka vad en medarbetare gör på jobbet?
– När en arbetsgivare genomför kontroller som innefattar automatisering sker en behandling av personuppgifter. Då är arbetsgivaren också skyldig att följa GDPR. Enligt GDPR ska en anställd informeras innan uppgifterna samlas in och det ska finnas laglig grund för insamlandet. En grundläggande princip i GDPR är att insamlandet ska vara ändamålsenligt samt inkräkta så lite som möjligt i den anställdes personliga integritet. Arbetsgivaren måste därför alltid undersöka om det finns mindre ingripande åtgärder för att uppnå samma mål. I det här fallet kan det betyda att man inte får samla in data för exempelvis IT-säkerhet och sedan använda den för att göra statistik av hur produktiv en arbetstagare är. Men det är svårt att säga generellt vad som är tillåtet, det blir en avvägning mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens intresse av integritet.

Läs mer: TCO vill se skärpt lagstiftning

Är det tillåtet att kolla vem en anställd mejlar och vad det står i mejlen?
– Under vissa förhållanden, ja. E-postmeddelanden som handlar om arbetsuppgifter kan få läsas. Är det fråga om en vardaglig konversation mellan medarbetare är det sannolikt inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa e-postmeddelandena. Om det finns en stark misstanke om brottslighet eller illojalitet kan arbetsgivaren även ha rätt att läsa e-post av privat natur. Det krävs under alla omständigheter att arbetsgivaren informerar på förhand om att e-post kan komma att läsas, annars är det i strid med GDPR. Om kontroller sker exempelvis av IT-säkerhetsskäl bör detta snarast kunna kontrolleras genom loggar utan att e-postmeddelandena som sådana läses.

Läs mer: Programmen som övervakar dig på jobbet

Får arbetsgivaren ta reda på vilka hemsidor en medarbetare har besökt?
– En arbetsgivare kan ha rätt att kontrollera det, exempelvis för att säkerställa att man inte får in skadlig kod i systemet. Men utgångspunkten är att kontroll som innebär bevakning i realtid är förbjuden såvida det inte krävs för arbetstagarnas säkerhet.

Är det tillåtet att använda ett program som visar hur mycket tid en anställd har lagt på olika arbetsuppgifter under en dag?
– Jag vågar inte svara på det ur ett generellt perspektiv. Man får göra en analys av varje situation.

Får arbetsgivaren ta bilder av en anställd via webbkameran?
– Nej, det är inte tillåtet.

Men om man som anställd har gett sitt samtycke till det?
– Styrkeförhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare är så skilda att det som utgångspunkt inte kan betraktas som ett giltigt samtycke. Därför skulle jag säga att det ändå kan bli tal om skadestånd om en arbetsgivare gör så.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Porträtt av en person bredvid en illustration av AI-användning på jobbet, med en AI-chatt öppen på en dator.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox.

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.