Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

TCO kritiskt till obligatorisk a-kassa

Det är frivilligt att vara med i en a-kassa. Men eftersom många står utan skydd lyfts ibland frågan om a-kassan borde bli obligatorisk och omfatta alla arbetstagare. TCO hör till dem som inte vill se ett obligatorium.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Ett argument mot en obligatorisk a-kassa är att facken och arbetstagarna skulle kunna få mindre att säga till om när det gäller a-kassans utformning. Jessica Gow/TT

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Fram till coronakrisens utbrott var endast sju av tio arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden med i en a-kassa.

Förespråkarna för en allmän arbetslöshetsförsäkring, som finansieras via en avgift eller skatten, anser att det är mer rationellt om alla som söker men inte får ett jobb får a-kassa – och inte behöver söka försörjningsstöd hos kommunerna.

Ett argument mot en obligatorisk a-kassa är att facken och arbetstagarna skulle kunna få mindre att säga till om när det gäller a-kassans utformning.

– Det ligger direkt i fackens, och arbetstagarnas, intresse att arbetslösa får bra inkomsttrygghet. Ingen annan kollektiv aktör i samhället skulle slåss för det. Om en statlig obligatorisk a-kassa införs, och facken inte har någon roll i den, finns en viss risk för att den politiska kraft som pushar för bättre inkomsttrygghet för arbetslösa försvagas, säger Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds Universitet.

TCO hör till dem som vill att det även fortsättningsvis ska vara frivilligt att vara med i a-kassan.

– En obligatorisk a-kassa blir i praktiken en skattehöjning. Det finns människor som bedömer att de inte behöver vara med i a-kassan - vissa arbetar för lite för att uppfylla arbetsvillkoret, vissa känner att de har en så säker position på arbetsmarknaden att de inte behöver ha någon a-kassa, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk talesperson på TCO.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Unionen kräver höjd a-kassa

A-kassan har försämrats kraftigt sedan 90-talet. Det skapar otrygghet, sämre matchning på arbetsmarknaden och svagare ekonomi, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 11 maj 2026, kl 06:01
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.